Publicerad 12 februari 2011 - 17:10 Uppdaterad 14 februari 2011 - 14:31

Algeriet föddes ur våld och självständighetsperioden har också präglats av våld. Frågan är hur minnet av ett blodigt befrielsekrig fram till 1962 och ett blodigt inbördeskrig under 1990-talet.

Upp till en miljon människor dog mellan 1954 och 1962 i Algeriets uppror mot den franska kolonialmakten. Under 90-talet kan upp till 200.000 ha dött i inbördeskriget mellan militären och islamistiska grupper.

Korruption och fattigdom
Det är stats- och befrielsepartiet FLN som styrt landet sen 1962. Partiet var nära knutet till befrielsearmén, så båda har gått hand i hand. Trots olje- och gasutvinning är minst 30 procent av de unga arbetslösa. Korruption, vanstyre och fattigdom fördystrar framtidsutsikterna.

Ändå anses det lättare att framföra avvikande åsikter i Algeriet än i många andra arabländer. Stora och små protestdemonstrationer hör till den politiska kulturen.

År 1988 skakades landet av omfattande demonstrationer som 1989 ledde till att armén fråntogs ledningen. I lokal- och regionalval vann den Islamiska Räddningsfronten (FIS) mer än hälften av rösterna.

Islamisterna vann
Vallagen ändrades, oppositionen förföljdes. Men i parlamentsvalet 1991 vann FIS 188 och FLN 15 ynkliga mandat i första valomgången. En militärkupp följde och valet ställdes in.

Det följande blodiga inbördeskriget gjorde 90-talet till ett skräckens årtionde. FLN-veteranen Abdelaziz Bouteflika valdes 1999 till president, stödd av militären.

President Bouteflika är med i toppen sen 60-talet Genom amnesti och frisläppande ur fängelsen försökte man dämpa motsättningarna. Men sedan 19 år tillbaka gäller ett undantagstillstånd som inskränker fri- och rättigheterna.

Fredsavtal
FLN dominerade trots allt politiken under 2000-talet men splittrades 2004. Ett "fredsavtal" slöts med de upproriska 2006.

Ändå fortsatte islamistiska grupper sina aktiviteter och kallade sig från 2006 "al-Qaida i islamiska Maghreb (Nordafrika)". Terrordåden fortsatte, samtidigt som FLN med stödpartiet kunde få 80 procent av mandaten till parlamentet.

FLN håller sig alltså starkt på papperet. Men missnöjet ökar. President Bouteflika är nu 73 år. Han blev utrikesminister 1963 och har hållit sig kvar till nu.

Genom ändring av lagar kunde han välja om sig i september 2009.
Läget kompliceras av berbernas krav på jämställdhet eller självständighet Trots valbojkott deltog 75 procent i valet - och presidenten fick 90 procent av rösterna.

Inte organiserade
"Presidentalliansen" har 249 av 305 mandat i parlamentet. Största oppositionsparti är ett kommunistiskt (trotskistiskt parti) med 26 mandat. Oppositionen som börjar synas på gatorna ger sig alltså inte till uttryck i det organiserade partiväsendet.

Partier med religiöst eller etniskt mål är förbjudna. Läget kompliceras av berbernas kamp för jämställdhet i samhället. De utgör 30 procent av landets 35 miljoner invånare.

Bo Inge Andersson
bo_inge.andersson@svt.se