Användardiskussion:Stiwed

/Arkiv

för bra kompletteringar av etymologi för Alnö och Skön. Kände att min gamla källa var lite inaktuell.Mange01 10 april 2011 kl. 15.31 (CEST)[svara]

Tack för uppmärksamheten. Jag såg att du själv var tveksam när det gällde uppgiften om åldern på namnet Alnö. :) Stiwed 11 april 2011 kl. 09.30 (CEST)[svara]

Hur tänkte Du när Du lade in en passus om ångermanländska Olofsfors bruk i artikeln om ortnamn i Norrbotten? Är det någon sorts komparation? 80.216.203.112 3 januari 2013 kl. 07.28 (CET)[svara]

Tyvärr gjorde jag ett misstag där och det är nu åtgärdat. Tack för att du uppmärksammade det. Stiwed (disk) 3 januari 2013 kl. 07.47 (CET)[svara]

Tack själv. Det är roligt att läsa om ortnamn. 80.216.203.112 3 januari 2013 kl. 08.31 (CET)[svara]

Jag skapade just en lista över sjönamn med efterled "-sen" (har försökt rensa från sådana på -lösen, -mossen, -pussen mfl, som inte hör dit, men har säkert inte fått bort alla.) Jag tycker mig veta att detta efterled är gammalt (i huvudsak större sjöar med ofta "ogenomskinliga" förled), men hittar inte mycket om det i min sparsamma litteratur, och det är ju hopplöst att försöka googla på. Har du några källor om det, som kanske t.o.m kunde läggas till bland ortnamnsefterleden, även om det inte är så vanligt som strikt 'ortnamnsefterled? Taxelson (diskussion) 19 oktober 2014 kl. 11.41 (CEST)[svara]

Jag har inte speciellt intresserat mig för sjönamn, så jag känner inte till vad det finns för litteratur om det. Men det finns ju mer allmän ortnamnslitteratur, som Pamp, Bengt "Ortnamnen i Sverige", Lund, Studentlitteratur, 1988 och Ståhl, Harry, "Ortnamn och ortnamnsforskning". Stockholm, Almqvist & Wiksell, 1976. Dessutom finns det en serie böcker "Ortnamn i ...", från "Ortnamn i Jämtland" och "Ortnamn i Hälsingland" i norr till "Ortnamn i Skåne" i söder. I bland annat i Pamp, Bengt "Ortnamnen i Sverige" finns det ett avsnitt om "Namn på sjöar och andra vattensamlingar" (s. 95-98). Den uppfattning som Pamp har är att -en i sjönamn är ett suffix, alltså en ändelse. På sidan 97 citerar han Jöran Sahlgren: "Sedan man genom ellips bildat hundratal ock åter hundratal av sjönamn på -e(n), övergick säkerligen ändelsen -en så småningom till ett produktivt suffix."

Pamp beskriver (s. 96) hur sjönamn med ändelsen -en kan bildas. Färg och växlande klarhet har legat bakom namn som Blanken till blank, Skiren till skir och Viten till vit. Andra namngivningsgrunder kan vara strändernas eller bottnens beskaffenhet: Gryten är bildat till gryt 'sten'. Många av de avledda sjönamnen är maskulina ia-stammar och har alltså i fornsvenska ändats på -ir. Snyten hette i fornsvenska troligen *Snytir och anses vara bildat (med i-omljud) till stammen snut 'något framskjutande'.

Slutsatsen av det här blir att man inte kan anse att det finns något efterled -sen i svenska sjönamn, lika litet som till exempel -ken, -ren, eller -ten, utan de sjönamn som finns uppräknade i listan som du nämner börjar med ett ord som slutar med -s, t.ex. vass i namnet Vassen, ris i Risen och gås i Gåsen. I majoriteten av dessa namn går det inte att identifiera vilket ord som ligger till grund för namnen. Alltså: -sen betyder i sig ingenting, och listan borde antingen raderas eller också borde den innehålla alla sjönamn på -en samt byta namn så att det stämmer med det nya innehållet och att -en inte omtalas som efterled utan som ändelser eller suffix.

Med vänlig hälsning. Stiwed (diskussion) 20 oktober 2014 kl. 18.17 (CEST)[svara]

Aha! Tack, och jag som "alltid" trott att sen var ett efterled... Jag ska se om det går att åstadkomma en -en-lista istället. -en har, misstänker jag, dock utan källa nu heller, varit produktivt under ett mycket stort tidsspann, så kanske listan inte blir så intressant. Taxelson (diskussion) 20 oktober 2014 kl. 20.12 (CEST)[svara]

Jag tycker som du, att en lista med -en kanske inte blir särskilt intressant. Det finns ju ett mycket stort antal sådana sjönamn över hela landet, bortsett från delar av Norrland. Intressantare skulle nog vara sjönamn med suffix som är mindre vanligt förkommande, t.ex. de mellanvenska -aren, Hjälmaren, Mälaren, Öljaren o.s.v., eller med suffixen -an (femininum), som till största delen finns i Dalarna (Hovran, Siljan, Toftan m.fl.) Stiwed (diskussion) 21 oktober 2014 kl. 09.19 (CEST)[svara]

Jag ägnade lite tid åt sjöarna på "-en", men det var som vi anade svårt att få något vettigt ur dem. Trots att jag undantagit en lång rad, återstår ändå över 3000 sjöar, och de går inte att visa i alla fall. Jag låter dem vara till vidare. Skapade också -aren, som dock innehåller en lång rad Maren/-maren, och någon Sutaren. Finns också några yrkesbeteckningar (apotekaren m.fl. för några begränsade områden i Norrland. Antagligen kartografhumor. Även en Garen, som inte heller har -aren som efterled. "-maren" är i vissa fall oklara när m hör till efterledet och inte. Ska plocka bort alla enkla "Maren", men de andra kan behöva mer eftertanke.

Sjöar på -an, krävde en lång rad undantag. Där undantog jag även "avan", som annars skulle dränka listan. Undantagen är redovisade i listan. . Taxelson (diskussion) 21 oktober 2014 kl. 22.24 (CEST)[svara]

Det var intressant att se utbredningen av -an. Jag visste inte att det var så stor utbredning av de namnen i östra Götaland (Blekinge, Småland och Östergötland) som listan och kartan visar. Stiwed (diskussion) 22 oktober 2014 kl. 10.36 (CEST)[svara]

Skulle gärna önska att du toge en titt här. Tack! Taxelson (diskussion) 27 oktober 2014 kl. 16.24 (CET)[svara]

Svar på listans diskussionssida. Stiwed (diskussion) 28 oktober 2014 kl. 06.56 (CET)[svara]

Dear Stiwed, please start this article in your language. Thank you very much. Best regards Sue

Tack för tacket. Borde förklaringen om harg som efterled kanske införas i Svenska ortnamnsefterled med varianterna Hörg och Härg? Maundwiki (diskussion) 24 december 2016 kl. 14.16 (CET)[svara]

Problemet med -harg är att det inte finns som efterled i formen -harg i nutida svenska, bara som osammansatt Harg. Jag har nu lagt till -harg med förklaringar om hur de nutida ortnamnen Odensala, Skerike, Skederid och Torshälla såg ut under medeltiden. Stiwed (diskussion) 24 december 2016 kl. 15.35 (CET)[svara]

Hej! Jag föreslår att du, i stället för att radera informationen, lägger till information om att -inge språkligt sett är att betrakta som ett suffix, och inte en efterled, OM du har relevant och auktoritativ källa till detta. Men att bara ta bort informationen tycker jag inte är OK.

Eftersom det började likna redigeringskrig skrivskyddade jag artikeln i en timme, med originalinformationen kvar.

Vänligen Jobbaren (disk|bidr) 12 juni 2017 kl. 13.31 (CEST)[svara]

Hej! Ett citat från Ortnamnen i Sverige, Bengt Pamp 1974,1988 Femte upplagan, Studentlitteratur, Lund (sidan 8): "Från morfologisk synpunkt kan majoriteten av namnen indelas i enkla, avledda och sammansatta. Av de avledda bebyggelsenamnen är den viktigaste kategorien -inge-namnen, varom se nedan s 34 f. Enkla namn är namn som Borg, Ljungen och Högarna.

De flesta ortnamnen är sammansatta och kan som alla sammansättningar delas i minst två delar: förleden och senare leden eller efterleden.

Läs också artikeln Bengt Pamp, där det står om dennes kvalifikationer. Stiwed (diskussion) 12 juni 2017 kl. 13.49 (CEST)[svara]