två

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Se även Appendix:Siffervarianter.

Svenska

[redigera]

Räkneord

[redigera]

två

  1. grundtalet 2 mellan ett och tre, II med romerska siffror
    Människan har två ögon.
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Av fornsvenska tvā, ackusativ av tvēr, av fornnordiska tveir, av urgermanska twai, av urindoeuropeiska *dwóh₁.
Besläktade ord: tve-, tvenne, tvilling, tu, tvåa
Sammansättningar: tvåbent, tvåblad, tvåbyggare, tvåcylindrig, tvådelad, tvådimensionell, tvådraget, tvådörrars, tvåeggad, tvåfaldig, tvåfilig, tvåflikad, tvåfrontskrig, tvåfärgad, tvåhet, tvåhjulig, tvåhjuling, tvåhjärtbladig, tvåhornad, tvåhundra, tvåhundrade, tvåhövdad, tvåkrona, tvåkölad, tvåkönad, tvålågig, tvåläppig, tvåmans, tvåmastad, tvåmastare, tvåmotorigvtvåondel, tvåpack, tvåpar, tvåpoängare, tvåprocentig, tvåpucklig, tvåradig, tvårading, tvårummare, tvårummig, tvårums, tvåsidig, tvåsiffrig, tvåsitsig, tvåskaft, tvåskenig, tvåskift, tvåsnåret, tvåspaltig, tvåspann, tvåspråkig, tvåspråkighet, tvåstavig, tvåstegsraket, tvåstjärnig, tvåstruken, tvåstämmig, tvåtaktare, tvåtaktig, tvåtakts, tvåtal, tvåtiden, tvåtumsspik, tvåtungad, tvåtusen, tvåtusende, tvåvinge, tvåvånings, tvåvägs, tvåvärd, tvåårig, tvååring, tvåårs, tvåäggig, tvåöring
Fraser: det ska vi allt bli två om
Jämför: Bayerska zwo eller zwoa, bokmål to, centralfrankiska zwei eller zwien, danska to, engelska tway eller twain eller two, frisiska twa, färöiska tveir, isländska tveir, jiddisch צוויי (tsvey), luxemburgiska zwee, lågskotska twa eller twae, nederländska twee, nynorska to eller tvo, sachsiska zwee, saterfrisiska two eller twäin, tysk lågtyska twee, tyska zween eller zwei eller zwo, wymysöriska cwē, älvdalska twå, östfrankiska zwej

Översättningar

[redigera]

Verb

[redigera]
Böjningar av två  Aktiv Passiv
Infinitiv två tvås
Presens tvår tvås
Preteritum tvådde tvåddes
Supinum tvått tvåtts
Imperativ två
Particip
Presens tvående, tvåendes
Perfekt tvådd

Not:

svag böjning

Böjningar av två  Aktiv Passiv
Infinitiv två tvås
Presens tvår tvås
Preteritum tvog tvogs
Supinum tvagit tvagits
Imperativ två
Particip
Presens tvående, tvåendes
Perfekt tvagen

Not:

stark böjning

två

  1. (ålderdomligt) tvätta
    Etymologi: Från äldre fornsvenska þva. Besläktat med tvaga, tvätta, tvål. Germansk rot, besläktat med bl.a. fornengelska þwean, "tvätta", dialektal tyska zwagen, och (via frankiska) engelska towel.
    Varianter: Genom nybildning utifrån supinumstammen tvag- har tvaga uppkommit som en variant för verbets grundform, med motsvarande former tvagar, tvagade och tvagat i presens, preteritum respektive supinum.
    Besläktade ord: tvagning (av supinumstammen tvag- med tillägg av avledningssuffixet -ning)
    Fraser: två sina händer – avsäga sig ansvaret för en utförd handling
    Sammansättningar: betvå, rentvå
    Se även: tvaga