Amina Manzoor
I början av 2018 spreds mässling i Göteborgsområdet. En smittad man hade besökt en vårdcentral. Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar och kan sprida sig snabbt. En intensiv smittspårning tog vid. Utbrottet blev begränsat, tack vare smittspårningen och att många är vaccinerade i Sverige.
De senaste tio åren har antalet mässlingsfall i Sverige varierat mellan noll (under pandemin) och strax över 50. En ovanlig sjukdom alltså.
Men så är det inte överallt. Varje år smittas flera miljoner av mässling och omkring 130 000 dör, de flesta små barn. Detta trots att det finns ett vaccin som ger mycket högt skydd. Barn i områden med konflikter och dåligt fungerande sjukvård är särskilt utsatta. Men även om sjukdomsbördan är störst i utvecklingsländer är komplikationer som lunginflammation och öroninflammation till följd av mässling vanliga även i länder med god sjukvård.
Och nu dyker mässling upp allt mer i Europa och USA. I WHO:s Europaregion rapporterades fler än 40 000 fall förra året, en kraftig ökning från året innan. Storbritannien har just nu ett utbrott i området kring Birmingham och varnar för att det kan sprida sig. Även USA rapporterar mindre utbrott.
En förklaring till utbrotten är att vaccinationstäckningen minskade under pandemin. Barnvaccinationsprogram pausades och nedstängningar gjorde att föräldrar inte kunde besöka vården för att vaccinera sina barn. WHO har varnat för detta och uppmanat länder att vaccinera i kapp nu när covid-19 inte längre är ett lika stort problem.
Men kampen mot mässling har haft fler utmaningar. En är myten att vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund ökar risken för autism. Detta kommer från en studie av den före detta läkaren Andrew Wakefield. Det uppdagades att Wakefield manipulerat data, studien drogs tillbaka och han blev av med läkarlegitimationen. Dessutom har stora studier kunnat avfärda kopplingen mellan vaccinet och autism. Men myten har fortsatt att spridas i vissa grupper och lett till att somliga väljer att inte vaccinera sina barn.
Antivaccinationsrörelsen har också fått ett uppsving av pandemin, av att länder införde mer eller mindre tvingande åtgärder för att få människor att vaccinera sig mot covid-19. Det riskerar att spilla över på andra vaccin.
Somliga ifrågasätter också varför vi måste fortsätta vaccinera oss när sjukdomen är så ovanlig. Det är en utmaning. Ju fler som vaccinerar sig desto mer ovanlig blir sjukdomen. Men vi lever inte i en bubbla, och virus bryr sig inte, som vi vet, om gränser.
Mässling brukar kallas kanariefågeln i gruvan. Ni vet, den som signalerade till gruvarbetare om luften var osäker. Eftersom mässling är så smittsamt är det ofta den sjukdom som dyker upp först när vaccinationstäckningen sjunker. Mässlingutbrott signalerar alltså om att skyddet i andra barnsjukdomar kan vara lågt.
Vad betyder det här? Sverige har fortfarande en hög vaccinationstäckning, nästan alla tvååringar har fått de rekommenderade vaccinerna. Men, det är värt att se över vaccinationsskyddet inför en utlandsresa också för vuxna.
Detta är även en påminnelse om att folkhälsoframsteg är sköra.
Amina Manzoor är vetenskapskommentator på Expressen. Hon är särskilt intresserad av vaccin, folkhälsa och pandemier, och har även skrivit en bok om covidpandemin. Hon har fått flera utmärkelser, bland annat IVA-priset för vetenskaplighet inom journalistiken.