Diskussion:Nederländska

Artikeln Nederländska är av intresse för Projekt språk, ett försök att förbättra språkrelaterade artiklar, där du också är välkommen att delta!

Något som är unikt bland de germanska språken för verbläran i Nederländskan är regeln "aldrig infinitiv + particip". På svenska säger man "Jag har alltid kunnat läsa", som på Nederländska blir "Ik heb altijd kunnen lezen", alltså "Jag har alltid kunna läsa".

==> Finns också på tyska: Ich habe immer lesen können.

rensa sidans cache • redigera listan • bevaka Saker att göra för Nederländska: Utöka historiken till modern tid Anpassa till mall:Projekt språk språkmall Lägg till lämpliga "Se även"-länkar

Encyklopedin vinner nog ingenting på att man hittar på egna namn på språk. Det finns ingen kompetent språkvetare - såvitt är känt - som hävdat att det finns ett språk som heter "Västflamländska".

Gör man redigeringar i artiklar som är hopkopplade, t.ex. språk, så gäller det också att man gör sina redigeringar på så sätt att inga uppenbara motsägelser uppstår.

Rudolf 1922 26 maj 2004 kl.13.50 (CEST)

Rätta mig om jag har fel, men inte är det väl urdu som talas flitigt i Surinam? Crimson 5 januari 2005 kl.19.00 (CET)

Jodå, Urdu talas i Surinam, och/eller ett dotterspråk, "Sarnami, which originated from Hindi and Urdu", enligt Encyclopaedia Britannica (men Hindi och Urdu är väl i stort sett samma språk). Enligt Encyclopaedia Britannica utgör "hindustani"-befolkningen (från Indien/Pakistan) ungefär en tredjedel av landets totala befolkning. / Celsius 5 januari 2005 kl.23.50 (CET)

I nuvarande läge är det nog inte så populärt att säga att hindi och urdu är samma sak. Man bör nog bevilja indierna samma eller större artigheter än albanerna. Det handlar trots allt om tusenåriga kulturtraditioner här, även om det finns filologiska likheter. // Rudolf 1922 6 januari 2005 kl.01.31 (CET)

Vad jag har hört så är basordförrådeti Hindi och Urdu nästan identiskt, medan Hindi har lånat de flesta mer specifika orden ifrån Sanskrit, och Urdu samma sorters ord ifrån Persiska.

OK, urdu talas i Surinam. Jag ger mig gärna när jag har fel. Mvh Crimson 7 januari 2005 kl.19.49 (CET)

"Den variant av nederländska som talas i Belgien kallas vanligen flamländska, och anses ofta felaktigt vara ett eget språk. Detta är en åsikt som inte delas av språkforskare eller talare av nederländska i vare sig Belgien eller Nederländerna." Andra meningen är svår att förstå sig på. Vilken åsikt delas inte av talare eller språkforskare? Att flamlänska är ett egen språk eller att den felaktigt anses vara eget språk?

Puh. Givetvis från engelskans holländskaartikel. Fonologin kommer inom kort.

Jag förstår inte riktigt poängen med diskussionen om flamländska eftersom den enda som egentligen påstår att det är ett språk är lingvister i interna akademiska diskussion (men aldrig i mer generalla sammanhang) och Rudolf. Jag respekterar ditt ställningstagande, men ingen lingvist och inga uppslagsverk (däribland NE) bekräftar det, och wiki kan inte gå emot så kompakt enighet. Särskilt inte när ett antal språkkunniga talare av nederländska bekräftar det. Om inte ens Vlaams Blok kämpar för att få flamländskan att kallas ett eget språk förstår jag inte varför vi skulle förvirra folk. Jag tycker det räcker med att det nämns bland dialekter om ingen upprättar en egen sida för flamländska (som dialekt).

Och var kom alla dom där länderna ifrån? Det påminner lite om kontroversen om estländare och ukrainare i svenskans faktaruta.

karmosin 10 februari 2005 kl.06.29 (CET)

Är nederländska verkligen officiellt språk i Frankrike som det anges under rubriken "Geografisk spridning"? dcastor 12 februari 2005 kl.10.35 (CET)

Nej, det är det inte. Om man kollar i Franksa konsitutionen står det att det officiella sråket skall vara franska, och bara franska. — GurraJG 3 juni 2005 kl.16.58 (CEST)

Under rubriken "Geografisk spridning", underrubrik "Officiell status", anges att "ett alternativ till AN är ofta Standaardnederlands". Är det alltså så att det finns två officiella versioner av det nederländska språket, eller är den citerade formuleringen ett försök att uttrycka att Standaardnederlands är ett synonymt begrepp till AN? (Normalt sett skulle jag förstås utan egen kunskap i ämnet utgå från att det som står är vad som avses, men efter att ha gjort lite språkkorrektur av texten i övrigt kan jag inte undgå misstanken att det kan röra sig om språklig otydlighet här.) dcastor 12 februari 2005 kl.10.35 (CET) Nederländska wiki på Standaardnederlands anger att det är namnet som sedan 2015 används i stället av AN. --81.235.130.238 1 juni 2015 kl. 15.33 (CEST)[svara]

Flamländska anses varken "ofta" eller "av politiska skäl" vara ett eget språk. Förhållandet är ungefär som den mellan finlandssvenska och rikssvenska. /Pieter Kuiper 19 augusti 2007 kl. 14.45 (CEST)[svara]

I artikeln påstås nu att "både stavning, ordbruk och uttal till stora delar är olika" gentemot den nederländska som finns i Nederländerna. Vad är det som skulle skilja så mycket, att det är motiverat att kalla flamländska för ett eget språk? Vilken källa kan man hitta för ett sådant påstående? Grundin 21 januari 2009 kl. 06.42 (CET)[svara]

Jag tog bort det. Standardspråket i Belgien (som det skrivs i tidningar osv) skiljer sig inte uppenbart från skriftspråket i Nederländerna. Sedan kan man förstås skriva i lokala dialekter - det fins några wikipedior på varianter av nederländska, till exempel västflamländska. /Pieter Kuiper 21 januari 2009 kl. 08.03 (CET)[svara]

Jag har tagit bort flera länkar enligt riktlinjerna i WP:EL:

• Online Nederlands leren (kurs, delvis betaltjänst) - betaltjänst
• Online nederländsk-svensk ordbok - WP:IK (har själv lagt till den någon gång när jag inte kände reglarna), fast jag tycker att den är på plats här
• Euroglot dictionary (betaltjänst) - betaltjänst
• Online Nederlands Woordenboek - Nederländsk ordbok (nederländska) - det räcker med 1 NL-NL ordbok och Van Dale är den bästa.
• Majstro Multilingual Translation Dictionary (engelska) - det räcker med 1 NL-EN ordbok och lookawayup.com är bättre.
• Freedict English-Dutch-English dictionary (engelska) - samma. Denna har dessutom mycket reklam.
• Travlang Dutch-English dictionary (engelska) - samma och mycket reklam.
• flamländsk-engelsk ordbok: frånWebster's Online Dictionary - the Rosetta Edition. - Räcker med 1 gång.
• Gratis nätmaterial för studerande (engelska) - indexsajt utan eget innehåll.
• Lista på nätmaterial för nederländska - indexsajt utan eget innehåll.
• Ethnologues rapport om nederländska (engelska) - inte speciellt relevant. Kan kanske användas som referens, men är inte bra som länk.
• Euromosaic - Flamländska i Frankrike - flamländskans situation i Frankrike - inte speciellt relevant. Kan kanske användas som referens, men är inte bra som länk.

Hankwang 2 september 2007 kl. 01.12 (CEST)[svara]

Jag är osäker på om "misschien" går tillbaka på "mir schien". Läste att variantformen "masschien" och äldre lågtyska "machschen" snarare tyder på ett ursprungligt "må ske", jmfr danska "måske". [1] [2] 惑乱 分からん * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * 10 februari 2008 kl. 14.55 (CET)[svara]

Ja, även enligt "Etymologisch woordenboek" av Jan de Vries. Han skriver att det motsvarar franskans "peut-être". På svenska "må hända" och "kan ske". /Pieter Kuiper 10 februari 2008 kl. 15.03 (CET)[svara]

Jo, den är väl ett standardverk? Men jag hade inte den tillgänglig. (Kanske finns på biblioteket, iofs.) 惑乱 分からん * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * 10 februari 2008 kl. 19.37 (CET)[svara]

Förresten, när du ändå har boken, kan du kolla upp om "wellicht" verkligen är släkt med "vielleicht"? Det ser bra ut, men tyskt v och nederländskt w brukar inte överensstämma etymologiskt. 惑乱 分からん * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * 10 februari 2008 kl. 19.40 (CET)[svara]

Ett krav på en läsvärd artikel är att den ska ha källhänvisningar till texten. Att externa källor är uppräknade räcker inte. Därför har jag tagit bort mallen "läsvärd". Grundin 13 september 2008 kl. 17.43 (CEST)[svara]

Jag har just ändrat Böjningen av adjektiv är något mer komplicerad: ingen böjning av obestämd form, neutrala substantiv i singular och -e i alla andra kasus. till Böjningen av adjektiv är något mer komplicerad: ingen böjning vid neutrala substantiv i obestämd form singular, och -e i alla andra fall. Meningen verkar vara en direkt översättning av den engelska artikelns Inflection of adjectives is a little more complicated: nothing with indefinite neuter nouns in singular and -e in all other cases:. Att byta "av" mot "vid" borde vara okontroversiellt - det ligger närmare den engelska versionen och man riskerar inte att ge intryck av att det är substantiven som böjs. [O]bestämd form, neutrala substantiv i singular -> neutrala substantiv i obestämd form singular ger mer typiskt svenskt grammatikbeskrivningsspråk och innebär att läsaren inte leds att tro att det handlar om en uppräkning (som jag själv uppfattade det hela när jag själv läste det). Bytet av kasus till fall var egentligen det viktigaste. Båda är ju möjliga översättningar av engelskans case (som jag uppfattar som ett olyckligt ordval i det här fallet), och det är klart att man gärna väntar sig betydelsen "kasus" i en text om grammatik (speciellt då ordet använts så lite tidigare i texten), men eftersom "neutrala substantiv i obestämd form singular" (eller för den delen "indefinite neuter nounds in singular") inte har något med kasus att göra (mer än att sådana kan stå i ett eller annat kasus) så blir det egentligen nonsens med "kasus" här (och vilseledande med "cases"). Jag har möjlighet att snart kontrollera med personer som kan både nederländska och svenska bra och dessutom är kunniga i grammatik om nuvarande formulering är korrekt. Ever wonder 8 februari 2009 kl. 14.08 (CET)[svara]

/e:, ø:, o:/ är inkluderade bland diftongerna eftersom de egentligen uttalas annorlunda i en del dialekter, men uppför sig fonologiskt som andra enkla vokaler

Förstår inte meningen alls :( I holländsk standardnederländska uttalas de ofta som riktiga diftonger, i Flandern oftast som rena monoftonger utom vid vissa dialektala accenter och vissa yngre hallåor som av nån anledning ofta använder holländskt vokaluttal (till skillnad från normal belgisk standardnederländska

Jag har ändrat "1618, när en nederländsk folkbibel skulle skrivas" till "1618, när en nederländsk bibelöversättning skulle göras". Ett ursprungligt verk skriver man, men det skrevs ingen bibel då. Det handlade om uppdraget att för första gången översätta bibeln till nederländska, till folkets språk. Folkbibel kallades det aldrig på nederländska.