Kommuner I Framkant - Tematidning Svenska Dagbladet by Human Performance

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

KOMMUNER I

FRAMKANT

UTGÅVA 1 MAJ 2019

FÖR EN GEMENSAM TILLVÄXT

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

FÖR EN GEMENSAM TILLVÄXT

llt fler områden i landet lägger sig i framkant, i såväl våra kommuner som ute i de olika företagen och organisationerna. Tillsammans jobbar de mot ett ändamål, en gemensam tillväxt.

I denna bilaga fokuserar vi på en rad olika aktörer inom flertalet olika specialitetsområden. Vi möter exempelvis de kommuner och företag som tillsammans jobbar mot en effektiv samhällsplanering, bostadsutveckling, miljösatsning och digitalisering. Upptäck de många lysande exempel där vi ser ett växande Sverige, både i stadskärnor och utanför samt i både små och stora städer. Med digitalisering som en konstant het fråga möter vi här de aktörer som med ett ständigt innovativt tänk effektiviserar och kvalitetsförankrar med resultatshöjande digitala satsningar eller system. Satsningar som gynnar och för flera olika sorters användare framåt. Det kan handla om effektiva kontorsmiljöer , hållbara moduler eller framtidens multifunktionella stadsbelysning. Vi möter även de aktörer som fokuserar på en tillväxt i den starkt konkurrerande bostadsmarknaden. Genom ett innovativt bygge bjuder SSM Living in till ett större liv i mindre bostäder för morgondagens urbaniter med gemenskap som ledord i bygget. Det bjuds även på en blandning av kommuner och företag som på ett eller flera sätt funnit ett samarbete för en gemensam tillväxt. Luta dig bakåt, njut av en nybryggd kopp och inspireras av din nuvarande eller framtida kommun. För att tillsammans för vi Sverige framåt. Trevlig läsning,

Joey Massa Creative Director

KOMMUNER I FRAMKANT produceras av Human Performance och medföljer som bilaga i Svenska Dagbladet, Maj 2019. Creative Director: Joey Massa, joey@humanperformance.se Projektledare: Rohaid Asif Jakob Ljunggren Innehållsredaktör: Stina Lodén Tobias Chistoffersson Omslag: Unsplash

KOMMUNER I FRAMKANT

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

Birdie I Cloud I Kite källsortering

Design: Ebba Hellberg and Sigrid Ljungstrom

Design: Skapa Design Studio

Design: Annica Doms

Smarta och designade koncept för framtidens förvaring Showroom i Stockholm, Oslo och Norrköping | trece.se

KOMMUNER I FRAMKANT

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

FRAMTIDENS KONTOR ÄR HÄR Digital omställning, ett nytt ledarskap och en förändrad syn på arbete påverkar framtidens kontorsmiljöer. På Kinnarps arbetar man med dessa frågor dagligen. – Next Office är vår syn på framtidens arbetsmiljö och arbetssätt, men framför allt på vägen dit. Det finns inte ett facit på hur framtidens kontor kommer att se ut, säger Henrik Axell, Kinnarps. För att ändå få en så rättvis bild som möjligt av vilka behov som kommer att styra kontorsmiljöernas utveckling har Kinnarp en genomarbetad process där de i samarbete med sina kunder skapar nya verksamhets- och individanpassade kontor. Det är en process som omfattar långt mer än att sälja möbler. Först av allt handlar det om att få en tydlig bild av vad ledningen och organisationen vill uppnå med den nya miljön. – Det kan till exempel vara att man vill ha ett bättre samarbete mellan avdelningar eller att man vill bli en attraktiv arbetsgivare för människor i alla åldrar. Olika arbetssituationer En kartläggning och analys visar sedan vilka behov som finns för att komma fram till den

perfekta miljön. Workshops med medarbetarna är viktiga, inte minst för att bädda för delaktighet och trivsel. Lösningarna blir ofta en kombination av öppna miljöer och rum där de olika delarna har olika funktioner i olika arbetssituationer: individuella och gemensamma, med högt respektive lågt fokus. Det sociala kontoret Hur ser då framtidens kontor ut, och hur kommer vi att arbeta? Vi ber Henrik kika i kristallkulan. Han behöver inte titta långt: – Det är framtidens kontor vi skapar nu. Människor jobbar redan mer tillsammans än vi gjorde för några år sedan, vi kommer till kontoret för att träffa kollegor och behöver mer mötes- och samarbetsytor. Vi har ett mindre styrt ledarskap, närvaroplikten har minskat och vi ser mer av ett självledarskap där var och en tar ansvar för sin dag mot uppsatta mål. När allt blir mer digitalt blir vi också mer rörliga. – Världen omkring dig förändras, du måste tänka på vad det innebär för din arbetsplats, nu, avslutar han. Läs mer på kinnarps.se

Tänk på! Henrik Axell tipsar om fem punkter han tycker att alla som funderar på en ny kontorsmiljö ska fundera över: • Produktivitet och kreativitet. Tänk på att de flesta störs i öppna landskap. • Samarbete. Finns det tillräckligt med mötesrum, i rätt storlekar? • Ljud, ljus och luft. • Hälsa och välmående. Hur ser det ut med stress och sjukskrivningar? • Hur vill ni arbeta imorgon och vilken arbetsmiljö önskar ni som stödjer det arbetssättet?

KOMMUNER I FRAMKANT

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

Nya Hess City Element 200 – Evolution inom ljus och multifunktion

tel: 08–440 85 40 info@foxbelysning.se www.foxbelysning.se

Ett industriellt hantverk för nästa århundrade. Och nästa.

FOTOGRAF PER RANUNG

På Byarums Bruk ser vi saker på lite längre sikt. Det gäller såväl våra produkters framtid som vår tillverknings historia. Vi gjuter enbart i återvunnen aluminium – ett material som kan återanvändas gång på gång, generation efter generation. Tidsrymder som ger perspektiv på tillvaron och sätter sin prägel på våra produkter.

S O F FA CLASSIC - ORMBUNKSSERIE

www.byarumsbruk.se

KOMMUNER I FRAMKANT

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

MODERNA MODULER SPARAR ENERGI Moduler, eller paviljonger, har numera en given plats och funktion vid skolor och förskolor. Barnafödandet går upp och ner, ingen vinner på att lokaler står tomma. Idag finns moderna, estetiskt tilltalande och framförallt miljömässigt hållbara moduler som uppfyller alla krav, och några till. Vi pratar med Benny Billfors på Indus i Stockholm. Indus hyr ut moduler och har som mål att bli branschens mest hållbara företag. Strategin är enkel: att alltid ligga steget före. – När vi tar fram nya moduler är det viktigt att klara framtida krav. Förutom bra och hållbara materialval så är energiförbrukningen något vi fokuserat mycket på. Det är inom dessa områden vi har störst möjlighet att minimera miljöpåverkan i vår verksamhet. Noll förbrukning Grundläggande bygg- och miljökrav bockas snabbt av på listan, sedan kommer man till energiförbrukningen. Idag säger kraven att denna ska ligga på cirka 80 kilowattimmar (kWh) per kvadratmeter och år. Indus moduler

klarar en förbrukning på bara 40 kWh. Men Benny Billfors och hans kollegor nöjer sig inte med det: – Vi har utvecklat ett koncept med solceller, med det kommer vi att producera mer energi på en årscykel än vad paviljongen förbrukar. Det behöver inte kosta extra att beställa miljövänliga, energisnåla moduler, tvärtom sparar det pengar och blir mycket billigare i längden. Det bästa av allt är att tekniken redan finns, det är bara att genomföra.

Nja, kanske är det inte så ”bara”. Men utvecklingen går åt rätt håll, förklarar Benny Billfors som är hoppfull inför framtiden. – Nu har vi kommit så långt att det faktiskt finns en politisk enighet om att kommunerna måste jobba för förnybar energi. Det som måste hända nu är att man går från idé till handling, får ett fungerande samarbete mellan politiker och tjänstemän och att kraven när det gäller

energikällor och förbrukning skärps i de offentliga upphandlingarna. Arkitektritat och ny teknik Indus är ett innovativt företag inte bara när det gäller miljöfrågan. Modulerna från Indus är moderna och framtagna för framtidens arbetsplatser. Exteriört har man i samarbete med arkitekt fått till ett utseende som gör att det kan vara svårt att se att byggnaden faktiskt är en modul. Modulerna kan bland annat få sadeltak och fönsterramar med LED-belysning i olika färger. Fasaderna är släta utan skarvar och naturligtvis kan kunden själv välja utvändig kulör för att bättre smälta in i omgivningen. Interiört är miljön behaglig när det gäller ljud, ljus och ventilation: Benny Billfors berättar att lärare ofta väljer att sitta och arbeta i modulerna framför i de ordinarie skolbyggnaderna som kanske är byggda på 60-70-talet. Läs mer på indus.se

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

KOMMUNER I FRAMKANT

DET VÄNDER UPPÅT FÖR UPPVIDINGE Småländska Uppvidinge kommun har vänt utvecklingen från utflyttning till inflyttning. Idag har kommunen 9 600 invånare. År 2030 räknar man med 11 000. Investeringar i näringslivet, närheten till Växjö och unika samarbeten mellan företag och kommunen är några av nycklarna. Målet är satt, strategin lagd och vägen utstakad. Uppvidinges expansion under de närmaste tio åren kommer att innebära nya arbetstillfällen, bostadsområden, skolor och förskolor. Och säkert lite till. Kommunens invånare, varav en på nio är företagare, är nämligen vana vid att satsa och hitta egna vägar. Ett exempel: mitt i Åseda ligger Hälsans hus. En mötesplats som bidrar till att kommunens invånare håller sig friska och pigga. Huset rymmer simhall, gym, padelbana och träningslokaler. Nu skulle man kunna tro, att Hälsans hus är en kommunal verksamhet. Men bakom Hälsans hus står en samling lokala företag som såg ett behov, fick en vision och förverkligade den. Sedan starten 2006 har verksamheten ständigt utökats och numera har kommunen en mindre ägarandel i Hälsans hus.

Inflyttning nästa Entreprenörsanda är en sak. Men hur blir man en kommun människor väljer att flytta till, och inte från? Så här resonerar Niklas Jonsson, som vid årsskiftet tillträdde som ordföranden i kommunstyrelsen: – Lyckas vi se till att företagen utvecklas och samtidigt bygger bostäder som är moderna och trevliga så går det. När arbetsmarknaden lockar fler måste vi också locka fler att bo i kommunen. Och arbetar man i Växjö, kan man bo här och pendla till jobbet. Satsningar görs nu på dessa två fronter: näringsliv och bostäder i kommunens alla delar. Nya industriområden Kommunen köper mark för att skapa nya industriområden. Marken säljs vidare till företagen; kommunen står för alla anslutningar. Ett av de större företagen är Profilgruppen, som tillverkar aluminiumprofiler. De utökar, och investerar i en utbyggd anläggning i Åseda, där ett av de nya industriområdena växer fram. Bara Profilgruppens expansion innebär ett par hundra nya arbetstillfällen; samtidigt anmäler fler och fler företag sitt intresse för området. Skogen står traditionellt för en stor andel av näringslivet i Uppvidinge, men nu växer andra näringar. – I huvudsak är det metallindustrin som expanderar. Det är fascinerande att se hur industrin nu också ändrar karaktär: det är mycket robotstyrning och automation i de nya anläggningarna. De har fler anställda, men färre i produktionen. Företagen här söker folk med hög utbildning: civilingenjörer och it-tekniker. Det är den moderna industrin, förklarar Niklas Jonsson.

Innovativa företag Med ett expanderande näringsliv följer också nya företag. De stora industrierna behöver underleverantörer, men knoppar även av sig. Ett exempel är PG & WIP, sprunget ur Profilgruppen. Den hypermoderna fabriken tillverkar skensystem i aluminium för gardinupphängningar och har ett stort svenskt möbelföretag som kund. Bland kommunens innovativa företag finns också Amokabel i Alstermo som är självförsörjande på el tack vare egna satsningar på sol, vind och vattenkraft. Samarbeten Bakom företagens framgångar ligger ofta ett lyckat samarbete med kommunen, men också företagen emellan:

KOMMUNER I FRAMKANT

– Det är en småländsk hållning: regeln är att man först prövar med grannen. Finns det något grannföretag jag kan gå samman med i en upphandling till exempel? Skola och fritid Nu satsar Uppvidinge på att ta emot nya invånare. Kommunen ligger redan på andra plats i Lärarförbundets ranking. Arbetslösheten är låg, bostäder byggs och trakten lockar med mer än arbetstillfällen och en gynnsam miljö för företagare. Det är en levande bygd med gott om restauranger och kaféer, service och fritidsaktiviteter. För vad sägs om att prova Europas längsta zipline-bana? Detta erjuder Little Rock Lake, tillsammans med restaurang, spa och konferensanläggning.

”FLER BOSTÄDER OCH FIBER FÖR ALLA” Kommunala bostadsbolaget Uppvidingehus bygger för fullt runt om i kommunen, både i tätorterna och på mindra orter. Det finns en tydlig efterfrågan. Samtidigt byggs kommunens fibernät ut av UppCom, kommunens IT-bolag, för att nå de nationella målen om bredbandsutbyggnad 2025.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

Ett nybygge som innehåller flera innovationer är de 35 nya lägenheter som kommer att stå klara för inflyttning på Järnvägsområdet i Åseda med start våren 2020. Projektet har stöd från staten och är Sveriges mest utvecklade i sitt slag. Uppvärmning och en del av elförsörjningen kommer att ske med solenergi. Regnvatten ska samlas upp för spolning i toaletter.

det viktigt för kommunen att det är möjligt, och att det fungerar att bo i såväl tätorterna som i de mindre orterna och på landsbygden. Från 2015 till 2018 byggde man fibernät i tätorterna, samtidigt har nätet utökats på landsbygden tack vare den lokala entreprenörsandan där byalag gått samman för att skaffa fiber där de bor. Nyligen gjordes så en kartläggning av de ”vita fläckar” som ändå var kvar: platser som inte var anslutna till fibernätet och nu bygger UppCom, kommunens bolag, ut fibernätet även här med hjälp av stöd från EU:s landsbygdsprogram.

Höga energikrav Ett av de totalt tre husen kommer att vara ett nollenergihus, där man kombinerar solvärme med att producera vätgas som lagrad energi. Husen kopplas till bergvärme och en del av solcellerna kommer att vara solhybrider. – Man kyler en del av solcellerna på baksidan och får en ökad effekt. Den värmen går sedan ner i borrhålen för en viss energilagring till vintern, förklarar Richard Gustafsson, vd för Uppvidingehus. – Husen i sig är också väldigt energisnåla, med en förbrukning på under 28 kilowattimmar per år och kvadratmeter. Vi har höga energikrav i alla våra hus, vi vill ju vara hållbara. Stöd för fiber Uppvidinge är en glesbygdskommun. Därför är

Glesbygden viktig En målbild är att nå det nationella målet om att 98 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s år 2025. – Men det egentliga målet är ju att vi vill göra det möjligt att bo och leva även utanför tätorterna. Vi har en stark företagaranda i kommunen, och en stor del av befolkningen som bor på landsbygden. Det ska funka lika bra att både driva företag som att bo där som i tätorterna och vår plan är att vara klara med målet redan 2020, säger Ted Karlsson, vd på kommunägda UppCom. Läs mer om framtiden på uppvidinge.se

www.e-avrop.com

KOMMUNER I FRAMKANT

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

PRODUKTER FÖR LEVANDE MILJÖER Hantverkskunnande, kreativitet, erfarenhet och ett material som bokstavligt talat inte går av för hackor. När det gäller inredningar till offentliga miljöer är kraven höga. Detta är vardag för Noas Sweden, med snickeri och tillverkning i hjärtat av Västergötland. Solid surface är vad det heter: solida ytmaterial, homogena, fogfria material som är lätta att rengöra och underhålla. Användningsområdena är flera; särskilt inom inredning av offentlig miljö som skolor, förskolor och sjukhus. Noas Sweden i Tibro är Nordens största användare av Duponts Corian, ett ledande varumärke inom solid surface.

Formbart utan skarvar Noas filosofi – ingenting är omöjligt – utmynnar ofta i kreativa och funktionella lösningar, framtagna i samråd med arkitekter och inredare. Här spelar Noas erfarenheter och kunskaper om materialet och dess möjligheter stor roll. – Du kan limma ihop delar och få ett utförande med skarvar som inte syns. Men det stora är nog att det är termoformningsbart: man kan värma upp materialet, lägga det i en form och få många olika spännande former. Rundade hörn är exempelvis en lösning man gärna väljer i förskolemiljöer för att barnen inte ska slå sig, berättar Joakim Zabel, vd för Noas Sweden. Egna produkter Noas Sweden arbetar mycket med skräddarsydda lösningar, men har också tagit fram ett antal egna produkter. Här kommer det porfria materialets egenskaper till sin fulla rätt, bakterier får nämligen inte fäste och kan växa. Bland dessa produkter finns operationsvaskar för sjukhusens operationsavdelningar. En miljö där kraven på hygien och renlighet är höga, men som inte för den sakens skull behöver

kännas kall och steril. I skolmiljö och offentliga hygienrum gör tvättrännorna i solid surface stor skillnad jämfört med de traditionella i rostfritt stål. – De är skönare att ta på, formerna är rundare och de ger ett mjukt, varmt intryck. Corian dämpar även ljud. Noas Sweden är i grunden ett snickeri och hantverket ligger i företagets själva dna. Man gör många lösningar där man kombinerar trä och solid surface. Ett exempel på det är de ljuddämpande borden med toppskiva i Corian. – Borden bidrar till en lugnare miljö samtidigt som de är fria från gifter och har en väldigt lång livslängd, säger Joakim. Solid surface är motsatsen till ”slit och släng”, här finns möjligheten att få en helt ny yta med en slipmaskin när det är dags. Det ligger i tiden och spar miljö och resurser, avslutar Joakim. Läs mer på noassweden.se

KOMMUNER I FRAMKANT

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

AVESTA 100 ÅR AV FÖRÄNDRING Det är ingen tillfällighet att Google valde Avesta för sitt stora markköp i Sverige 2017. I Avesta finns mark, och framför allt kraft. I dubbel bemärkelse. Inte bara i form av terrawattimmar, utan också till kynne och handling. Avesta är en kommun som inte är rädd för förändringar och utmaningar. Tvärtom. De välkomnas! Från att på 1600-talet ha varit centrum för svensk kopparmyntstillverkning och levererat kopparen till slottet Versailles tak, har Avesta genomgått många förändringar. Koppar har bytts mot järn. I dag är orten världsledande i rostfritt stål och kvalitetskartong. – Vi ser möjligheterna. Vi vågar sticka ut, visa pannben och framtidstro. Vi jobbar utmanande och på ett barriärbrytande sätt. Vi vänder strömmen. När andra bara diskuterar – då går vi till verket, säger kommundirektör Anders Friberg. Han nämner avgiftsfri kollektivtrafik som ett exempel. Avesta var också först i världen med

10 Gbit per sekund som standard i stadsnätet. I Avesta har politikerna beslutat att enbart inrätta heltidstjänster – utan delade turer. Kommunen kan dessutom stoltsera med att aktivt arbeta för en utrotad djurarts fortlevnad. Visentparken - en genbank Vi kan börja där; på den lilla gården Gubbsveden, några kilometer från Avesta centrum. Dit flyttade grundaren av Visentparken, generalkonsuln Axel Ax:son Johnson, några av de sista, överlevande visenterna – europeisk bison - i slutet på 30-talet. I dag är gården ett välbesökt turistmål. Därifrån har 13 djur forslats till Rumänien där de sakta men säkert håller på att förvildas. Därmed kan Avesta titulera sig genbank. Samme man grundade även Avesta Järnverk AB. De anrika lokalerna utgör idag inte bara modern utvecklingsmiljö för företagare utan också platsen för Avesta Art – en konstutställning av samtida konst som i år öppnats för 18:e gången och som väckt intresse och engagemang långt utanför landets gränser. Framtid för unga Johnson-familjen har haft stor betydelse för Avestas utveckling. På senare år har Johnsonstiftelsen skänkt en visionär stadsplan som arbetats fram i nära dialog med kommunen och som nu utgör en viktig del i översiktplanarbete. I Avesta vet man dessutom att framgång föder välfärd och en bättre framtid. Sådant lägger

”VI VÅGAR STICKA UT, VISA PANNBEN OCH FRAMTIDSTRO. VI JOBBAR UTMANANDE OCH PÅ ETT BARRIÄBRYTANDE SÄTT. NÄR ANDRA BARA DISKUTERAR – DÅ GÅR VI TILL VERKET” folk märke till. Inte minst ungdomarna i Avesta. När andra kommuners ungdomar flyttar bort så fort de kan, så vill Avestas ungdomar stanna kvar. – De betraktar det inte som att vara loosers. Tvärtom. De tror på sin hemort. Här känner de trygghet. Det visar den nya LUPP-undersökningen, säger kommunalrådet Lars Isacsson. Utbildning och arbete Att det är kö till industriprogrammen är ett av

KOMMUNER I FRAMKANT

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

Visenten AvBurr är inte bara ett bevis på Avestas position som genbank och avelsstation för en utrotningshotad djurart. AvBurr symboliserar också den kraft som kommunen vill visa i form av pannben och framtidstro.

bevisen. När andra kommuner väljer att lägga ner sina yrkesprogram på gymnasiet, växlar Avesta upp. Men det krävs betyg för att komma in på utbildningarna. – Det beror på att efterfrågan på svetsare, elektriker och CNC-operatörer är stor här i kommunen. Nu bygger vi vidare med ett program för montörer och underhåll. Precis som våra industrier önskat, fortsätter Lars Isacsson. Näringsliv i utveckling Avestas näringsliv visar samma starka vilja att utvecklas och att våga. Feal AB, som bygger handikapp-ramper av järn och aluminium (som namnet antyder) har hela världen som marknad. De gör det så bra att de fick leverera

Avesta är också en motorstad med anor. Speedway lockar storpublik till Avesta motorstadion och Masarnas matcher. Denna kraftfulla förening lockar även många unga förare.

alla ramper till OS i Peyong Chiang i Soul. Det är heller ingen tillfällighet att Ernst Express AB fått pris för ständigt förbättrade och kvalitetssäkrade lastbilstransporter. Alkolås är standard. Nu engagerar de sig i drivmedelsfrågan genom att köra på elväg och starta eget raffinaderi. De utvinner biodiesel av matolja från Burger Kings restauranger. Tar tätposition I juni inviger dessutom Biltema en av sina största butiker i Norden i just Avesta. Skälet är bland annat läget - i korset av riksvägarna 68 och 70 - väl medveten om att därifrån nås 2,5 miljoner personer inom två timmars bilåkning. – I Sverige ligger Avesta geografiskt i mitten. Men i övrigt vill vi i Avesta ta en tätposition. Som i den senaste Insiktmätningen - som är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning – där vi hamnade på 6:e plats efter att ha klättrat 105 placeringar, säger kommundirektör Anders Friberg som tillsammans med kommunalrådet Lars Isacsson nu välkomnar fler företag till kommunen: – Vi har färdig mark. Vill man vara med i vår utveckling, så är man välkommen! Läs mer på avesta.se

KOMMUNER I FRAMKANT

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

KLIPPAN – ETT BLOMSTRANDE DELREGIONALT CENTRUM I slutet av 90-talet gick Klippan igenom en process som känns igen av många svenska kommuner: ortens största arbetsgivare pappersbruket samt flygflottiljen i Ljungbyhed lades ned. Men det var då. Idag är Klippan en blomstrande kommun. – Det händer mycket i Klippan nu. Det är många aktörer som visar sitt intresse, man vill bygga bostäder och det kommer förfrågningar om industrimark och företagsetableringar. Vi ligger bra till, och det börjar bli fullt runt Malmö, Landskrona och Helsingborg, berättar Anders Lindberg, som är näringslivschef i Klippans kommun. Satsningar på utbildning Idag har den gamla flygflottiljen förvandlats till ett modernt utbildningscentrum som bland annat utbildar trafikflygare. Ett av de senaste tillskotten är en kvalificerad drönaroperatörsutbildning och man satsar på gymnasie-

skolornas yrkesutbildningar.Polis och tull kör sina riskutbildningar på motorbanan, som också inryms på området. Lotsar in företagen Att allt fler etablerar sig i kommunen underlättas av att man haft en god planberedskap, men också av en ny lotsfunktion. Så fort en intresseanmälan kommer in från en företagare eller investerare ordnas ett möte där i ntressenten får träffa representanter från relevanta enheter inom kommunen. – Det ska vara enkelt att vara företagsam. Sedan bor och mår man bra i Klippan. Det är tryggt. Vi har ganska många som flyttar hit från städer runt omkring. Flera som vuxit upp i Klippan kommer tillbaka när de ska bilda familj – de vill ge barnen samma trygga uppväxt de själva fått. Det byggs mycket nya bostäder. De äldre med villa kan flytta till lägenhet och husen blir till salu – vi har fått igång flyttkedjan på ett positivt sätt. Att många kommer utifrån tror

jag också bidrar till att vi fortsätter utvecklas. Det blir en annan drivkraft när det kommer människor som ser allt det goda som finns och inte bara det som varit. Vi vågar satsa och tror på Klippan både som boende- och företagandekommun. Söderåsens nationalpark Söderåsens nationalpark utnämndes till sådan 2001 och erbjuder unika naturupplevelser, inklusive Skånes högsta punkt på 212 meter över havet, och är Klippans pärla när det gäller besöksnäringen. Ca. 500 000 besökare kommer hit varje år för att vandra och vara nära naturen. Även här satsats det framåt: – Vi håller på att vidareutveckla Söderåsen som en hållbar destination i ett treårigt EU-projekt. Här har vi samlat alla som jobbar inom besöksnäringen och med gemensamma krafter ska vi locka ännu fler besökare till vår region. Läs mer klippan.se

Jan Bohman

Kommunstyrelsens KOMMUNER I FRAMKANTordförande

Angelica Ekholm HELA DENNANäringslivschef BILAGA ÄR EN ANNONS

Åsa Granat Kommundirektör

De kallar oss fula

Det är helt okej, eftersom vi hellre vill bli sedda för de vi är och det vi gör, än att vi har utseendet med oss. Nu växlar vi upp. Vi väntar på dig i Almedalen. Hamnplan 5, 2–3 juli.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

”EN NYINFLYTTAD STOCKHOLMARE KAN LÄTT KÄNNA SIG ENSAM OCH HA SVÅRT ATT KOMMA IN I SOCIALA SAMMANHANG.”

KOMMUNER I FRAMKANT

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

BO MINDRE LEV STÖRRE Idag har ett socialt och miljömässigt hållbart liv med en hög grad av frihet högre status än någonsin tidigare. Detta tar SSM tillvara på när de utvecklar urbana, smarta och prisvärda bostäder. Inom ett år beräknar SSM att kunna påbörja försäljningen av Tellus Towers bostäder. Projektet som består av två torn, 80 respektive 60 våningar höga, är beläget vid Telefonplan i Stockholm och tornen är ritade av stjärnarkitekten Gert Wingårdh. Tellus Towers består av 1 200 prisvärda bostäder med en boyta om 32–55 kvadratmeter. Bostäderna är helt och hållet utformade enligt principen multi-use-of-space, vilket handlar om att bygga in en hög grad av multifunktionalitet i bostaden. Flyttbara väggar är ett exempel på detta. Tellus Towers Gert Wingårdhs skapelse kommer att förändra Stockholms skyline. Tornens form är rak och funktionell, de är helt inglasade för att släppa in så mycket ljus som möjligt i de små och djupa men yteffektiva lägenheterna. Att bygga på höjden är ett klassiskt sätt att förtäta bebyggelse, men det ger också möjlighet till extra guldkant. Högst upp i Tellus Towers kommer det att finnas en restaurang öppen för alla, samt ett pool- och aktivitetsområde exklusivt för de boende i huset.

Urban Score För att utveckla boende som är relevant för målgruppens bostadsbehov arbetar SSM med ett egenutvecklat index, Urban Score, som sammantaget kan sägas mäta den livskvalitet en bostad erbjuder utifrån den totala hushållsekonomin. Det handlar om att underlätta för människor att göra smarta, men också socialt och miljömässigt mer hållbara val. Indexet omfattar sedvanliga värdemarkörer som närhet till kommunikationer och vardagstjänster, men också saker som välbefinnande och gemenskap. Gemenskap och välbefinnande För välbefinnande står träningsmöjligheter och grönområden, gemenskap handlar om trygghet och närhet till ytor där man kan träffa och umgås med andra. Genom att bygga in delade tjänster i bostadsprojekten, som gym, utekök, terrass, cykelverkstad, bil- eller cykelpool blir det lättare för de boende att lära känna varandra. – En nyinflyttad stockholmare kan lätt känna sig ensam och ha svårt att komma in i sociala sammanhang. Därför är vi noga med att erbjuda gemensamma, sociala ytor. Det ger också en känsla av trygghet, och man mår bättre, helt enkelt, förklarar Ann-Charlotte Johansson, kommunikations- och IR-chef på SSM. Läs mer på ssmliving.se

Boden 2019 är en plats där solen ofta ler med nya kullar värnpliktiga som genomgår sin grundutbildning. Men också en plats med ett växande och varierat näringsliv där globala aktörer ser Boden som den optimala platsen för etablering. FREDRIK BROMAN har livnärt sig på norrsken längre än de flesta, både som fotograf och turistentreprenör med sitt Aurora Safari Camp i Lassbyn norr om Boden. Besöksnäringen runt Boden attraherar besökare från hela världen och får numera betraktas som en ny basnäring. 2018 startade Fredrik upp ännu en lodge, The Outpost, då han ser en fortsatt stark tillväxt i besöksnäringen runt Boden. @narhetsliv / boden.se

CHARLOTTA LENNARTSDOTTER personifierar begreppet kreativa näring på ett osedvanligt kreativt sätt. Basen är familjens 200 år gamla Norrbottensgård, 4 mil längs älvdalen norr om Boden. Här och i närområdet producerar Charlotta film och barnprogram för bl.a SVT. Hon skapar filmfestivaler och jobbar i sin roll som filmpedagog med förskolor och skolor med att skapa film.

KIM MILBERS flyttade från Stockholm till Boden hösten 2017 för att studera spelutveckling. Nu är hon avgångselev och gör sin praktik på Seattlebaserade House of How, på Boden Gamecamp. Här har företaget, som ett av tre internationella spelföretag, startat upp spelstudios. Kims specialitet är s.k leveldesign och utan tvekan har Kim och hennes kurskamrater tagit Boden till the next level.

KOMM / BODENS KOMMUN • FOTO / MATS ENGFORS • FOTOGRAPHIC

Norrsken, Bolibompa och spelutveckling

KOMMUNER I FRAMKANT

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

DIGITALISERING LÄGGER PUSSLET I SKOLAN IST arbetar för att förenkla och optimera förutsättningarna för digitaliseringsprocessen i Sveriges kommuner med fokus på skolan. Pappersblanketter och krångliga informationsvägar ska snart vara ett minne blott. Med fokus på ett öppnare och mer tillgängligt informationsflöde i skolans ekosystem har IST tagit fram ett nationellt informationsnav för skolinformation, kallat EduCloud. Lösningen ger skolhuvudmännen full kontroll över sina dataflöden i en smidig portal och alla tjänsteleverantörer är välkomna att ansluta sig för att enkelt och med mycket hög säkerhet ta del av informationen. Standardisering vägen fram IST:s nya digitala nav introducerades hösten 2018, men företaget har arbetat med digitala lösningar för skolorna ända sedan 1980-talet. Drygt hälften av Sveriges kommuner är kunder hos IST och nu aktiveras dessa löpande i EduCloud. Tack vare den nya it-standarden för

skolor, SS 12000, kommer kommunerna nu att kunna utbyta information med både leverantörer och Skolverket på samma sätt via EduCloud. Området är prioriterat hos Skolverket och SS 12000 är en av byggstenarna i samband med digitaliseringen av de nationella proven år 2022. Stora besparingar Pappersblanketter är en utmaning alla skolor är väl bekanta med. Medgivanden från vårdnadshavare, information om specialkost är bara några exempel. IST Medgivande är just en sådan nyttig tjänst som med information från navet EduCloud har full insikt i vem som ska nås av en viss blankett och vem som får läsa svaren. – Halmstad kommun anslöt sig till vårt system i somras och har därmed kunnat skippa alla pappersblanketter från skolan. Deras beräkning är att de sparade runt 40 000 papperskopior redan vid skolstarten, berättar Svante Erwing på IST.

SkolID för alla Säkerheten är en viktig del i de nya systemen och IST tillhandahåller den digitala identiteten SkolID som ger inloggning med två faktorer, till exempel fingeravtryck i mobil, för elever, personal och vårdnadshavare. För många utanför skolan är Freja eID och BankID valbara alternativ vid inloggningen, men för vårdnadshavare som exempelvis saknar svenskt personnummer blir det möjligt för kommunen att dela ut ett SkolID och därmed inkludera även denna grupp i de digitala processerna. – Nu tar vi fram smarta appar för att stötta processen runt barnen även utanför skoltid. Vi vill ge så bra stöd som möjligt till föräldrarna, och hjälpa dem att få ihop vardagspusslet genom att nyttja styrkan i informationen från det digitala ekosystemet. Läs mer ist.com

Älvsbyn

KOMMUNER I FRAMKANT

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

NORRBOTTENS PÄRLA

mter

strito u d n i a dig

Mer om Älvsbyns näringsliv:

r person i e p g ta re fö t s Fle

Sverige

www.alvsbyn.se/naringsliv Mer om Älvsbyn i Älvsbybladet:

www.alvsbyn.se/alvsbybladet

Här finns sjukt många företag – Tillsammans skapar vi förutsättningar för entreprenörskap. Polarbröd och Älvsbyhus är två av våra största företag. I kommunen finns också testbasen Vidsel Test Range och ett antal biltestbanor. Där utför företag som FMV och Arctic Falls komponenttester i både midnattssol och i riktig vinter. Vi har en styrka i våra bygg, skogs- och entreprenadföretag. Vi har många kvinnliga företagsledare och har blivit utsedd som Sveriges mest jämställda företagarkommun. I Älvsbyns kommun finns även sjukt många företag, faktiskt flest företag per person i hela Sverige. 2017 blev det klart med Älvsbyns kommuns första datacenter. Vi har tagit fram ett nytt stort industriområde där fler datacenter och företag kan etablera sig. De 19 industritomterna är på 4 400 m² – 8 500 m². Vi har på kort tid redan sålt tre av tomterna. Vi har också planlagt ett expansionsområde på 200 000 m².

Gruvbolaget Bolidens planer på att öppna en koppargruva i de västra delarna av kommunen har redan börjat påverka näringslivets utveckling. Verkställs planerna kommer en av Europas största koppargruvor att startas i Älvsbyns kommun. Bara byggnationen av gruvans jätteindustriområde beräknas till 2 – 3 år och medför investeringar på runt 10 miljarder kronor. Älvsbyns kommun har drygt 8 000 invånare och är en del av den så kallade Luleåregionen som tillsammans med Luleå, Boden, Kalix och Piteå utgör ett befolkningsunderlag på 170 000 personer med en gemensam arbetsmarknad. Centralorten, Älvsbyn, har goda kommunikationer. Vi har 45 minuter till grannstäderna Luleå, Boden, Piteå och till ”vår” flygplats Luleå Airport. Elektroniska kommunikationsnät är väl utbyggda. Järnvägen och godsterminalen ligger vid industriområdet. Välkommen till Älvsbyn, Norrbottens pärla.

KOMMUNER I FRAMKANT

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

SÅ KLARAR DIN KOMMUN ELBILSBOOMEN År 2030 kommer det att finnas 2,5 miljoner laddbara bilar i Sverige. Om alla de bilarna ska kunna laddas i din kommun, fastighet eller bostadsrättsförening måste vi använda elen smart. Din fastighet kanske klarar tio eller tjugo laddplatser – men vad händer när femtio eller hundra bilister laddar bilen samtidigt? CaCharges AI-styrda elbilsladdning balanserar elbilsladdningen mot elförbrukningen i hela huset och fördelar elen mellan bilarna, så att elen är där den gör mest nytta i varje ögonblick. Din kommun, fastighet eller bostadsrättsförmedling kan erbjuda många laddplatser och kapar kostnader med energismart laddning. Trycket ökar på det svenska elnätet. Idag finns drygt 70 000 laddbara bilar i Sverige. Nya prognoser pekar på att det kommer att rulla 1 miljoner laddbara bilar på svenska vägar 2025. Klarar Sveriges elproduktion den ökade efterfrågan en kall och mörk januaridag? Det korta svaret är: nej. Ett längre svar är: ja, om vi använder elen smart.

Vad händer när många laddar bilen samtidigt? Experter är överens om att det finns tillräckligt med energi i Sverige för elbilsboomen. Akilleshälen är istället belastningen när många bilister laddar bilen samtidigt. Flera stora elbolag har flaggat för att det börjar bli trångt i elnäten och inför från och med 2019 effekttariffer som styr elkonsumtionen till tider när belastningen är mindre. Kraftigt minskat effektbehov med smart styrning Beräkningar vid det finska forskningsinstitutet VTT visar att fem miljoner elbilar i Norden innebär ett ökat effektbehov med 6 procent (3,8 GW) om alla laddar bilarna ungefär samtidigt. Med smart styrning, som fördelar elen mellan bilarna, blir ökningen bara 1 GW. CaCharge laddar 18 bilar i stället för 3 Genom att fördela elen mellan bilarna under hela parkeringstiden kan CaCharge ladda 18 bilar på samma strömbudget som konventionell elbilsladdning laddar tre bilar. Din kommun,

fastighet eller bostadsrättsförmedling utnyttjar tillgänglig effekt optimalt och kan erbjuda många laddplatser.

”GENOM ATT EFFEKTIVT FÖRDELA STRÖM MELLAN BILAR, LADDAS 34 BILAR MED EN STRÖMKAPACITET SOM HADE RÄCKT TILL EN ENDA SNABBLADDARE.” 34 laddplatser istället för en snabbladdare CaCharge har installerat 34 laddplatser på Vilunda Parkering i Upplands Väsby. Genom att effektivt fördela ström mellan bilar, laddas 34 bilar med en strömkapacitet som hade räckt till en enda snabbladdare. Våren 2018 invigdes laddplatserna av Sveriges regering. Läs mer på cacharge.com

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

KOMMUNER I FRAMKANT

LIVET I LJUNGANS DALGÅNG Mitt i Sverige ligger Ånge kommun. Här väntar ett såväl tryggt som stimulerande liv för den som uppskattar natur, företagsamhet och hög livskvalitet. Vi sänker luppen över en av Sveriges inlandskommuner. Ånge kommun i Medelpad och Västernorrlands län ligger mitt i Sverige. I Ånge kommun bor cirka 9 500 människor, de flesta längs Ljungans dalgång i tätorterna Ånge, Fränsta, Torpshammnar och Ljungaverk. Det är en vacker bygd som bjuder på fantastiska naturupplevelser, men kommunen har också en strategiskt bra placering med närhet till städer som Sundsvall, Östersund och Ljusdal. Till Sundsvall Timrå flygplats tar man sig med bil på en timme. I Ånge kommun finns också en av Sveriges största bangårdar; en viktig knutpunkt för järnvägen med täta förbindelser för både transport och passagerartrafik. Investeringsmöjligheter Det finns alltså alla möjligheter att både bo, leva och verka i Ånge kommun. Och det är de goda förutsättningarna Mats Gustafsson på näringslivskontoret i Ånge lyfter fram när vi får en pratstund. Kommunen har haft en svagt vikande befolkningstrend under många år och det är ibland en utmaning för företagen att hitta rätt kompetens och arbetskraft. Men Mats Gustafsson anar en positiv utveckling och kan rada upp en imponerande samling argument för att locka nya kommuninvånare: – Saker är inte så kostsamma här, varken

mark eller fastigheter. Du kan investera i ett fantastiskt boende för en helt rimlig insats pengar. Ånge ligger fantastiskt bra till för både arbete och fritid, det är en helt otroligt vacker natur i Ljungans dalgång och det finns både kust och fjäll inom närområdet. En timme västerut har du Vemdalsfjället, åt andra hållet Funäsfjället och Åre ligger bara 20 mil bort. Sin egen lyckas smed Andelen nya företaget står, i motsats till befolkningsutvecklingen, för en positiv trend som lovar gott för framtiden. Något som också är anmärkningsvärt är att det bland de nya företagarna finns många unga människor, och allt fler kvinnliga företagare. – Många ser möjligheter i att bli sin egen lyckas smed här. Och framgång föder framgång: ju fler som startar eget, desto fler lockas att göra samma sak. Exemplets makt är stark, det ser vi särskilt bland kvinnorna: kan hon så kan jag. Sedan har ju företagen här en stor marknad inom nära avstånd, med goda kommunikationer. Vi når långt på kort tid. Natur och kultur Näringslivet i Ånge domineras traditionellt av tillverkande industri, skog och transport. Särskilt skogen har länge stått för många

arbetstillfällen med allt från avverkning och sågverk till transport. Men det finns också flera nya näringar på frammarsch. – Besöksnäringen har många helt unika erbjudanden inom fiske, turism, naturbruk och naturupplevelser och allt fler företag etablerar sig. Sedan är vi relativt stora inom kultur. Vi har flera stora band som gått på export, där medlemmarna fortfarande finns kvar och är aktiva i området. Takida, Corroded och Stiftelsen till exempel. Och flöjtisten Göran Månsson håller sommarkurser i sitt föräldrahem! Det är en spännande utveckling som driver både besöksnäringen och kulturen och bidrar till ekonomiskt välstånd. Trygghet och låg brottslighet Hur ser då den samlade livskvaliteten i Ånge ut, Mats Gustafsson? – Det är nära till allt och det är tryggt. Om man vill leva ett anonymt liv utan människor som bryr sig om en omkring sig ska man inte bo här. Här är man någon i sin omgivning, det finns en trygghet bara i det. Men det går också att mäta tryggheten: vi har låg brottslighet och man är inte rädd för att gå ut när det är mörkt. Jo, kanske för björnen. Men inte för att bli nedslagen.

Ånge kommun erbjuder såväl kommuninvånare som tillresta besökare på avkopplande naturupplevelser.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

Välkommen till Bräcke kommun

LITE NÄRMARE! Bräcke kommun är den östra porten in till Jämtland och en plats rik på äventyr och smultronställen. Både gnistrande vinterdagar på skidor och heta sommardagar i båten är vardag för oss som bor här. Samtidigt är storstaden inte mer än fyra timmar bort med snabbtåget. I Bräcke kommun finns Sveriges längsta skidtunnel som erbjuder skidåkning på perfekt före året om för såväl motionerande ortsbor som turister och skidelit. Omkring den nybyggda tunneln finns gott om plats för nya idéer, exempelvis boende eller upplevelseturism. Möjligheterna är stora för företagare som söker nyetableringar och att i samverkan med andra aktörer skapa en världsunik plats för rekreation, träning, möten, god mat och affärer för gäster från när och fjärran. Här kan visioner förverkligas som drar nytta av skidturismen, naturen och de näraliggande befintliga företagen. Bräcke kommun välkomnar även dig som söker etableringar inom industri- och tjänstesektor. Här finns redan gott om små och medelstora företag men plats för fler! Förutom en fibertäckning på nära 90 procent och en stimulerande miljö hittar du här lokaler till humana priser. Vi som jobbar på kommunen kan hjälpa dig att hitta rätt. För oss är näringslivsklimatet en hjärtesak! Är du nyfiken på Bräcke kommun? Ta kontakt med vår näringslivsutvecklare Gustav Kron: 0693-161 43, gustav.kron@bracke.se www.bracke.se

KOMMUNER I FRAMKANT

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

YRKES-SFI I SJÖBO GER MÅNGA JOBB SNABBT Man måste våga för att vinna. Sjöbo är en liten kommun som vågat satsa: på ett eget utbildningscentrum och på att skapa en yrkesinriktad SFI-utbildning till bussförare. Utbildningen har blivit en omedelbar framgång och en snabb väg in i arbetslivet för de nyanlända som har gått den. Yrkes-SFI i Skåne är ett utbildningskoncept för att kombinera språk- och yrkesstudier och ge en snabb väg in i arbetslivet för nyanlända. Med fokus på bristyrken där jobben finns har regionens 33 kommuner i samverkan skapat utbildningar öppna för alla, organiserat av Kommunförbundet Skåne. Utbytet har varit stort och konceptet framgångsrikt. Extra framgångsrikt har det varit i Sjöbo, som satsat på en utbildning till bussförare.

Yrkes- och SFI-lärare tillsammans – Första året var 2017. Vi annonserade ut 6 platser och hade 76 sökande. Vi ökade till 12 platser men tog in 14 för några skulle nog hoppa av. Men ingen hoppade av, alla klarade utbildningen med glans, 12 fick jobb direkt. Andra året tog vi in arton elever, alla klarade och 14 fick jobb direkt. Det berättar Kristina Petersson, Sjöbo kommuns utbildningschef, inte utan stolthet. För att bli bussförare krävs stora och specialiserade språkkunskaper, inte minst för förarprovets teoridel. En rejäl utmaning både för SFI-eleverna och utbildningsanordnaren. – Det fanns de som befarade att språket skulle bli för svårt att lära ut, men vi tänkte snarare: ”Bra! Just därför ska vi klara det” Styrkan i vårt upplägg är att yrkeslärare och SFI-lärare hela tiden arbetar tillsammans med eleverna. Svårt? Ja, men oj vad våra elever kämpar! De är otroligt motiverade, flitiga och seriösa. Utbildning och arbetsmarknad under ett tak En viktig framgångsfaktor och förutsättning är det utbildningscentrum som Sjöbo kommun

under flera år har byggt upp. Här samlas gymnasiet och olika vuxenutbildningar, men även studie- och yrkesvägledning och kommunens enhet för arbetsmarknad och integration. – Fram till 2014 hade vi vår gymnasieutbildning i ett förbund med två andra kommuner, men vi valde att lämna det och starta ett eget gymnasium, Malenagymnasiet. Med det som grund har vi byggt vårt utbildningscentrum, säger Kristina Petersson. – En stor satsning för en liten kommun som oss, men med visioner, vilja och politisk mod har det gått, och idag märker vi stora fördelar med att ha alla funktioner kring utbildning, arbetsmarknad och integration samlade under ett tak. Yrkes-SFI-utbildningen är en termin lång. Ett halvår med chansen att lära sig ett yrke med stor möjlighet till jobb, och att få språkkunskaper tillräckliga för att klara sig i arbetslivet. Många nyanlända har tagit den och har nu kunnat skapa sig ett självständigt liv i vårt land. I Sjöbo startar tredje kullen bussförarutbildningen i augusti. 176 personer har sökt in.

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

KOMMUNER I FRAMKANT

KLIMATMÅL DRIVER UTVECKLINGEN VID CEMENTA I SLITE Med stora investeringar, omställningar och en rejäl dos passion har Cementa redan kommit en bra bit på vägen mot sitt tuffa klimatmål. År 2030 ska fabriken i Slite kunna leverera klimatneutrala produkter. – Fabriken här i Slite bygger Sverige. Så säger fabrikschef Fred Grönwall och syftar på de 2,3 miljoner ton cement som lämnar fabriken varje år för att bilda fundament i byggnader och infrastruktur i våra växande storstäder. Cementen som tillverkas i Slite utgör limmet i betongen och står för den största miljöpåverkan i betongtillverkningen.

120 miljoner kronor – Vi har kommit en bit på väg, men det är bara början. Det som pågår nu är att vi ersätter våra fossila bränslen med restmaterial som till stor del är biobaserat. Det kräver stora investeringar: under de närmaste åren 120 miljoner kronor. Investeringarna behövs för att fabriken ska kunna anpassa infrastruktur och logistik med maskiner, lokaler och brandsäkerhet till biobränslena. För att nå målet om klimatneutralitet krävs också insatser för att avskilja och lagra koldioxid, och ett storskaligt projekt för detta pågår idag vid den norska systerfabriken Norcem i Brevik. Hållbarhet ur flera perspektiv – Det är viktigt för oss att jobba med hållbarhetsfrågor, inte bara kopplat till produktionsprocessen utan också för att vara en god granne i närsamhället, och att vi utvinner kalksten på ett ansvarsfullt vis med hänsyn till vatten och natur. Fred Grönwall är civilingenjör i energisystem. Att han brinner för frågan och tror på energiomställningen är det ingen tvekan om. Samtidigt är han noga med att understryka att det handlar om en långsam process, som måste

genomdrivas varsamt. – Kvaliteten på produkten vi levererar är alltid ett överordnat mål. Den får aldrig äventyras. Vi ska inte bara behålla, utan även förbättra kvaliteten. Därför fasar vi ut de fossila bränslena i en steg för steg-process. Våra kunder ska vara nöjda och få en jämn och stabil cementprodukt. 15 procent grönare I Norden ligger klimatarbetet generellt i global framkant. Det märks också inom Cementa, där många blickar inom koncernen nu riktas mot det som händer på fabriken i Slite. – Vi måste ligga i framkant för att kunna ha en långsiktighet i det vi gör, vi kan inte stå kvar på perrongen när tåget går. Vi har kommit en bra bit, men har också en bit kvar. Men redan idag kan vi säga att varje ton cement härifrån ger 15 procent lägre koldioxidutsläpp än det globala genomsnittet. Varje ton cement som säljs härifrån är ett grönare ton som petar bort ett annat. Läs mer på cementa.se

KOMMUNER I FRAMKANT

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

Med hybridvärme kan vi återföra nära 100 procent av värmen i frånluften, vilket ger energibesparingar på 40 procent eller mer. – Henrik Risberg, HögforsGST

Hybridvärme sparar 40% energi eller mer. Många fastigheter i vårt land ventilerar årligen ut stora volymer uppvärmd från luft rakt ut i det fria. Det handlar om en modern variant av att ”elda för kråkorna”. Inom den värmetekniska industrin har man länge sökt lösningar för att återvinna denna spillvärme. Problemet har varit, att en stor del av den återvunna värmen går förlorad då den återförs till värme systemet. Ett nytt teknikkoncept ger nu en lösning på problemet – med spektaku lära energibesparingar som följd. DEN NYA METODEN – hybridvärme – har utvecklats av HögforsGST, där Henrik Risberg ansvarar för lanseringen på den svenska marknaden. – Med hybridvärme kan vi återföra nära 100 procent av värmen i frånluften, vilket

ger energibesparingar på 40 procent eller mer. Besparingarna är väl dokumenterade och bygger på analys av det 100-tal installationer som vi hittills har gjort. Utveckling inom befintlig ram Hybridvärme är utvecklad för större fastigheter anslutna till fjärrvärme. Den bygger på beprövad teknik, men HögforsGST har kombinerat systemets delar på ett nytt sätt. Dessutom har man utvecklat ett styrsystem som löpande finjusterar samspelet mellan värmesystemets funktioner.

öka fjärrvärmens attraktionskraft, både ekonomiskt och miljömässigt. Dessutom erbjuder hybridvärme en relativt kort återbetalningstid (7-9 år). Henrik Risberg beskriver den potentiella miljöeffekten. – Om alla fastigheter i Sverige som kan utnyttja hybridvärme faktiskt hade gjort det, skulle den årliga energibesparingen närma sig årsproduktionen hos ett medelstort svenskt kärnkraftverk, det vill säga drygt 7 terawattimmar. Läs mer om hybridvärme på vår hemsida, www.hogforsgst.se

Snabb återbetalning Hybridvärme ersätter således en del av fjärrvärmen med återvunnen värme som annars hade blivit en minuspost i form av energispill. Den bidrar därmed till att

HögforsGST | Arabygatan 11, 352 46 Växjö | +46 (0)6366 04 440 | info@hogforsgst.com | www.hogforsgst.se

SAMHÄLLSBYGGAREN SOM LÅTER HÅRDEXPLOATERADE NATURTILLGÅNGAR FÅ VILA.

AQUAVILLOR I PAMPAS MARINA / SOLNA

I Sverige finns det 38 500 mil kuststräcka med potential att förvandlas till samhällen på vattnet. Att bygga direkt på vattnet skulle minimera ingreppen i känsliga markområden. Istället för att stänga ute allmänheten så öppnar man upp där sjönära mark används för husbyggen. Samtidigt som hus på vattnet har längre livslängd

Välkommen att kontakta oss. www.aquavilla.se | info@aquavilla.se

SJÖVILLORNA I MARINSTADEN / NACKA

och en miljömässigt mindre kostnad än hus på land. Använder man dessutom vattnet på rätt sätt, visar erfarenheten att hus på vattnet höjer värdet på den omgivande marken. Aquavilla har all den kunskap och teknik som krävs för att stå upp för all typ av bebyggelse i ett framtida samhälle på vattnet. Vi

bygger allt från flytande villor och restauranger till hotell och flerfamiljshus ända upp till 5 våningar. Lika bekvämt och säkert som på land. Dessutom har vi utvecklat pirer och kopplingar (med en livslängd på minst 100 år) som möjliggör och stabiliserar det marina samhället. En marin revolution helt enkelt.

KOMMUNER I FRAMKANT

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

VILLOR PÅ VATTEN I VÄSTERVIK I skärgårdsstaden Västervik växer snart ett nytt bostadsområde fram: på vatten. Det är Aquavilla som skrivit markanvisningsavtal med kommunen för att bygga 25 flytande villor i en första etapp, och lika många i etapp två. Projektet presenteras på Tillväxtdagen i Västervik 21 maj, sedan drar försäljningen igång. Ett första visningshus kommer att stå klart i juni, ytterligare ett i juli. Villorna kommer att ligga vid flytpirar längs strandpromenaden och på den vanliga frågan ”Gungar det inte?” svarar Richard Bergström på Aquavilla: – Vi dockar ihop husen med aquapirerna. Ihopdockade blir enheterna i stort sett stumma och kommer inte att gunga.

Skillnaderna mellan att köpa en villa på land och på vatten är inte stora när det gäller själva bostadsaffären: – Idag är det accepterat av banker på samma sätt som vilken villa som helst. Köparen kommer att kunna gå till banken för att belåna sjötomten och huset försäkras med en vanlig villahemförsäkring. Den stora skillnaden ligger i stället i det unika läget: – Det är alltid ljusare än på land. Du hamnar inte i skugga och väderstrecken saknar betydelse då snurrar runt ditt hus när du ligger på vattenytan. Du kan bada direkt från ditt hus och i stället för en bil parkerad utanför villan har du din båt. Läs mer på www.solvillor.se

SOLVILLA GER PLUS I EKONOMIN Solvillor är nyckelfärdiga hus av hög kvalitet, med solceller integrerade i taket. Det senare är unikt och innebär ett klimatsmart och, inte minst, ekonomiskt boende. Besparingen på driftskostnaden beräknas till 20 000 kronor per år jämfört med en likvärdig villa utan solceller. Driftskostnaden per år för en Solvilla är cirka 7 500 kronor och eftersom huset producerar mer el än det gör av med på årsbasis, är det klassat som plusenergihus.

– Det är ett boende för framtiden, berättar Helene Jonsson, marknadschef på Solvillor, och fortsätter att berätta om lösningen med integrerade solceller: – Vi ser detta komma starkt i Danmark och Tyskland, där är det höga elpriser som driver utvecklingen, men framförallt är ju detta ett bra boende för alla ur miljöhänsyn. En Solvilla byggs på totalentreprenad och är helt klar invändigt vid inflyttning. Planlösningen är luftig och modern med 3-6 rum. För utemiljön finns olika tillval och flexibla lösningar. Villorna har inbyggt varmgarage – med laddning för elbil som standard - och förråd. Helene är övertygad om att högre miljö- och energikrav kommer att ställas på villor i framtiden, och anser att kommunerna verkligen redan nu borde prioritera plusenergivillor när de fördelar tomter. Läs mer på www.solvillor.se

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

KOMMUNER I FRAMKANT

- Bra för miljön och bra för jobben, det gillar jag. Det sa näringsminister Ibrahim Baylan när han klippte bandet till Circhems klimatnyttiga anläggning i Vänersborg. Företagets vd Christina Hillforth stöttade.

En park med plats för klimatnytta

”Miljömässigt hållbara material utvecklas till kommersiella produkter.” - Närings- och innovationsministern

Hållbart, cirkulärt och klimatnyttigt. I Wargön Innovations- och industripark finns förutsättningar för att dessa aktuella ord ska bli verklighet.

av etableringsplats, sa företagets vd Christina Hillforth vid invigningen.

Regionhuvudstaden Vänersborg vid Vänerns sydspets är en klimatsmart kommun som vill driva på utvecklingen mot en mer biobaserad ekonomi. En solig dag i augusti 2018 samlades därför representanter för stat, region, näringsliv, kommun och högskola för att inviga Wargön Innovations test- och demoanläggning, ett nationellt utvecklings- och kunskapscentrum för nya hållbara material. - Anläggningen ger möjligheter att ta fungerande idéer vidare från labbmiljöer till kommersiell skala och industriell produktion. Jag hoppas att vi får se världsledande innovationer ta kommersiell form här, säger Vänersborgs näringslivschef Jill Stor. Redan nu är över dussinet projekt igång och flera konkreta produkter har lämnat

”verkstaden”. En gitarr gjord av återvunna jeans visar på potentialen och kreativiteten. Anläggningen är en viktig del av Wargöns Innovations- och industripark, ett område på 228 000 kvadratmeter vid Göta Älv. Förutom närheten till älven och en plan-erad hamn är det bara några få kilometer till flygplatsen. Närheten till järnväg, riksvägar och Europaväg 45 förklarar också varför detta rankas högt bland svenska logistiklägen. INSPIRATION OCH NÄTVERK Tomterna i parken är byggklara med möjligheter till skräddarsydda lösningar. Att etablera hållbara verksamheter i parken är en långsiktig strategisk satsning av kommunen. Men redan i mitten av maj invigde företaget Circhem en anläggning, vars metod att rena och återanvända lösningsmedel minskar landets utsläpp av koldioxid med 10 000 ton årligen. - Kommunens positiva inställning till miljöföretag var viktig för vårt val

”Plantskola som kan slå världen med häpnad.” - Infrastrukturministern ”Bra för miljö och bra för jobben.” - Näringsministern

Att satsningen på en industripark med energi, miljö och innovation i centrum ligger rätt i tiden märks inte minst genom det stora intresse som visats från regeringshåll. På kort tid har tre ministrar besökt och lovordat den nya industriparken. - Vi vill se etableringar av entreprenörer, företag och organisationer som på olika sätt bidrar till sådan utveckling. En stark koncentration av kompetens där de kan inspirera varandra och skapa nya nätverk, säger Jill Stor. För mer information kring etablering på Wargön Innovation- och industripark: Jill Stor Näringslivschef, Vänersborgs kommun 0521-72 13 63 jill.stor@vanersborg.se

KOMMUNER I FRAMKANT

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS

INTERIMSCHEFEN – MER ÄN BARA EN STOLSVÄRMARE När nya resurser behövs omgående kan en rekrytering kännas tidskrävande. En snabbare lösning är att ta in en interimsperson som inte bara fyller en tom plats, utan också ger organisationen nya kunskaper. Detta särskilt i förändringsarbete.

– En rekrytering ska aldrig stressas fram. Men befinner du dig i en förändringsprocess kan du inte heller stanna upp. Du behöver inte bara ny kompetens, du behöver någon som för processen framåt. Så säger Magnus Uvhagen på Scandinavian Executive. Med ett nätverk på 3 000 konsulter matchar de kompetens och erfarenhet mot behov och fyller tomma stolar hos sina kunder på bara ett par dagar. Hittills har man främst jobbat med privata företag, men efterfrågan från kommuner ökar.

Michael Gabrielsson och Magnus Uvhagen på Scandinavian Executive.

Krävande bolagisering Magnus kollega Michael Gabrielsson berättar med ett exempel: – En kommun hade bolagiserat vatten och avfall. De insåg att de hade mängder av

ROBOT GER SJÄLVSTÄNDIGHET Läkemedelsrobotar hjälper människor som behöva stöd med att komma ihåg, och att ta, sin medicin. I Umeå kallar man robotarna medicingivare, och de har sedan införandet gjort livet enklare och mer självständigt för många av hemsjukvårdens patienter. Medicingivaren laddas med dosförpackad medicin, och påminner patienten om när det är dags att ta den. I stället för att vänta på att hemsjukvården ska komma och ge medicinen vid en viss tid, får patienten ett tidsfönster då medicinen kan tas. Om något inte fungerar skickas ett larm till hemsjukvårdens telefoner

och distansvårdssystemet. I Umeå använder man medicingivare sedan en tid tillbaka: – Patienterna är jättenöjda. Det är en fantastisk teknik som hjälper, stöttar och ger dem en större självständighet, berättar Lena Lydemar, verksamhetsutvecklare i Umeå kommun. För att få en medicingivare ska patienten vara positivt inställd till sin medicinering. Urvalet av patienter görs i samråd med primärvården. För personalen inom hemsjukvården har medicingivarna inneburit en stor förändring i arbetssätt. De flesta mediciner ska ges vid samma tid på dagen och arbetsbelastningen har tidigare varit hög, exempelvis på morgnarna. Nu arbetar man i stället med urval av patienter, att ladda medicingivarna och följa upp hur medicineringen fungerar. Gå in på: www.umeå.se, Sök: Medicingivare

personal som inte kunde agera som man ville framåt. Då tog man interimshjälp på både vdoch avdelningschefsnivå och förstärkte med ytterligare en person. Det var uppenbart att hanteringen av olika frågor varit väldigt trög - nu fick de en rivstart. Hyrköp nästa chef Interimslösningar leder inte sällan till anställningar, ett stabilt och smidigt rekryteringförfarande: – Då har man fått känna på varandra under en tid och vet att det fungerar. Det finns bara fördelar med det, hyrköp är ju en vedertagen modell i flera sammanhang av en anledning, avslutar Michael Gabrielsson. Läs mer på scandinavianexecutive.se

Brandkontoret försäkrar Brandkontoret har i närmare 300 år försäkrat fastigheter i Stockholms län. Vi ägs av våra kunder som består av fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare. Vår verksamhet kännetecknas av förstklassig kundservice och professionell skadehantering. Brandkontoret vänder sig till fastighetsägare som värdesätter en personlig kontakt med sitt försäkringsbolag. Om en skada inträffar får våra kunder en egen handläggare som följer ärendet genom hela processen. Vi ger också bonus vid skadefria år och värnar om långsiktiga relationer med våra kunder. TEL 08-545 286 00 • WWW.BRANDKONTORET.SE