Kriminalteknik, nr 3, 2020 by NFC, Polismyndigheten

№3 ↓ 2020 En tidning om forensisk verksamhet utgiven av Polismyndigheten nfc.polisen.se

HÄR SÄKRAS DIGITALA SPÅR

På it-brottscentrum möter man den it-relaterade brottsligheten.

DNA-BASERAD SLÄKTFORSKNING LÖSTE FALLET Dubbelmordet i Linköping är uppklarat.

VÄRDEFULLT VERKTYG FÖR BROTTSUTREDARE Kortare analystider med automatisk bildanalys.

EXPERTER PÅ KLURIGA ANALYSER

Analys av misstänkta dopningspreparat kräver stor kunskap.

Sveriges största brottsutredning har avslutats. Men hur hade polisen arbetat om Palmemordet inträffat idag? Tidningen Kriminalteknik har pratat med spaningsledare och forensiker om kulor, kläder — och om bristen på bevis.

HISTORISKA BEVIS MED FÅ SPÅR

Innehåll

#3�2020

4. Nytt verktyg för utredare Läs om hur automatisk bildanalys kan bli ett effektivt redskap i en förundersökning.

26.

5. Notiser från vår forensiska omvärld 7. Dna-analyser NFC har olika metoder för att analysera dna. När det handlar om specialanalyser räcker det med några få celler. 8. Nya möjligheter vid grova brott 3D-modeller hjälper kriminaltekniker att ”frysa” en brottsplats. 10. Grafik Så jobbar NFC med analyser av dopningspreparat.

2. Kriminalteknik #3—2020

11. Samarbete över gränserna Dna säkrades efter ett inbrott i Gävle. Tack vare en sökning mot andra länders dnaregister kunde en man gripas – i Rumänien.

12. Palmeutredningen Vi söker svaret på frågan om utfallet av utredningen efter mordet på Olof Palme blivit annorlunda med dagens teknik och arbetsmetoder.

30.

20. Pilotprojekt löste dubbelmord Dubbelmordet i Linköping har fått sin lösning tack vare dna-baserad släktforskning. 26. Här säkras digitala spår Följ med på ett besök hos itbrottscentrum i polisregion Syd. 30. Yrket Möt Sara Strandlund som jobbar som forensisk fotograf. 31. Helena Trolläng NFC-chefen berättar om vad som händer på polisens nationella forensiska centrum.

Dubbelmordet i Linköping på sidan 20.

Redaktionen S O CI AL A MEDIER :

Vad händer ”Husrannsakan av m i sociala odell ’överraskning’ gjorde at t gärningsmedier m

ännen helt enkelt to gs med ’fingrarna i kakburke n’ dessutom fann polispatrullen en gömma med ännu mera nark otika.”

På Ins tag ram kon tot @p olis en_ jam tlan d ber ätt ar me darb eta re om Åre -po lise ns arb ete mo t nar kot ika .

Tillbaka som tidningsmakare UNDER SOMMAREN OCH hösten har två av Sveriges mest uppmärksammande brottsutredningar fått sitt avslut. Mordet på Olof Palme 1986 och dubbelmordet i Linköping 2004. I det här numret kan du läsa artiklar om båda utredningarna. När det handlar om Palmeutredningen försöker vi reda ut om utfallet hade blivit ett annat om brottet skett idag, då med utgångspunkt från de forensiska bevis som polisen hade att arbeta med. När det gäller dubbelmordet i Linköping så löstes det med hjälp av dna-baserad släktforskning. NFC har under hösten arbetat med en utvärdering av metoden och om det kan du läsa mera i vår artikel. Båda artiklarna är långa men jag hoppas att ni finner läsningen intressant och kanske får veta något ni inte redan visste.

”Att pensla fram fingeravtryck kräver rätt teknik och övning. Att kunna få det där osynliga spåret synligt känns nästan som trolleri.”

DET HÄR ÄR mitt första nummer som redaktör för Kriminalteknik. Jag kommer närmast från en tjänst som presstalesperson för polisen i region Öst och har sedan tidigare en bakgrund som journalist. Efter några års bortavaro från redaktionsarbete känns det extra roligt och tillfredställande att vara tillbaka och att ni nu i er hand har det första numret av tidningen som jag "sytt ihop".

@polisen_kriminalteknik_sthlm på Instagram.

”Dagens brottsplatsundersökning, försök till rån. Ett av våra verktyg är DLK – ett verktyg att lyfta skospår från exempelvis ett golv genom att man lyfter dammet från golvet med en folie som man ”strömsätter”. @poli sen_ krimi nalte knik_ sthlm varda g i bilde r.

JAG VILL GÄRNA veta vad ni tycker om det här numret av tidningen och jag vill gärna veta vad ni skulle vilja läsa om i kommande nummer. Hör av er till mig eller tipsa redaktionen genom att skicka ett mejl till kommunikation.ost. expedition@polisen.se

delar krimi nalte knike rnas

@nationelltforensisktcentrum

Trevlig läsning önskar vi på redaktionen!

@polisen

Monica Bergström, redaktör Tidningen Kriminalteknik utkommer med tre nummer per år i en upplaga om 5 400 ex. Utgivare: Polismyndigheten Nationellt forensiskt centrum Adress: Tidningen Kriminalteknik Nationellt forensiskt centrum 581 94 Linköping Ansvarig utgivare: Helena Trolläng Redaktör: Monica Bergström monica.bergstrom@polisen.se

Redaktionsråd: Ricky Ansell, Anders Nordgaard, Svante Lagman, Viktor Högberg, Karin Johannesson, Diana Belic, Ann-Louise Flisbäck, Maria Åsén, Katarina Nestor. Layout: Jörgen Knutsson

Insänt material: Redaktionen ansvarar endast för beställt material. Åsikter, förslag och idéer som framförs i intervjuer, signerade artiklar eller insändare står helt för den intervjuades eller skribentens räkning och behöver inte delas av redaktionen.

Omslagsbild: Kulorna som hittades på Sveavägen 1986. Foto: Monica Bergström

Vi förbehåller oss rätten att publicera allt material digitalt. Inskickat material kan komma att redigeras.

Illustration och foto: Om inget annat anges: Mostphotos

Tryck: Elanders Group

ISSN 1653 6169 Prenumeration: Du kan beställa Kriminalteknik kostnadsfritt genom att skicka namn och adress till prenumeration.kriminalteknik @polisen.se Du kan också läsa artiklar på nfc.polisen.se Tidningen kommer ut i april, augusti och december.

3. Kriminalteknik #3—2020

I DET HÄR numret får ni också veta vad en forensisk fotograf gör på jobbet och vad som händer på it-brottscentrum, RC3, i polisområde Syd. Bland mycket annat.

Aktuellt

av Katarina Nestor foto polisen

Klart för automatisk bildanalys 4. Kriminalteknik #3—2020

Polisen har fått godkänt från Datainspektionen att använda automatisk bildanalys i utredningar. Det här kommer att förkorta handläggningstiden.

Så här kan det se ut när systemet får uppmaningen att visa de personer i några filmer som bäst stämmer överens med personen längst upp till vänster. Alla bilder föreställer Niclas Appleby.

— AUTOMATISK BILDANALYS är ett verktyg för förundersökningar med stora mängder bild- och videomaterial. Det är fortfarande ett manuellt arbete som krävs men det förkortar helt klart analystiden, säger Niclas Appleby, forensiker inom bildanalys vid NFC. Den nya tekniken gör det möjligt att automatiskt analysera objekt som finns i en utrednings bild- och videomaterial, exempelvis fordon, kläder, vapen eller väskor.

”Sökningar med den nya metoden kommer inte att samköras med polisens register eller ha kopplingar till kameraövervakning i realtid.” N IC L A S AP P L EBY

Även ansikten och registreringsnummer kan filtreras fram och analyseras. ANALYS AV ansikten innebär att känsliga biometriska uppgifter kommer att behandlas. Det är också anledningen till att polisen initierade ett förhandssamråd med Datainspektionen, som anser att Polismyndigheten har rätt att behandla personuppgifter på det sätt som metoden innebär. Samtidigt har Datainspektionen

lämnat skriftliga råd som polisen kommer att följa innan myndigheten implementerar tekniken. INNAN AUTOMATISK bildanalys används görs en bedömning av när behandling av personuppgifter är absolut nödvändig i det enskilda fallet. Polismyndigheten kommer att vidta tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder för att minimera risken för intrång i den personliga integriteten. Å ANDRA SIDAN kan den nya tekniken även tillämpas på sätt som främjar personlig integritet. Tekniken kan användas för att maskera bort valda objekt och anonymisera till exempel ansikts- eller personobjekt i bild- eller videomaterial som ska lämnas ut eller visas offentligt. Verktyget gör det också möjligt att i ett tidigare skede avfärda personer som inte är relevanta i en utredning. – Sökningar med den nya metoden kommer inte att samköras med polisens register eller ha kopplingar till kameraövervakning i realtid. Den nya tillämpningen sträcker sig till bild- och videomaterial som finns i en förundersökning, säger Niclas Appleby.

FAKTA :

Pilotprojekt lett av NFC ● NFC har använt automatisk bildanalys i ett pilotprojekt där även it-avdelningen, rättsavdelningen, Noa, bildanalysgruppen i polisregion Stockholm och det EU-finansierade projektet Utsatta områden har deltagit. ● Resultatet har visat på kortare handläggningstid, högre kvalitet på analysresultat och bättre arbetsmiljö för handläggarna. ● Verktyget ska successivt rullas ut i polisregionerna, först i storstadsregionerna.

Notiser

i kriminella konflikter, säger Marie Borg, chef för nationella bombskyddet. NBDC har ett nära samarbete med NFC, bland annat när det handlar om bevissäkring.

U T B I L D N I N G:

Sprängningar på schemat

Digitala spår ska säkras snabbare Ett nytt arbetssätt för att snabbare identifiera personer misstänkta för grova brott testas just nu på nationellt it-brottscentrum vid Noa. I korthet betyder det att beredskapspersonal på kvällar, nätter och helger ska fokusera på aktuella grova brott och sprängningar. När ett grovt brott skett kan vakthavande befäl i den aktuella regionen kontakta vakthavande befäl på Noa. Denne kontaktar beredskapsgruppen som direkt kan börja söka digitala spår på till exempel sociala medier för att identifiera misstänkta gärningspersoner, kartlägga deras nätverk och identifiera eventuella vittnen. När beredskapsdygnet är slut lämnas ärendet tillbaka till ansvarig region. När utredarna kommer in på morgonen är vår förhopning att de har ett underlag

att arbeta vidare med. På så sätt kan vi spara många timmars arbete, säger Martin Hemington, chef för gruppen teknisk inhämtning, vid nationellt it-brottscentrum. Pilotprojektet startade den 15 september och kommer att utvärderas kontinuerigt under det halvår som det pågår.

P O L IS MYN DIGH E TEN :

Nytt vapen i kampen mot kriminella Ett nationellt bombdatacenter, NBDC, har inrättas i syfte att höja förmågan att förebygga, förhindra och hantera sprängningar. Bombdatacentret har varit igång sedan 1 september. Centret är placerat vid nationella bombskyddet och bemannas i samarbete med Försvarsmakten och Säkerhetspolisen. — Det nya bombdatacentret är en av flera åtgärder som görs för att komma tillrätta med användningen av explosiva varor som vapen

AKT UEL LT:

Svenska experter bekräftade novitjok På Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i Umeå finns de experter som kan analysera och verifiera förekomst av kemiska, biologiska och radioaktiva ämnen i alla typer av prover. Här finns även landets enda laboratorium där kemiska stridsmedel kan analyseras. Laboratoriet i Umeå har, som ett av tre laboratorier i världen, analyserat blodprov taget från Aleksej Navalnyj. — Jag kan bekräfta att vi på FOI i Umeå utfört en analys på uppdrag av våra tyska partners. Vår analys bekräftar de tidigare tyska resultaten. Blodprov taget från Aleksej Navalnyj innehöll otvetydigt en nervgas från novitjok-gruppen, säger Åsa Scott, filosofie doktor och avdelningschef för CBRN-skydd och säkerhet, i en artikel på foi.se. Den ryske oppositionspolitikern insjuknade på ett flygplan den 20 augusti efter en misstänkt förgiftning och han har till största del vårdats på sjukhus i Tyskland. Aleksej Navalnyj kunde lämna sjukhuset den 23 september.

5. Kriminalteknik #3—2020

FRAMST EG :

Region Syd har drabbats av ett stort antal sprängningar de senaste åren. Därför pågår en utbildningsinsats gällande post blast — spårsäkring efter sprängning för att hitta vad som exploderat och hitta eventuella spår efter gärningspersoner. Utbildningsinsatsen påbörjades förra hösten och har, så här långt, planerats och genomförts med post blast-ansvariga kriminaltekniker som instruktörer i samarbete med personal från nationella bombskyddet i Malmö och Göteborg. Utbildningen innefattar allt från praktiska övningar i fält till teori med föreläsningar från externa samarbetspartners. Deltagare har, så långt, varit kriminaltekniker från bland annat region Syd och Väst. Även personal från NFC har deltagit i utbildningsdagarna för att få en inblick i arbetet på fältet och delar av konceptet kan komma att ingå i grundutbildningen för framtida kriminaltekniker.

Notiser 50 tändhattar samt elpistoler, en mina, dynamit, tårgaspistol och pepparspray. Under en husrannsakan i Stockholm påträffades även en misstänkt vapenverkstad. Även narkotikabeslagen var omfattande — drygt 200 000 tabletter tramadol, 2 liter cannabisolja samt mindre mängder av amfetamin, cannabis och metafetamin.

på den. Både i bilen och i en lägenhet i Århus hittades kläder, vapen och dna-spår. De fem åtalades och i augusti 2020 dömdes samtliga för både mord och gängtillhörighet, i enlighet med dansk lagstiftning. Straffet för de tre äldre gärningspersonerna blev livstids fängelse och de två yngsta, som var 17 år vid mordet, dömdes till 20 års fängelse vardera.

P OL IS MYN DIGH E T EN :

6. Kriminalteknik #3—2020

Tydligare roller och ansvar

AKT UELLT FALL :

Dna-teknik — värdefullt hjälpmedel I september 2017 våldtogs en kvinna i centrala Helsingborg. Kvinnan stötte ihop med en grupp män på en gata tidigt på morgonen, en av männen förföljde kvinnan och våldtog henne. Efter våldtäkten försökte kvinnan ta sig hem och blev då våldtagen av ytterligare en man från samma grupp. Vid undersökning kunde dna från två olika gärningsmän säkras från kvinnans underkläder och två misstänkta gärningsmän kunde snart identifieras. Den förste mannen, född 1999, kunde gripas efter några dagar och har dömts av Helsingborgs tingsrätt för våldtäkt. Han dömdes till fängelse i 1 år och 8 månader samt utvisning. Den andre gärningsmannens identitet kunde senare fastställas genom en dna-träff i ett annat ärende. Mannen, som är född 1996, greps i somras av spansk polis efter att ha varit internationellt

efterlyst och han har utlämnats till Sverige. — Återigen visar detta att dna-tekniken är ett mycket värdefullt hjälpmedel i våra utredningar, säger Marie Dahlman, gruppchef på brott i nära relation (BINR), Helsingborg.

I slutet av oktober fattade rikspolischefen beslut om en riktlinje för begäran om forensisk undersökning. Samtidigt beslutade avdelningschefen för NFC om en handbok för begäran om forensisk undersökning. Arbetet med att stärka den forensiska förmågan i Polismyndigheten är inne i ett intensivt skede. Riktlinjen gör tydligt att gods och spår ska underställas forensisk station eller it-brottscentrum och att det är förundersökningsledaren som bestämmer om en forensisk undersökning ska göras.

P O L IS MYN DIGH E TEN :

Vapenbeslag i stor insats Under fyra dagar i september gjorde Polismyndigheten och Tullverket flera tusen kontroller av fordon och individer vid gränsstationer i hela landet. Detta som en del i en stor internationell insats mot gränsöverskridande brottslighet. Kontrollerna gjordes inom ramen för en internationell insats där totalt 34 länder deltog, under ledning av Europol. I Sverige valde Polismyndigheten att förlänga insatsen till en hel vecka med extra fokus på illegala vapen. Sammanlagt beslagtogs 82 vapen, varav nio automatvapen, ammunition i form av drygt 10 000 patroner, över

AKT UEL LT FAL L :

Livstid för dubbelmord Den 25 juni 2019 blev tre män i bil beskjutna i Herlev, en avled på plats och en annan avled senare av sina skador. Den tredje mannen lyckades fly oskadd. Händelsen filmades och fem svenskar, med gängkoppling, identifierades som misstänkta för brottet. Filmen visade bland annat vilka vapen de åtalade använde samt deras flyktbil. Tack vare övervakning i form av vägkameror kunde åklagaren slå fast hur de åtalade rört sig i Danmark vid tiden för mordet och flyktbilen hittades efter att de misslyckats att tända eld

AKT UEL LT FAL L :

Dna-spår var avgörande Sommaren 2018 arbetade en då 14-årig flicka på en restaurang. En kväll när restaurangen skulle stänga blev flickan ensam kvar med sin chef, han tog med sig fickan in på sitt kontor och förgrep sig på henne upprepade gånger. Under ett obevakat ögonblick lyckades flickan fly från mannen. Polis larmades och flickan fördes till sjukhus där hon undersöktes och topsades i enlighet med de rutiner som gäller. — I det här fallet var topsningen avgörande. Man hittade flickans dna runt mannens mun, och det fanns ingen annan rimlig förklaring till hur den hamnat där än vad flickan berättat i förhören, säger Maria Ridderstolpe som jobbat med ärendet. Västmanlands läns tingsrätt dömde mannen, mot sitt nekande, för våldtäkt mot barn. Mannen, som är i 40-årsåldern, dömdes till fängelse i tre år.

Aktuellt

av Monica Bergström

Så arbetar NFC med dna-analys Varje år hanterar NFC cirka 100 000 ärenden av olika karaktär och komplexitet. Och grova brott är högt prioriterade. — Vår bedömning av var vi ska lägga våra resurser skiljer sig inte från Polismyndigheten i övrigt, säger Frida Bexell, chef för biologisektionen på NFC.

PÅ NFC ARBETAR specialister inom olika ämnesområden med att genomföra forensiska undersökningar av bevismaterial från brottmål. NFC bidrar med specialistkompetens till utredningsarbetet och är en del i den brottsutredande kedjan inom Polismyndigheten. En del av NFC:S uppgift är att analysera material av olika karaktär som polisens kriminaltekniker samlat in på en brottsplats. Det kan till exempel handla om material som kulor, hylsor, fingeravtryck, tops med saliv eller andra kroppsvätskor. – Det är ute på brottsplatsen som en brottsutredning startar och där är kriminalteknikernas

”Forensikerna på NFC samverkar med ansvariga utredare om vilka analyser som behöver göras.” FRI DA B E XEL L

arbete enormt viktigt, säger Frida Bexell. NÄR MATERIALET säkrats på brottsplatsen skickas det till NFC för undersökning. NFC hanterar cirka 75 000 ärenden per år och begäran om undersökning kan se väldigt olika ut. Till exempel kan begäran handla om att utredarna frågar om det går att säkra dna som kan kopplas till person. När spår som bedöms innehålla dna har säkrats på ett material ska provet analyseras och här måste, precis som inom Polismyndigheten i stort, prioriteringar göras. Vid grova brott och särskilt prio-

VID GRÖVRE BROTT som mord, mordförsök, grova rån, grova sexualbrott och mordbrand använder NFC specialteknik som möjliggör analys av bara några enstaka celler. Detta är metoder som kräver speciell hantering redan från brottsplats och resurser i form av mer avancerad manuell hantering. I den här typen av ärenden förs en nära dialog med utredare. – Fullständiga analyser av alla dna-spår på allt det material som skickas in till NFC görs inte och det är inte heller nödvändigt. Forensikerna på NFC samverkar med ansvariga utredare om vilka analyser som behöver göras, säger Frida Bexell. Samtliga dna-extrakt från spår som samlas in på brottsplatser, både uppklarade och ouppklarade brott, arkiveras. De är arkiverade i rättssäkerhetssyfte, för möjlighet till framtida ny teknik och i forskningssyfte. Inga dna-extrakt som har tagits fram har gallrats ut, slängts, sedan år 2000.

FAKTA : NFC gör standardanalys ner till 175 pg (picogram). Under 175 pg rör det sig om en mycket liten dnamängd med högst 30 humana celler per analys. NFC kan utföra specialanalyser ner till 17,5 pg per analys, vilket motsvarar några få enstaka celler.

7. Kriminalteknik #3—2020

NFC har olika metodik för att analysera dna — standardmetodik och olika typer av specialteknik. Foto: Lars Hedelin

riterade ärenden läggs stora och omfattande resurser på utredningarna. Detta gäller vid alla typer av analyser – även dna-analyser. NFC har olika metodik för att analysera dna, standardmetodik och olika typer av specialteknik. I standardmetodiken finns en gräns för när provet, i normalfallet, ska analyseras vidare. I dagsläget görs standardanalys ner till 30 humana celler per analys. Det gränsvärdet har ändrats efter hand som nya och mer känsliga metoder har introducerats.

Framsteg

8. Kriminalteknik #3—2020

Nu ska fler brottsplatser avbildas i 3D

Laserskanning gör det möjligt att ”frysa en plats” som den såg ut vid den kriminaltekniska undersökningen. Då kan man gå tillbaka och undersöka brottsplatsen igen senare och det blir möjligt att ”vrida och vända” på platsen för att få en ökad förståelse.

Nu ökar polisens förmåga att visualisera brottsplatser i 3D. Efter lång tid med försöksärenden och utveckling blir laserskanning ett mer naturligt verktyg vid grova brott.

EFTER TERRORDÅDET på Drottninggatan i Stockholm användes en 3D-modell för första gången i en rekonstruktion i en svensk rättssal. NFC skapade 3D-modellen med hjälp av laserskannrar för

att på så vis rekonstruera lastbilens framfart. SEDAN DESS HAR NFC gjort 3D-visualiseringar i ett tjugotal skarpa fall, dels för att stötta utredningarna, dels för att utveckla metodik och styrande dokument. I början av 2021 är det dags att implementera laserskanning bredare i verksamheten. – Vi ska sprida kompetensen och utrustningen runt om i Polismyndigheten. Det kommer skapa nya möjligheter vid grova brott, säger Håkan Larsson, forensiker på NFC. I ett första skede kommer laserskannrar och utbildade

FAKTA :

Laserskanning Med hjälp av en 3D-laserskanner kan en plats läsas av och byggas upp som en digital 3D-modell. En laserskanner mäter avståndet till ett objekt genom att svepa förbi med en laserstråle och materialet kan sedan, väldigt förenklat, läggas samman till en 3D-modell med endast några få millimeters felmarginal.

operatörer att finnas i storstadsregionerna samt på NFC i Linköping. De regioner som inte får egen kapacitet kommer kunna begära stöd med laserskanning. Varje laserskanner beräknas kunna användas i tio år. TANKEN ÄR ATT operatörerna ska kunna samla in data med laserskannern och sedan ta fram brottsplatsvisualiseringar i 3D som ser ut precis som brottsplatsen gjorde vid tillfället för skanningen. Föremål och kroppar som har hunnit flyttas innan platsen skannades kommer kunna återplaceras i 3Dmodellen genom en begäran till NFC, som också kommer ge allmänt stöd och utbildning till operatörerna. Användningsområdena är många. Laserskanning gör det möjligt att ”frysa en plats” som den såg ut vid den kriminaltekniska undersökningen och därmed kan man gå tillbaka och undersöka brottsplatsen igen senare. För en utredare blir det då möjligt att ”vrida och vända” på platsen för att få en ökad förståelse.

– Personer kan återplaceras i 3D-modeller från övervakningsvakningskameror. Vi har redan ett par fall där 3D-modeller har använts i exempelvis förhör. Det blir möjligt att visualisera det vittnet såg. Man kan fråga ”vad såg du när du tittade åt vänster” och samtidigt visa vyn på en skärm, säger Ilari Bjuvander, chef för sensorteknikgruppen på NFC. HÅKAN LARSSON fyller i: – Och i framtiden kan vallningar i vissa fall bli digitala. exempelvis för att bespara ett brottsoffer det psykiska lidande

Framsteg

av Viktor Högberg foto NFC/Visual Sweden

9. Kriminalteknik #3—2020

”Vi ska sprida kompetensen och utrustningen runt om i Polismyndigheten.” HÅK AN L AR S S O N

som en fysisk vallning kan innebära. Vallningar kräver ofta stora resurser och det kan vara svårt på folktäta platser eller där det finns en hotbild. Självklart finns det begränsningar i tekniken men om förutsättningarna är de rätta finns det stor potential. Under året har ett pilotprojekt genomförts för att testa arbetssättet i skarp drift. Laserskanning har använts i tio pilotärenden, främst i polisregion Syd. De kriminaltekniker, utredare, åklagare och advokater som har varit involverade i ärendena har

besvarat en enkät för att utvärdera nyttan för sina respektive funktioner. – Responsen har varit väldigt positiv och efter vissa förändringar har vi nu hittat ett bra arbetsflöde. Vi har märkt att en 3Dmodell är ett otroligt starkt verktyg och kan lätt uppfattas som en sanning. DET HAR VI tagit med oss och arbetar nu för att hitta en standard för hur vi tydliggör vilka ändringar som är gjorda och hur återplacerade objekt ska visualiseras för att upp-

rätthålla rättssäkerhet, säger Håkan Larsson. Samtidigt pågår ett arbete för att kunna visa hur pass noggrant ett objekt har kunnat återplaceras i 3D-modellen – är det med två decimeters eller två millimeters felmarginal? – I andra länder jobbar man mycket med 3D, men man har inte tagit höjd för hur det kognitivt tolkas när man har gjort återplaceringar och andra ingrepp. För att upprätthålla rättssäkerhet och spårbarhet ska vi vara väldigt tydliga med vad vi har gjort, säger Ilari Bjuvander.

Grafik

av Monica Bergström grafik Jörgen Knutsson

Experter på kluriga analyser

10. Kriminalteknik #3—2020

På droganalyssektionen analyseras bland annat misstänkta dopningspreparat. Analyserna kan vara kluriga och kräver stor kunskap.

Volym Antalet dopningsärenden har de senaste fem åren varit stabilt, däremot har mängden i beslagen ökat. Vissa dopningsbeslag kan utgöras av 100 000-tals tabletter som skickas till NFC i flyttkartonger, men även lastpallar har förekommit.

OLIKA TYPER De vanligaste dopningspreparaten som kommer in för analys är injektionsoljor i ampuller. Dopningspreparaten förekommer även som tabletter, kapslar och som frystorkat pulver.

ANABOLA STEROIDER De fem vanligast påvisade dopningssubstanserna under 2019 var:

E XP ERT EN :

OSÄKERT INNEHÅLL I en jämförelse som droganalyssektionen på NFC gjorde 2017 visade det sig att mellan 30 och 50 procent av dopningspreparaten som analyserades avvek i innehåll från det som utlovades på förpackningen.

4 … procent av de ärenden som kommer in till droganalyssektionen handlar om analys av misstänkta dopningsmedel.

● Testosteronenantat 27 % ● Metandienon 14 % ● Testosteronpropionat 13 % ● Stanozolol 9 % ● Nandrolondekanat 7 % Nummer ett, tre och fem bereds vanligen som injektionsoljor, nummer två och fyra bereds som kapslar eller tabletter.

MÅLGRUPP Förr användes dopningspreparat främst av kroppsbyggare för att få starkare och större muskler. I dag används preparaten även av andra anledningar — i takt med att kroppsidealen förändrats så har användandet av preparaten också ändrats.

Hur arbetar NFC med dopningsanalyser? Ungefär 4 procent av de ärenden som kommer in till droganalyssektionen gäller analys av misstänkta dopningspreparat. Den vanligaste frågeställningen är identifiering av substanser. — Listan över dopningsklassade substanser är föränderlig och vi på laboratoriet måste alltid vara uppdaterade och ha metoder som klarar att identifiera alla klassade substanser, säger Sandra Karlsson, laborant på droganalyssektionen. Vad är den största utmaningen? — Vi kan få in allt från enstaka tabletter till stora flyttlådor med olika preparat. När vi får stora beslag gör vi först en visuell besiktning av hela beslaget och sedan tar vi ut stickprov för kemisk analys. — De stora volymerna tar tid och analyserna kräver stor kunskap och materialkännedom. Dopningspreparat kan vara kluriga eftersom innehållet ofta avviker från förpackningens information.

Fallet

av Viktor Högberg foto Mostphotos

Tjuv dömdes efter dna-träff Den 42-åriga mannen tog sig till Sverige och stal verktyg värda mer än 580 000 kronor. En blodfläck på brottsplatsen och internationellt samarbete bidrog till att mannen kunde gripas i Rumänien.

FAKTA :

Prümutbytet ●Prümrådsbeslutet är en överenskommelse om fördjupat samarbete inom EU som ger polismyndigheter inom EU rätt att söka i varandras dna-, fingeravtrycks- och fordonsregister. Syftet är att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och terrorism. ●Sverige är idag uppkopplade mot 22 andra länders dna-register, det senast anslutna landet var Storbritannien i slutet av oktober 2020. Gärningspersonen lämnade blodspår på det krossade glaset vid inbrottet. Arkivbild: Mostphotos

DYRA MÄTINSTRUMENT och kringutrustning stals från en företagslokal i Gävle i mars förra året. Vid brottsplatsundersökningen säkrade polisen blodspår på det krossade glaset – men nationellt forensiskt centrum, NFC, fick inga träffar vid sökningar mot de svenska dna-registren. En sökning mot andra länders dna-register, enligt det så kallade Prümrådsbeslutet, var desto mer lyckosam och dna-profilen fanns i fem andra länders

”Blodspåret och Prümsamarbetet var helt avgörande för att kunna klara upp ärendet där den misstänkte efter en europeisk arresteringsorder kunde utlämnas till Sverige.” UL F B AC K

dna-register: Frankrike, Österrike, Nederländerna, Tyskland och Slovenien. NATIONELLA OPERATIVA avdelningen, Noa, fick identiteten på personen och flera länder skickade även mannens fingeravtryck – som även visade sig finnas i polisens fingeravtrycksregister sedan en daktning i en stöldutredning 2008. Mannen efterlystes internationellt och bara åtta dagar senare meddelade

●Dna-uppkoppling enligt Prüm görs mot ett land i taget och inleds med att båda länderna söker alla dna-spår i registren mot varandra i en så kal�lad massökning. Därefter söks alla nya dna-profiler från personer och spår, som inte ger en nationell personträff, automatiskt mot det andra landets dna-register.

11. Kriminalteknik #3—2020

rumänsk polis att mannen gripits. I hans hem återfanns stöldgods från inbrottet i Gävle. – Blodspåret och Prümsamarbetet var helt avgörande för att kunna klara upp ärendet där den misstänkte efter en europeisk arresteringsorder kunde utlämnas till Sverige. Topsningar av skäligen misstänkta personer är oerhört viktiga för att få möjlighet till träffar i dna-registret på alla de spår som finns där. Det är av största vikt att polisen topsar, säger Ulf Back, chefsåklagare vid Åklagarkammaren i Gävle. Mannen överlämnades till Sverige, erkände brottet och dömdes till ett års fängelse och utvisning med förbud att återresa före september 2024.

Fallet

12. Kriminalteknik #3—2020

HADE DAGENS T KUNNAT LÖSA P

av Monica Bergström foto TT-Bild

Fallet

TEKNIK PALMEMORDET? 13. Kriminalteknik #3—2020

Den 28 februari 1986 mördades Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme på Sveavägen i Stockholm. De forensiska bevisen var få och utredningsmetoderna går inte att jämföra med dagens. Är det något alla är överens om är det att om mordet inträffat i dag skulle mycket ha gjorts annorlunda — därmed inte sagt att resultatet blivit ett annat.

14. Kriminalteknik #3—2020

Fallet

2019 var gruppchef för vapengruppen och hade övergripande ansvar för SKL/NFC:s åtagande mot Palmegruppen. – Idag har ju alla någon slags uppkoppling och det finns övervakningskameror på ett sätt som inte fanns då. Ta bara Skandiahuset till exempel där de förmodligen har övervakningskameror idag. Det finns så mycket annat som man skulle kunna lägga märke till idag som då var begränsat. – När det gäller vapnet så har vi inte kunnat bekräfta vilket vapen som användes. Vi kommer aldrig att kunna säga att vi inte provskjutit vapnet på SKL eller senare NFC, det vi kan säga är att vi inte har kunnat bekräfta det. De spår som

DEN 10 JUNI 2020 meddelade chefsåklagare Krister Peterson att Palmeutredningen skulle läggas ner. Nu håller materialet FAKTA : i utredningen på att digitaliseras och plockas ihop. Det är ett omfattande arbete med ett material som nästan fyller 250 hyllmeter. ● 1986—1993. SKL:s vapengrupp jämför minst 163 Utredningen är en av världvapen specifikt med kulorna från Sveavägen. ens, och Sveriges i särklass, ● 1995. Kulor från provskjutning av 338 legala och mest omfattande, mest omlicensgivna vapen undersöks hos dåvarande SKL, de jämförs med kulorna från Sveavägen. skrivna och omdebatterade. ● Från 1994 till 5 maj 2020 har 287 vapen, införda Under utredningens gång har i NFC:s vapenärendesystem, jämförts med kulorna från Sveavägen. De har jämförts då de är vapen otaliga tips kommit in och av märken eller modeller som konstaterats bearbetats, uppslag följts upp ha bomdata som överensstämmer med de som och de få kriminaltekniska säkrats på kulorna. bevisen – två kulor som hittades på Sveavägen samt makarna Palmes kläder – har undersökts ett flertal gånger. Dessutom har ett antal dokumentundersökningar utförts – det har handlat om undersökning av dokument vid erkännanden som kommit in till polisen, hot skrivna i brev och på kort samt ljud- och talundersökning av polisens kommunikation.

Undersökning ar av vapen, utförda hos SKL/NFC.

HADE MORDET SKETT i dag hade mycket hanterats annorlunda eftersom polisens arbetsmetoder förändrats och de kriminaltekniska möjligheterna idag är oändligt mycket större. Inte minst dna-tekniken har revolutionerats sedan Palmemordet. – Vid en brottsplatsundersökning idag hade till exempel varenda cigarettfimp plockats upp från Sveavägen. Det förekom ju bland annat uppgifter om att någon stod och rökte vid biografen, säger Ann Jangblad som varit ansvarig handläggare för dna-undersökningar i ärendet på SKL/ NFC vid några tillfällen. – Dessutom hade man plockat hem material från kameraövervakning och tömt telefonmaster. 1986 gjorde man inte det eftersom tekniken inte fanns, säger Mikael Högfors som under perioden 2012–

avsatts på kulorna var mycket begränsade och med så lite underlag går det inte att binda kulorna till ett specifikt vapen, säger Patrik Hertzman som var forensiker på vapengruppen när kulorna från Sveavägen undersöktes och han har arbetat med ärendet från SKL/NFC:s sida från 1995 fram till i dag. DET MATERIAL SOM hittades och säkrades av kriminaltekniker efter mordet på statsministern har undersökts vid ett flertal tillfällen och i vissa fall även av flera olika laboratorier. Den enda vapenrelaterade tekniska bevisning som hittades på Sveavägen efter mordet var två kulor. Den första hittades den 1 mars, dagen efter mordet, på trottoaren på Sveavägens västra sida och den andra hittades den 2 mars på trottoaren på Sveavägens östra sida. Kulorna skickades inte till Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) i Linköping för undersökning omedelbart efter att de hittats utan togs omhand av Stockholms tekniska rotel. Först den 3 mars, tre dagar efter mordet, etablerades kontakt mellan Stockholms tekniska rotel och SKL och vid 15-tiden den 5 mars kom

Spår från pipan. Bilden visar två kulor i ett jämförelsemikroskop. Spåren från pipan är inpassade med varandra och dessa två kulor ser ut att vara från samma vapen. Foto: Polisen

kulorna till SKL i Linköping för undersökning. Undersökningen fick göras under tidspress eftersom kulorna skulle vidare för undersökning hos Bundeskriminalamt (BKA), Tysklands motsvarighet till FBI, innan de kom tillbaka till Sverige och SKL igen. De spår som avsatts på kulorna från Sveavägen är få. Det handlar om fem högervridna bommar med en bombredd på 2,4–2,5 millimeter som avsatts i kulans material under passage genom pipans lopp. Spåren är så få och begränsade att inget av de undersökande laboratorierna, SKL/NFC, tyska Bundeskriminalamt (BKA) och amerikanska FBI, anser att det går att slå fast att de båda kulorna skjutits ur samma vapen.

DET MAN VET är att kulorna kom från en revolver med kaliber .357 Magnum men det är inte klarlagt från vilken typ av revolver. Utifrån kulornas kaliber finns det sju möjliga vapen och de är revolvrar av märket Smith & Wesson, Ruger, Taurus, Kassnar, Escordin, Llama och Ruby. Ett vapen har varit särskilt intressant i utredningen, det så kallade Mockfjärdsvapnet. En revolver av märket Smith & Wesson, kaliber .357 Magnum, hittades i Djursjön utanför Mockfjärd i november 2006. Vapnet tros ha använts i samband med ett rån i Mockfjärd 27 maj 1983 och hittades efter en dykning i sjön. Vapnet blev intressant eftersom den kula som hittades efter rånet visade sig ha samma blyisotopsammansättning som

kulorna på Sveavägen. Vid undersökning hos SKL/NFC visade det sig att de spår som avsatts på kulorna efter provskjutning inte stämde överens med kulorna från Sveavägen. Revolvern bedömdes dock ha legat i vattnet länge och risken fanns att pipans insida och spårbild förändrats genom korrosion. Därmed kunde inte forensikerna ge ett uttalande om huruvida kulorna från Sveavägen skjutits ur den undersökta revolvern eller inte. – Ambitionsnivån hos svensk polis har varit mycket hög och alla beslagtagna vapen som varit relevanta har provskjutits med flera olika sorters ammunition, däribland den typ som kulorna från Sveavägen härrör från, allt för att kunna täcka olika variationer i spåravsättning, säger Patrik Hertzman. TOTALT HAR MINST 788 vapen provskjutits och jämförts med kulorna från Sveavägen. I endast ett fall har överensstämmelser iakttagits som lett till ett positivt graderat utlåtande. I det fallet hade kulor och ett vapen lämnats in till polisen via kriminolog Leif GW Persson. Kulorna inkom för undersökning 2014 och resultatet blev grad +1 vid jämförelse med kulorna från Sveavägen. När vapnet som angavs ha utskjutit de undersökta kulorna inkom för undersökning i februari 2015 gav det grad +3 vid jämförelse med de tidigare

inlämnade kulorna. Vid jämförelse med kulorna från Sveavägen blev slutsatsgraden i utlåtandet -1. UTÖVER DE METODER som tillämpas vid NFC idag finns inga andra forensiska metoder som skulle kunna binda kulorna till ett specifikt vapen och det beror på att kulorna har så få spår att undersöka. Avsaknaden av spår skulle i sig kunna vara utpekande men den tesen håller inte, enligt en sammanfattande rapport från NFC, eftersom ett sådant resonemang skulle ”strida mot den grundläggande principen som säger att avsaknad av bevis inte är ett bevis”. Rapporten som är daterad 26 maj i år ger en översiktlig sammanställning av de undersökningar som har utförts vid SKL/NFC under utredningens gång och har upprättats på begäran av Palmegruppens spaningsledare Hans Melander. I nämnda rapport är NFC:s bedömning att det skulle krävas ny teknik för att sammanlänka kulorna med ett vapen – teknik som inte fanns 1986 och teknik som inte finns idag. Förutom de två kulorna togs beslag i form av makarna Palmes kläder. Även dessa har genomgått flera kriminaltekniska undersökningar sedan 1986. Kläderna undersöktes inledningsvis för att fastställa skadornas utseende, för att kontrollera förekomst av skottrester

15. Kriminalteknik #3—2020

BÅDA KULORNA HAR, genom en blyisotopisk undersökning utförd hos Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, bekräftats vara de som träffade makarna Olof och Lisbeth Palme. Vid undersökningen visade det sig att blyfragment i anslutning till Olof Palmes skottskador och från Lisbeth Palmes kläder överensstämde med kulorna. – Vi har undersökt och provskjutit ett stort antal vapen med rätt kaliber och jämfört resultatet med kulorna från Sveavägen. Alla vapen som har tagits i beslag, och bedömts vara relevanta, har provskjutits och resultatet har registrerats i det centrala register som enligt anvisningarna i FAP 446-1 finns vid SKL/NFC, säger Patrik Hertzman. När det gäller den tekniska bevisningen relaterad till vapnet och kulorna tror inte Mikael Högfors att resultatet blivit annorlunda i dag än för 34 år sedan. – Jag tror inte att det blivit någon skillnad. Vi använder samma metodik i dag som då. När det gäller provskjutningarna så är det ett gammalt ärende och vapen förändras över tid.

Bild från polisens arbete vid brottsplatsen i korsningen Sveavägen—Tunnelgatan. Bilden är tagen 1 mars 1986. Foto: TT-Bild

Fallet

16. Kriminalteknik #3—2020

och kontrollera skjutavstånd genom att analysera tändsatspartiklar och blyfragment. Undersökningarna utfördes hos tyska BKA eftersom SKL vid den tiden inte hade tillräckligt bra metoder för att utföra den typen av undersökningar. ENLIGT RESULTATET FRÅN de undersökningar som gjordes hos BKA avlossades skottet mot Olof Palme på ett avstånd på mellan 10 och 30 centimeter och den kula som snuddade vid, och skadade, Lisbeth Palmes kappa avlossades på ett avstånd på mellan 70 och 100 centimeter. Undersökningarna visade dessutom att de tändsatspartiklar som fastnat på makarnas kläder kom från ammunition av typen Winchester Metal Piercing i kaliber .357 Magnum. Naturhistoriska riksmuseet utförde 1986–87 undersökningar av de blyfragment som hittats i anslutning till de skador som orsakats på makarnas kläder. De blyisotopanalyserna visade att skadorna på makarnas kläder orsakats av kulor med samma blyisotopssammansättning som det två kulor som säkrats på Sveavägen efter mordet. Enligt uppgifter från mordnatten skulle gärningsmannen eventuellt lagt sin hand på Olof Palmes axel i anslutning till att skottet mot honom avlossades. 1986 fanns inga metoder för att hitta kontakt-dna på kläder. Dna-profiler presenterade på det sätt vi idag är vana vid fanns helt enkelt inte. NFC har på senare tid utfört analyser av den överrock som bars av Olof Palme på mordnatten för att eventuellt hitta dna från

någon annan person på textilen men dna som påvisats vid undersökningen var från Olof Palme själv. Sedan 1986 har kläderna dessutom packats upp, undersökts och packats ner igen flera gånger. Kläderna har varit med på rekonstruktioner, klätts på dockor och hanterats vid ett flertal undersökningar. – Om brottet hade skett idag så hade man definitivt hanterat kläderna på ett annat sätt, säger Ann Jangblad. – Vi hade till exempel undersökt kläderna för att hitta eventuellt dna från en annan person före övriga undersökningar. Dna-analyser introducerades som ett verktyg vid brottsutredningar i slutet av 1980-talet och då krävdes besudlingar från exempelvis blod, spott eller sperma. Den teknik som gör att vi idag kan hitta dna i mindre mängder, som kan kallas kontaktdna, kom 2004–2005. Då, 1986, kunde vi i stort sett bara bestämma blodgrupp. DET ÄR ÄNDÅ inte säkert att den tekniken gett något avgörande bevis. – Dna avsätts ju även om någon i ens närhet till exempel hostar eller nyser. Paret Palme var ju på bio strax innan. Om vi hade fått fram något användbart dna från en annan person på överrocken bedömer jag det som mer troligt att det kunnat överföras vid biobesöket, än att det kunnat överföras från gärningsmannen, säger Ann Jangblad. Som sagt: Hade mordet skett i dag hade mycket hanterats annorlunda eftersom polisens arbetsmetoder förändrats och de

T I D SL INJ E:

PALMEMORDET

En kula hittas vid mordplatsen. Den hittas på trottoaren på Sveavägens västra sida.

— DETTA HAR HÄNT

Klockan 23.21: Två skott avlossas i korsningen Sveavägen—Tunnelgatan. En kula träffar Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme och en kula snuddar vid Lisbeth Palme.

Kläderna, som förvarats hos NFC, har hanterats vid ett flertal tillfällen. De har bland annat klätts på dockor och varit med på rekonstruktioner. Foto: Monica Bergström

Klockan 00.06: Olof Palme dödförklaras på sjukhus.

Ytterligare en kula hittas vid mordplatsen. Kulan hittas på trottoaren på Sveavägens östra sida. De båda kulorna tas omhand av kriminaltekniker på Stockholms tekniska rotel.

Start

FEB RUARI 1986

28 F EBRUARI 19 86

1 MAR S 19 86

2 MAR S 1986

Fallet

17. Kr iminal teknik #3—2020

Kulorna skickas till det tyska laboratoriet Bundeskriminalamt (BKA).

6 MAR S 1986

En skjutavståndsundersökning av Olof och Lisbeth Palmes kläder utförs vid BKA. Resultatet redovisas till utredarna 23 april. Lisbeth Palmes kappa undersöks igen, med en ny metod, vid SKL i juli 1995. Resultatet avviker inte från det från BKA 1986.

Naturhistoriska riksmuseet utför en blyisotopundersökning av blyfragment från makarna Palmes kläder och kulorna från Sveavägen. Resultatet redovisades i november 1987.

APRI L 19 86

19 86 / 19 87

En revolver hittas i en lägenhet i Årsta, Stockholm. Vapnet undersöks hos dåvarande SKL.

OKTOB ER 2 0 02

Fallet

18. Kriminalteknik #3—2020

kriminaltekniska möjligheterna idag är oändligt mycket större. Också samhället och allas våra tekniska förutsättningar och kunskaper har ökat. – Polisen har utvecklat sina arbetssätt och utredningsmöjligheter enormt sedan dess, inte minst inom kriminaltekniken har vi gått väldigt mycket framåt. Idag hade vi haft helt andra möjligheter. Idag

”Polisen har utvecklat sina arbetssätt och utredningsmöjligheter enormt sedan dess, inte minst inom kriminaltekniken har vi gått väldigt mycket framåt.” HAN S M EL AN DER

Den teknik som gör att vi idag kan hitta dna i mindre mängder, som kan kallas kontakt-dna, utvecklas.

2 0 0 4 —2 0 05

har till exempel nästan alla en mobiltelefon, vi hade kunnat tömma master och flera hade säkert filmat på platsen med sina telefoner, och det finns övervakningskameror där vi sannolikt hade kunna säkra film och bilder, säger Hans Melander, som arbetat i Palmegruppen sedan 2002 och var spaningsledare när chefsåklagaren beslutade att lägga ner utredningen den 10 juni i år. – Skulle det ha inträffat i dag hade utredningsarbetet lagts upp på ett helt annat sätt. Ta avspärrningarna till exempel, idag skulle vi ju inte ha låtit folk stå och kasta in blommor på platsen. Medvetenheten är helt annan idag. – När mordet på Olof Palme skedde hade jag åkt hem efter avslutat kvällspass, ätit och kanske lagt mig. Jag åkte radiobil i Huddinge då. Vi som jobbade i Huddinge blev inte involverade i arbetet och vi lade inte om våra rutiner på något sätt. Jag brukar säga att Sverige förlorade sin oskuld den kvällen och polisens arbetsmetoder ser helt annorlunda ut idag, säger Hans Melander. Men: Det är inte säkert att resultatet, utgången av utredningen, blivit annorlunda än den blev – trots andra förutsättningar. – Det är svårt att säga men om man ser på alla skjutningar och sprängningar som sker idag så är de också svårutredda, säger Hans Melander. – Mordet på Olof Palme skedde på en mörk gata en mörk och blåsig vinterkväll. Någon kom upp bakom makarna Palme och två skott avlossades. Därefter sprang gärningsmannen från platsen. Ett vittne säger täckjacka, en annan rock och en tredje keps. Saknas det dessutom teknisk bevisning, ja då är det inte lätt, säger Hans Melander. n

Olof Palmes överrock undersöks vid dåvarande SKL i syfte att söka efter dna från annan person än honom själv. Vid undersökningen påvisas endast dna från Olof Palme.

2 0 07

Utredarna hittar den så kallade Mockfjärdsrevolvern i en sjö i Dalarna. Vapnet provskjuts hos dåvarande SKL. Spåren på kulorna avviker från de spår som finns på kulorna från Sveavägen.

N OVEM B ER 2 0 0 6

Analyser av en av kulorna som anträf fades i Mockfjärdsrevolvern visar att blyisotopsammansättningen var så snarlik kulorna från Sveavägen att de inte kunde skiljas åt.

2 010

Fallet Några av de spår som utretts: ● ”33-åringen”. Förhördes vid ett antal tillfällen och anhölls av åklagare i mars 1986. Han släpptes på fri fot 11 april 1986. ● Under perioden april—september 1986 följde polisen upp ett flertal spår. Det var misstankar mot EAP-aktivister, kända Palmehatare, rättshaverister och högerextremister från flera grupper. ● Christer Pettersson hördes för första gången i utredningen i maj 1986. Pettersson dömdes i tingsrätten i juli 1989 till livstids fängelse, domen överklagades och han friades i november samma år. I december 1997 lämnade riksåklagaren Klas Bergenstrand in en resningsansökan mot Christer Pettersson till Högsta domstolen. Högsta domstolen sa nej till riksåklagarens begäran i maj 1998. Christer Pettersson avled i september 2004. ● Kurd- och PKK-spåret följs upp i januari 1987. En PKK-ledare förhörs i Turkiet i februari 2001.

● Den så kallade Scandiamannen, Stig Engström, har figurerat på olika sätt i utredningen från start. Han har aldrig åtalats för mordet eller något annat brott som skulle ha anknytning till mordet. Stig Engström avled i juni 2000. När chefsåklagaren, den 10 juni, kallade till pressträff meddelade han följande: "Enligt min mening går det inte att komma runt Stig Engström som misstänkt gärningsman."

19. Kriminalteknik #3—2020

● Hösten 1996 arbetar polisen med Sydafrikaspåret.

Blommor börjar samlas intill mordplatsen, i korsningen Sveavägen—Tunnelgatan, dagen efter mordet på statsminister Olof Palme. Foto: Polisen

SKL/NFC undersöker kulor och ett vapen som lämnats in till polisen via kriminolog Leif GW Persson. Slutsatsgraden i utlåtandet blev -1.

Chefsåklagare Krister Petersson meddelade på en pressträff att förundersökningen läggs ner. Den person chefsåklagaren misstänker har utfört mordet är död och åtal kan inte väckas.

14 oktober 2020. Hans Melander, från Palmegruppen, hämtade kläder och annat material som förvarats på NFC i Linköping. Detta som ett led i att utredningen lagts ner. Kvar i NFC:s arkiv finns de två kulorna och ett antal dokument.

Slut

JUL I 2 010

2 014–2 015

10 JUN I 2 02 0

14 OKTOB ER 2 02 0

K ÄL L A : N F C, T T.S E, NYTEKN IK . SE, D N . SE , P O L ISEN .S E

Preskriptionstiden för de allra allvarligaste brotten, till exempel mord, tas bort. Lagändringen innebär att mordet på Olof Palme inte har någon preskriptionstid.

20.â&#x20AC;&#x201A; Kriminalteknik #3â&#x20AC;&#x201D;2020

Reportage

av Anna Arnerdal/Viktor Högberg grafik Erik Nylund

Reportage

Efter nästan 16 år kunde dubbelmördaren i Linköping hittas med hjälp av dna-baserad släktforskning. Nu ser polisen över möjligheten att införa metoden nationellt.

21. Kriminalteknik #3—2020

SÅ HITTADES DUBBELMÖRDAREN EFTER 16 ÅR

22. Kriminalteknik #3—2020

Reportage

att utreda juridiska frågeställningar gällande hantering av genetiska data, uppladdning i kommersiella släktforskningsdatabaser till att analysera dna och ta fram datafiler som kan laddas upp i släktforskningsdatabaser. RÄTTSMEDICINALVERKETS avdelning för rättsgenetik och rättskemi har under lång tid forskat kring och arbetat med att kartlägga det mänskliga genomet i dna-molekylen, sammanlagt miljarder byggstenar. Detta arbete har legat till grund för att kunna ta fram dna-datafiler som sedan kunnat sökas mot släktforskningsdatabaserna. – Vår uppgift var att lägga pusslet för att få ihop cirka en miljon dna-varianter på rätt plats i hela genomet på cirka tre miljarder dna-varianter. Det arbetet tog ungefär tre veckor efter att vi fick filen

DET UPPMÄRKSAMMADE mordet på Mohamad och Anna-Lena på en gångväg i centrala Linköping 2004 har fått sin upplösning tack vare ett pilotprojekt där dna-baserad släktforsning användes för att hitta gärningsmannen. I början av juni greps man nen som nu har dömts till rättsFAKTA : psykiatrisk vård för två fall av mord. Att dna-baserad släktforskning kan revolutionera Exempel på kriterier som måste vara uppfyllda polisens arbete med att hitta för att en sökning ska kunna vara aktuell: okända gärningsmän, både i kalla fall och i andra grova brott ● Ärendet gäller utredning av mycket grova brott, exempelvis dödligt våld och grovt sexualbrott. där utredningar kört fast, är ● Omfattande utredningsåtgärder har vidtagits alla överens om. utan framgång, exempelvis sökning i nationella och internationella dna-register, familjesökning Dna-baserad släktforskning och urvalstopsning. har funnits i ungefär tio år och ● Det finns dna-spår av tillräcklig mängd och mer än 40 miljoner människor kvalitet för en utvidgad dna-analys. ● Det finns indikationer på att gärningspersonen i världen har låtit testa och har ett ursprung från till exempel norra Europa, registrerat sig i olika databaser brittiska öarna eller USA där många personer använder släktforskningsdatabaser och där i hopp om att finna nutida och god folkbokföring finns sedan lång tid tillbaka. avlägsna släktingar. – Vi släktforskare kan hitta Källa: NFC människors okända pappor och adopterades föräldrar men inte förrän för några år sedan kom man på att metoden kunde användas för att hitta okända gärningspersoner, säger släktforskaren Peter Sjölund som anlitades i projektet.

Dna-baserad släktforskning

I UTREDNINGEN AV dubbelmordet i Linköping 2004 har polisen hela tiden haft dna-spår i form av blod från en kniv och en mössa utan att kunna hitta mördaren. Nu vet man att mördaren, en 37-årig man, har levt ett isolerat liv och inte begått några andra brott som gjort att hans dna har kunnat hamna i polisens spårregister. Arbetet med att undersöka förutsättningarna för att använda dna-baserad släktforskning i brottsutredande syfte inleddes 2018 inom Polismyndigheten och ett projekt utformades för att testa metoden. Det har handlat om allt ifrån

Bild från mordplatsen. Foto: Polisen

från analysinstrumentet, säger Andreas Tillmar, docent i rättsgenetik och teknisk molekylärbiolog på RMV. – Genomet som matchades i släktdatabasen var tvunget att vara pusslat med hög riktighet. Det fick inte bli så att det bara var nästan rätt, säger Tillmar. Dna-datafiler som misstänktes komma från mördaren laddades upp i två släktforskningsdatabaser. I april i år resulterade en sökning i att omkring 900 personer hittades som kunde vara släkt med gärningsmannen. Av dessa kokade Peter Sjölund ner antalet till 25 nu levande personer. Alla är släkt med gärningsmannen i fyra till sju generationer tillbaka. – Då fanns det något att jobba med, säger Peter Sjölund. NU BÖRJADE HAN forska bakåt i tiden, i folkbokföring och kyrkböcker, för att se när de olika personernas släktträd gick ihop. Där skulle han kunna hitta gemensamma anor till gärningspersonen. – Alla hade sina rötter runt Linköping och Östergötland. Då kände jag att vi kommer hitta sambandet, säger Peter Sjölund. På 1700- och 1800-talet hittade han personerna vars barnbarns barnbarnsbarn var mördaren.

Så kan en gärningsperson ringas in med hjälp av dna-baserad släktforskning

Gärningspersonens blod säkras på ett knivskaft. Offrets dna kan uteslutas.

En utvidgad dna-analys utförs för att man ska få ut en tillräckligt stor mängd information ur dna-provet.

Sökningen ger två resultat:

För att hitta kopplingar mellan släkterna kartläggs släktträden bakåt med hjälp av kyrkböcker och andra öppna källor. När gemensamma anor hittas måste gärningspersonen härstamma från dessa och sökningen fortsätter därför framåt i tiden för att finna personen.

Resultat B

Informationen jämförs med uppladdade dna-profiler i en släktforskningssajt.

1. Gärningspersonens nästkusin.

Gärningspersonen.

Om sökningen ger resultat indikeras släktavståndet av hur stor andel av informationen som överensstämmer.

2. En annan nästkusins förälder.

Sökningen når fram till tre syskon. Om vi vet att gärningspersonen är en man kan systern uteslutas. Utredningen bedömer om de två bröderna, utifrån det underlag som finns, uppnår en misstankegrad för brott som ger rätt till topsning.

Slutligen topsas den kvarvarande kandidaten för att säkerställa att dna-profilen stämmer överens med de dna-spår som säkrats på brottsplatsen.

23. Kriminalteknik #3—2020

Resultat A

24. Kriminalteknik #3—2020

– Då blev det spännande, då kände jag att det här förmodligen går att lösa. Peter Sjölund utgick ifrån personerna, forskade framåt i tiden och kartlade släktträden tills han fann två möjliga personer som det skulle kunna vara, två bröder. – Då ringde jag Jan Staaf, berättar Peter Sjölund. Förundersökningsledare Jan Staaf var på studentmottagning när han tog emot det efterlängtade samtalet om att mördaren var funnen. – Det var en skön känsla, säger Staaf. BESLUT FATTADES ATT hämta in bröderna för topsning och förhör. De två bröderna topsades och proverna lämnades omgående till NFC för dna-analys. Den ena broderns dna överensstämde med brottsplatsspåren. – Jag kände, äntligen. Vi har hittat en person som vi har sökt efter så länge. Vi är ju här av en anledning och det är att bidra till att lösa brott, säger Siri Aili Fagerholm, forensiker på biologisektionen på NFC och en av dem som arbetat med pilotprojektet. Ricky Ansell, verksamhetexpert på NFC, fyller i: – Släktforskningen pekar ju egentligen inte ut personen ur ett rättsligt perspektiv utan den ger ett spaningsuppslag till utredningen. Vi måste ju koppla dnaspåret till personen, så topsningen var förstås helt avgörande. Tänk om den här personens dna inte hade matchat, ifall det till exempel hade varit en pappa som haft ytterligare ett barn – ett halvsyskon till bröderna som man inte kände till, säger Ansell. Att polisen inte hade hittat personen som mördade Anna-Lena och Mohamad på nästan 16 år beror inte på att utredningen har varit bristfällig. Tvärtom. Alla tillgängliga metoder, olika kompetenser och tillvägagångssätt har använts. – Ända från början var vi öppna och prestigelösa, berättar Jan Staaf, som har varit med ända sedan morden inträffade den 19 oktober 2004. POLISEN TOPSADE nästan 6 200 personer i jakten på mördaren. Tidigt hade polisen kontakt med ett laboratorium i Rotterdam som ligger långt fram i dna-forskningen. – De kunde berätta att vår gärningsperson var man, blond och troligen kom från Nordeuropa, säger Jan Staaf. När polisen tio år senare kontaktade laboratoriet igen hade forskningen tagit ytterligare kliv framåt och labbet kunde

ge en mer detaljerad information, som att personen de letar efter är blåögd och troligen kommer från Skandinavien. Polisens gärningsmannaprofilgrupp gjorde en profil som de arbetade efter under hela utredningstiden och som i detalj stämmer överens med den person som nu är identifierad. Redan i början av mordutredningen var dåvarande riksmordskommissionen med i arbetet. UTREDARNA VAR I kontakt med FBI i USA för att få nya perspektiv och råd i utredningsarbetet. – Men vi hade redan gjort allt som FBI föreslog, förutom att utfästa en belöning. Det är inte en metod som svensk polis använder, säger Jan Staaf. Det gjorde däremot kriminolog Leif GW Persson. – Det var bra för att det satte ljus på utredningen. Men det är också problematiskt när någon utomstående, och inte polisen, ska bedöma tips som kommer in, säger Jan Staaf, som haft kontakt med GW under utredningens gång. – GW har varit ett bra bollplank och det har varit bra att också få en kriminologs perspektiv i utredningen, säger han. Polisen tog även hjälp av ett företag i USA som utifrån dna tog fram en bild av hur gärningspersonen skulle kunna se ut, både i dag och när morden begicks. – Vi har vetat nästan allt om den här personen utan att veta vem det är, säger Jan Staaf, som hela tiden har varit övertygad om att de skulle hitta mördaren. Om inte släktforskningsmetoden hade gett framgång hade polisen ändå gripit mannen. – Vi fick in ett tips om den här personen i januari i år som vi skulle ha börjat bearbeta under hösten, säger Jan Staaf. UTREDNINGEN HAR HELA tiden haft ett omfattande material att jobba med. Den första tiden var det flera hundra tips som kom via telefonsamtal, sms, mejl och brev. Nya tips kom in varje vecka. Engagemanget från allmänheten har varit stort, även efter att den misstänkte hade gripits. – Det kom blommor och tårtor till kontoret och även hem till mig, berättar Jan Staaf. På ett kort som satt i en stor blombukett stod det: ”Från en enkel medborgare.” Framöver kan dna-baserad släktforskning som metod komma att

införas nationellt för att lösa flera ouppklarade grova brott men innan dess kommer det att krävas utredningar om hur metoden i så fall ska användas. – Det är framförallt rättsliga, etiska och arbetsmässiga frågor som måste bli helt klarlagda, själva metoden har vi sett att den uppenbarligen kan fungera, säger Mikael Rying, kriminolog på nationella operativa avdelningen med uppdraget att vara projektledare i arbetet med att utreda ifall metodiken ska införas i polisens verksamhet. INFÖR PILOTEN i Linköping sattes vissa kriterier upp, till exempel att ärendet skulle vara ett grovt vålds- eller sexualbrott. Det ställdes också krav på att vissa åtgärder redan hade gjorts som att söka i nationella dna-register, göra en så kallad familjesökning och att söka i andra EU-länders olika dna-register, så kallade Prümsökningar. Dna innehåller känsliga

– Då fick vi kontakta deras mödrar för att be dem lämna dna. Det var svåra samtal för utredarna och ett stort intrång i dessa mammors liv. Sådant kan vi slippa med den nya metoden, säger Jan Staaf.

personuppgifter och därför måste polisens behandling av uppgifterna vara absolut nödvändig. Pilotstudien avgränsades till släktforskningsföretag som tillät sökning för brottsbekämpande verksamhet och där användarna samtyckt till att polis får söka med dna mot deras profiler. Innan pilotstudien fick starta diskuterades metoden i polisens etiska råd. FÖRUNDERSÖKNINGSLEDARE Jan Staaf håller med om att metoden medför ett intrång i den personliga integriteten men han menar att det gör också en del metoder som polisen använder i dag. Han syftar främst på de 6 200 personer som polisen topsade i Linköpingsfallet. Tidigt i utredningen arbetade polisen utifrån teorin att mördaren mådde psykiskt dåligt. Därför ville de utesluta alla män i åldern 15 till 30 år i Linköpingsområdet som begått självmord en tid efter dådet.

”Vi har vetat nästan allt om den här personen utan att veta vem det är.” JAN STA AF

NFC KOMMER FORTSÄTTA ha en central roll i utvecklingsarbetet även i framtiden eftersom de är processägare för den forensiska processen inom polisen. Kan det bli så att polisen ska anställa släktforskare framöver? – Inte omöjligt, i dag finns många kompetenser inom polisen: tekniker, beteendevetare, analytiker. Varför inte släktforskare? säger Jan Staaf. n

25. Kriminalteknik #3—2020

Här, i tidningsstället utanför en matbutik i Linköping, hittades en mössa som tidigt misstänktes tillhöra gärningsmannen. På mössan fanns dna från en person. Det dröjde många år innan polisen fick en matchning mot en person. Foto: Polisen.

UNDER SOMMAREN OCH hösten har NFC arbetat med att utvärdera pilotprojektetet med Linköpingsärendet. – Utvärderingen har visat att det är hanterbart att använda den här metoden rent praktiskt men också att vi måste ta fram någon form av metodstöd och titta vidare på vissa juridiska aspekter, säger Ricky Ansell som har ansvarat för utvärderingen. Siri Aili Fagerholm menar att en invententering behöver göras för att identifiera i vilka kalla fall-utredningar, eller andra utredningar, det finns förutsättningar att komma framåt med hjälp av dna-baserad släktforskning. – Om det finns för lite eller för dåligt dna så är det ingen idé, samma sak om det är för nedbrutet eller smutsigt. I Linköpings-ärendet hade vi gott om dna, men det krävdes betydligt mer och bättre dna än vad vi först trodde och betydligt mer än det gör för våra egna analyser, säger Siri Aili Fagerholm. Ricky Ansell: – De analyser som används för att ta fram dna-data för släktforskning är i grunden anpassade för prover med stor mängd dna med en god kvalitet, något som vi i många fall inte har när det gäller brottsplatsspår, det är två världar som möts, säger han. Under senhösten och vintern fortsätter arbetet med att utreda hur ett eventuellt införande kan gå till. Ett nationellt införande måste ha sin gång med beredningar och arbetsgrupper, delningar och beslut. – Men grundinställningen är att det här ska införas i polisens verksamhet. Det är en otroligt banbrytande metodik för att lösa den här typen av brott, säger Mikael Rying, kriminolog och projektledare på nationella operativa avdelningen.

26. Kriminalteknik #3—2020

Reportage

DE HAR OGON FÖR DIGITALA SPÅR Nu är arbetet på it-brottscentrum i polisregion Syd i full gång. Med bilforensik, internetinhämtning och ett tätt samarbete med utredningsverksamheten möter man den it-relaterade brottsligheten.

av Ida Asplund Ådahl foto Pernilla Sjöström

Reportage

27. Kriminalteknik #3—2020

28. Kriminalteknik #3—2020

Reportage

slagen, med oklara inloggningsuppgifter. – Det kan vara mycket kritiskt och det är därför vi blir utkallade. Det kan finnas dolda krypteringar och stänger man av datorn, då kan det försvåra vår dekryptering, säger han. Just dekryptering är något som it-brottscentrum Syd ligger i framkant med. Bland annat för att man använder en särskild hårdvara. – Vi har kraftfulla beräkningsservrar som gör arbetet mycket effektivt. Hårdvaran finns i andra regioner med, men den kanske inte används riktigt på samma sätt, säger Filip Westerlund. Även om hårdvaruresurserna tidigare varit mer begränsade har man hittat vägar för att maximera effektiviteten med befintliga resurser. – Vi har kreativa sätt att använda den datakraft vi har. Sedan har vi mycket engagerade medarbetare, något som driver arbetet framåt, säger Dan Håland, gruppchef på it-brottscentrum Syd.

I LOKALERNA MED stora fönster som vetter ut över östra delarna av Malmö pågår it-forensiskt arbete som en del av it-brottscentrum Syd (RC3 Syd). På dagens bord: en kamera som nyligen inhämtats vid en husrannsakan. – Den har hittats i en persons badrum, i en raklödderFAKTA : behållare, där den använts för kränkande fotografering. Det händer att sådana här dolda kameror förekommer i familjeUppdraget är att: våldsärenden, säger Truls ● utreda de mest komplexa it-relaterade brotten ● biträda i annan brottslighet med komplexa Enertz Nerud, it-forensiker, digitala inslag som hanterat ungefär fyra–fem ● via deskarna stödja polisverksamheten vid frågor liknande kameror under de om brott med digitala inslag. senaste två åren. It-brottscentrum (RC3) och nationellt it-brottsEn funktionskontroll har centrum (SC3) ska arbeta enhetligt för att underlätta samarbete inom polisen, samarbete med Europol gjorts av kameran för att bland (EC3) och med andra länders it-brottscentrum. annat ta reda på hur den RC3 Syd består av it-forensik, internetrelaterade sexfungerar och vad den har för uella övergrepp mot barn (ISÖB), internetinhämtning, deskfunktionen och komplexa cyberbrott (KCB). lagringsmöjligheter. Kameran Det regionala arbetet på RC3 ska spegla arbetet visar sig ha en extern, extra som görs på SC3, men SC3 har exempelvis processansvar och expertfunktion för deskliten, kameralins som fungerar funktion, utredning av KCB- och ISÖB-ärenden bakom små hål. Kameran är samt internetinhämtning. fjärrstyrd och kan ta upp ljud RC3 ansvarar för att biträda sin egen region med de olika kompetenserna och med utredningar av de via en mikrofon. brott som hör hemma i regionen. – Vi gör en forensisk analys av utrustningen innan vi gör de självklara sakerna som att ta ut minneskort och köra en särskild dataextraktion för att komma åt innehållet. I det här fallet låg komplexiteten inte i det forensiska arbetet, enligt Truls Enertz Nerud, utan snarare i att man vid husrannsakan lyckats hitta behållaren som kameran fanns i.

Regionalt it-brottscentrum Syd

KOLLEGAN FILIP WESTERLUND har nyligen kommit tillbaka från en husrannsakan till vilken han blev kallad för att säkra information från en dator som stod på-

It-forensik är en av fem verksamheter – tillsammans med internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn (ISÖB), komplexa cyberbrott (KCB), internetinhämtning och deskfunktionen – som utgör it-brottscentrum Syd med uppdrag att arbeta mot it-relaterad brottslighet. Brottsligheten kan bland annat handla om cyberbrott som överlastningsattacker mot myndigheter, dataintrång och spridning av skadlig kod. Redan 2017 togs beslut om att landets samtliga sju polisregioner skulle inrätta regionala it-brottscentrum och 2018 var de i gång i Syd. SEDAN DESS LIGGER man i regionen i framkant på vissa plan, bland annat inom fordonsforensik. I Syd arbetar de med ungefär två bilar per månad. Från många moderna bilmodeller går det att genom forensiskt arbete få fram information om gps-positioner, om när dörrar öppnades och stängdes, hur snabbt bilen har kört och vilka säten någon har suttit i. Men arbetet kan vara utmanande. – Varje ny bilmodell är egentligen obeträdd mark för oss. Men det är intressant att se hur olika de fungerar. Och

Från många moderna bilmodeller går det att genom forensiskt arbete få fram information om gps-positioner, om när dörrar öppnades och stängdes, hur snabbt bilen har kört och vilka säten någon har suttit i.

det är en drivkraft att lyckas med något som kanske ingen annan har lyckats med, säger Truls Enertz Nerud.

FRÅGOR TILL DESKEN kan bland annat röra hur man ska gå tillväga vid exempelvis en husrannsakan om det finns teknisk utrustning på plats – egentligen det mesta som gäller it-relaterade ärenden. Desken gör även viss internutbildning för att berätta hur medarbetare kan få nytta av deras hjälp. I stort är deskfunktionen ett sätt att öka tillgängligheten och kompetensen hos medarbetare. – Det är en viktig funktion både för oss och för utredarna. Är våra beställare (utredare, reds.anm) pålästa blir det också lättare för oss att veta vad vi ska söka efter när det kommer till de it-relaterade ärendena, säger Åsa Berggren. Dan Håland menar att närheten till utredningsverksamheten prioriteras. – I stället för att se oss som en egen part ser vi oss som en del av utredningen. Vi blir helt enkelt utredarnas ögon in i det digitala materialet. HÖSTEN 2019, närmare bestämt i november, utökades it-brottscentrum i Syd med verksamheten internetinhämtning och i februari i år var man igång fullt ut. Internetinhämtarna söker och säkrar olika typer av information på internet. Det kan handla om att göra kartläggningar, spåra kryptovaluta och säkra information i form av bilder och video.

KOLLEGAN HELENE har precis avslutat en kartläggning inför en husrannsakan. – Exempelvis kan det vara bra för personal i yttre tjänst att veta om det finns fyra hundar på adressen man ska göra husrannsakan på, säger hon. Internetinhämtarna har olika bakgrund och det finns en bredd av kompetens. Helene har kandidatexamen i kontraterrorism och underrättelsetjänst. Behrokh har masterexamen i socialantropologi med specialisering på våld och kriminalitet. Övriga kollegor har bakgrund inom it-industrin samt bank- och säkerhetsbranschen. – Vi har stor nytta av varandra på sektionen. Det den ena inte kan, kan den andra. På så sätt blir vi verkligen breda och effektiva i vårt arbete, säger Helene. JUST BREDDEN, menar gruppchefen Dan Håland, är en av styrkorna på it-brottscentrum Syd. – Vi har medvetet rekryterat medarbetare med olika kompetenser till it-forensiken. Vi har en högskola som är

”Vi behöver fortsätta växa och vi behöver fler med barnförhörskompetens.” Å SA B ERGGREN

Internetinhämtarna har olika bakgrund och det finns en bredd av kompetens.

en viktig rekryteringsbas, men vi tror på bredden av medarbetare – någon kommer från Mac-världen, andra har elektronikeller programmeringsbakgrund. I vissa avseenden tar dessa kompetenser oss längre i ärenden än vi annars skulle gjort, säger han och fortsätter: – Eftersom vi också jobbar så nära utredningen ser vi stora fördelar med att vara med från början och kunna sätta ihop team, med olika komptenser, passande för det aktuella ärendet. I polisregion Syd sticker statistiken ut gällande brott – både avseende mängd och karaktär. När ett nytt modus dyker upp är det ofta i region Syd eller i storstäderna Göteborg och Stockholm. – Men ofta får vi en släng av sleven först, konstaterar Åsa Berggren. Det ställer krav på verksamheten. Bland annat genom att man måste arbeta utvecklingsinriktat och med goda internationella kontakter, där man kanske har sett moduset tidigare, enligt sektionschefen. ETT EXEMPEL ÄR vishingärendena som drabbade Syd under 2018. – Ett nytt modus dök upp lavinartat. Utmaningen i det är it-spårning och att telefonbolagen inte behöver ligga så länge på information. Vi skulle behöva bättre lagstöd på it-området, säger Åsa Berggren. Hon konstaterar att vishingärendena för tillfället har minskat. Men att de förekommer och att det fortfarande är stora summor pengar som bedragare, genom manipulation, lurar till sig från målsägande via telefon. FRAMÖVER KOMMER it-brottscentrum Syd, precis som de regionala it-brottscentrumen i övriga regioner, att ta över arbetet med groomingbrott som idag görs på nationell nivå. Nu tittar man på hur man kan göra det på ett bra sätt. I början av 2022 ska allt vara på plats. – Vi behöver fortsätta växa och vi behöver fler med barnförhörskompetens, säger Åsa Berggren och fortsätter: – Det kommer att påverka vår verksamhet, även it-forensiken som jobbar tätt i de frågorna. It-inhämtningen kommer troligen också att växa i och med ökad efterfrågan. n

29. Kriminalteknik #3—2020

SÅ SENT SOM i somras arbetade polisen med flera inbrottsärenden på Öland där tjuvar bröt sig in på platser där de riktade in sig på kassaskåp. I samtliga fall har de tagit sig runt med en och samma bilmodell, varifrån it-brottscentrum har kunnat få ut värdefull information för utredningarna. – Vår förmåga att få fram information från exempelvis en flyktbil är högintressant från utredningssidan, säger Åsa Berggren, sektionschef för it-brottscentrum Syd. Sedan starten av it-brottscentrum Syd har man haft fokus på att jobba nära utredningsorganisationen. Bland annat har man en desk på sektionen, bemannad med två medarbetare med it-forensisk bakgrund, som blir första kontakten för utredare. – Vi är supporten internt till alla anställda och ska avlasta it-forensikerna. Vårt mål är att vi ska kunna lämna ett svar till alla som hör av sig. Vi upplever att samarbetet med utredningssidan fungerar väldigt bra, säger Anders Nordgren.

– Det är stor variation på den typ av information som vi får i uppdrag att ta fram när förundersökning är inledd. Vi arbetar med olika typer av brottsutredningar, allt från cykelstölder till grova brott, säger internetinhämtaren Behrokh, som för dagen har hämtat in information om och hämtat filmer från kravallerna på Rosengård i Malmö i slutet av augusti.

Yrket

av Monica Bergström foto Stina Runesson

HON GER BILDEN AV ETT BROTT Yrket: Forensisk fotograf

30. Kriminalteknik #3—2020

Som forensisk fotograf på NFC Stockholm arbetar Sara Strandlund främst med att fotografera finger- och skoavtryck. En del film- och flyguppdrag ingår också i jobbet. – Största delen av vårt jobb ligger på spårfotografering, framförallt fingeravtryck och skoavtryck, men vi tar även dokumentationsbilder på till exempel vapen innan de undersöks, säger Sara Strandlund. – Vi jobbar en del ute på fältet också. Normalt fotar kriminalteknikerna själva spår på en brottsplats men om det är något som är särskilt svårt så kan vi åka ut och hjälpa till. Vi har också en hel del ärenden där vi är med och filmar rekonstruktioner, det görs ju främst på grova brott, och det är väldigt spännande. SARA STRANDLUND flyger också UAS, även kallat drönare, och fotograferar från luften. UAS-bilder kan vara mycket effektiva. – Vi gör en del 360-presentationer. Vi fotar i 360 grader och sätter ihop 360bilder från marken med 360-bilder från UAS. Det brukar bli väldigt bra visuellt och det materialet används ofta i rätten. Vad är det mest intressanta med ditt jobb? – Det är nog rekonstruktionerna och att få vara ute på fältet. Man får en bild av hela skeendet och knyter ihop säcken så att säga. Variationen av uppdrag är väldigt stor och det tycker jag om.

av Helena Trolläng foto Pia Molin

Med siktet inställt på framtiden Ännu ett verksamhetsår lackar mot sitt slut. Ett år som präglats av en pandemi som utmanat oss och tvingat oss att höja vår krisberedskap. Jag imponeras av hur vi människor successivt anpassar oss även under de tuffaste situationer.

En annan spännande metodutveckling – dna-baserad släktforskning – har under året testats inom ramen för ett pilotprojekt. Intresset att utveckla metoden väcktes när amerikansk polis med motsvarande metod lyckades lösa ett antal grova brott. En av Sveriges mest omfattande brottsutredningar kunde avslutas när polisen i region Öst tidigare i somras grep den skyldige till dubbelmordet i Linköping. Tyvärr är den positiva uppmärksamheten kring den dna-baserade släktforsknings-metoden inte den enda massmediala uppmärksamhet dna-området fått under året. I oktober rapporterade media om NFC:s metoder för dnaanalyser och avdelningen

fick bland annat kritik för att vi inte tillräckligt djupgående analyserade alla dna-prover, men också för otydligheter i våra sakkunnigutlåtanden. För mig känns det viktigt att reda ut vad som var riktigt och vad som var felaktigt i rapporteringen. Alla dna-prover från spår sparas sedan år 2000 hos NFC i primärt tre syften; • Rättssäkerhet – samtliga analyserade dna-prover finns sparade vilket ger oss möjlighet att gå tillbaka och se vad som legat till grund för våra utlåtanden • Framtidssäkring – sparade prover som av någon anledning inte kan analyseras idag ges möjlighet till analys med framtida tekniker. Det är viktigt till exempel när det gäller olösta mord • Forskningssyfte — lagstadgad rätt för avdelningen

Det är riktigt att NFC arbetar med standardanalyser och att denna metod innehåller ett så kallat gränsvärde som flera gånger justerats i takt med att analysmetoderna förfinats. Gränsvärdet är satt utifrån att resultaten från våra standardanalyser ska vara både rättssäkra och resurseffektiva. Dna-prover från brott av enklare karaktär analyseras som huvudregel inte ytterligare om standardanalysen visar att dna-mängden faller under gränsvärdet. När det gäller grova brott görs alltid en bedömning om provet efter standardanalys är lämpligt att specialanalyseras med andra mer avancerade tekniker och metoder. Att dessa metoder är betydligt mer resurskrävande är ingen hemlighet. Det är också viktigt att understryka att NFC lägger större delen av kapaciteten på de grövsta brotten, med

”Att den forensiska verksamheten upplevs rättssäker är oerhört viktigt för hela den brottsutredande kedjan.”

samma självklarhet som övriga delar av Polismyndigheten. Hur ser jag som avdelningschef då på kritiken som framfördes? Oaktat vad som blev rätt eller fel i beskrivningen av vår verksamhet är det oerhört viktigt att vi har förmågan att stanna upp och fundera över kritiken. Att den forensiska verksamheten upplevs rättssäker är oerhört viktigt för hela den brottsutredande kedjan. Här behöver vi fundera över om dagens rättsväsende ställer andra krav på vår verksamhet än igår. Med detta sagt kan jag avslutningsvis lova att NFC kommer fortsätta att ständigt utveckla verksamheten för att än bättre bidra till polisens brottsbekämpande uppdrag.

God jul och gott nytt år, Helena Trolläng avdelningschef NFC

31. Kriminalteknik #3—2020

Apropå nya lösningar innehåller årets sista nummer av Kriminalteknik flera artiklar om nya metoder och vad dessa kan innebära för den brottsutredande verksamheten. I en artikel kan du läsa om automatisk bildanalys som är oerhört värdefullt när man behöver gå igenom stora bildmaterial och som kommer leda till både kortare handläggningstider, högre kvalitet på analyserna och inte minst en bättre arbetsmiljö. I ett alltmer digitaliserat samhälle är metodutveckling inom det it-forensiska området både angeläget och nödvändigt och NFC kommer att satsa på detta under kommande år.

Ledare

av Viktor Högberg grafik Jörgen Knutsson

13 fakta om dna Utvecklingen av antalet personärenden-dna som inkommit till NFC de senaste fyra åren: ● ● ● ●

Under Under Under Under

167 000

Det finns cirka 167 000 dna-profiler från brottsmisstänkta och dömda personer i NFC:s dna-register.

2016 minskade antalet med cirka 9 procent. 2017 ökade antalet med cirka 5 procent. 2018 minskade antalet med cirka 2 procent. 2019 ökade antalet med cirka 12 procent.

Dna-profiler från brottsplatser söks automatiskt mot 22 andra länders dna-register enligt det så kallade Prümrådsbeslutet. Det är en överenskommelse om fördjupat samarbete inom EU för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och terrorism. Möjlighet finns att söka i icke EU-anslutna länders register, då hanteras sökningen via Interpol.

2019 var den genomsnittliga handläggningstiden för ett dna-ärende 38 dagar.

I Sverige finns tre dna-register: ● spårregistret med dna-profiler från spår som säkrats i samband med brottsutredning och som ännu inte har kunnat kopplas till en person ● utredningsregistret med dna-profiler från skäligen misstänkta personer som är registrerade på någon brottsmisstanke i misstankeregistret (MR) där fängelse ingår i straffskalan

Det är numera tillåtet att göra så kallade familjesökningar av dna-profiler i polisens dna-register. Det innebär att polisen kan söka nära släktingar (biologiska föräldrar, barn och helsyskon) till en person som har avsatt ett brottsplatsspår. Familjesökning mot dna-registren baseras på att nära släktingar generellt har mer likartad uppsättning dna än personer som inte är nära släkt med varandra.

● dna-registret med dna-profiler från personer som finns registrerade i belastningsregistret (BR) och som har dömts för brott med annan påföljd än böter eller har godkänt ett straffföreläggande som avser villkorlig dom.

+7%

50%

Under perioden januari—augusti 2020 ökade inströmningen av dna-ärenden med knappt 7 procent jämfört med motsvarande period 2019 och den genomsnittliga handläggningstiden per ärende uppgick till 31 dagar. NFC avslutade under samma period drygt 900 fler dna-ärenden än motsvarande period 2019.

Hälften av de brottsplatsspår som registreras i spårregistret träffar direkt vid den första sökningen mot en person som redan finns i registret.

Dna-ärenden utgjorde ungefär hälften av NFC:s totala antal ärenden under år 2019 — 37 226 av 77 015 ärenden.

Totalt antal avslutade/genomförda personprover-dna (topsningar) per år:

Totalt antal inkomna dna-undersökningar per år: 51 300

33 700

31 700

49 900 47 200

46 300

45 700 2015

2016

2017

2018

2019

Med dna-baserad släktforskning kan det vara möjligt att hitta en gärningsperson utifrån kommersiella släktforskningsdatabaser. På sidan 20 kan du läsa mer om metoden som bidrog till att lösa dubbelmordet i Linköping.

30 000

30 100

29 100 2015

2016

2017

2018

2019