Mycket mer än en sagofarbror - omfattande digital utgåva breddar bilden av Zacharias Topelius

Svenska litteratursällskapet i Finland ger ut Zacharias Topelius skrifter som digital utgåva. Mängden text är massiv - arbetet inleddes 2005 och då projektet väl är slutfört kommer det att bestå av ungefär 20 000 sidor.

Författaren, professorn, historikern och redaktören Zacharias Topelius (1818-1898) började skriva redan som barn. Han var Finlands mest produktiva författare under 1800-talet och var banbrytande både inom journalistiken, dramatiken och barnlitteraturen.

Till Topelius mest kända verk hör Boken om vårt land och Fältskärns berättelser.

Sedan 2005 har Svenska litteratursällskapet i Finland arbetat med att ge ut Topelius skrifter i digitalt format.

Det är inga små mängder material det handlar om - under de sjuttio år Topelius var verksam publicerade han enorma mängder poesi, prosa, dramatik, litteratur för barn, läroböcker och religiösa skrifter.

Utöver detta skrev han också dagbok och var en flitig brevskrivare under hela sitt liv. Bara brevens antal uppgår till flera tusen exemplar.

10-15 personer arbetar mer eller mindre heltid med att förvandla Topelius skrifter till digitalt format. Ett urval ges också ut i tryckt form. Man räknar med att hela arbetet ska vara klart 2022.

20 000 sidor material

En av dem som arbetar med att koda och ge ut Topelius skrifter är redaktören och historikern Katarina Pihlflyckt.

Det är många detaljer att ta hänsyn till i en utgåva som denna.

- Ifall en bok har kommit ut i olika varianter under Topelius livstid så att han har varit med och påverkat de olika editionerna så ger vi ut dem också. Som läsare kan du jämföra alla ställen som är olika eftersom vi har dem kodade, du kan se precis vilka skillnader som fanns i de olika editioner som kom ut under Topelius livstid.

Pihlflyckt förklarar att skillnaderna ibland kan handla om kommatecken, ibland är det långa textsjok som är helt annorlunda.

Man går igenom varenda punkt, apostrof, bokstav för bokstav, ord för ord. Allt kontrolleras tecken för tecken mot originalet.

- Alla personer, platser och verk kodas. Det finns register för dessa, så man kan se vad Topelius nämnde om en person genom att gå till personregistret och leta fram den och då får du alla förekomster i alla olika texter oberoende om det är brev, dagböcker eller ett historiskt verk.

8500 sidor har hittills getts ut på adressen topelius.fi, närmare 20 000 sidor kommer det att handla om totalt då projektet är klart, tippar Pihlflyckt.

- Om det är tryckt text scannas texten och genomgår OCR-behandling så att vi i princip får texten utskriven, men handskrivna manuskript har vi skrivit ut för hand.

Ett verktyg som heter Transkribus är på kommande som kan känna igen även handskriven text och skriva ut den automatiskt, berättar Pihlflyckt.

Inte ett jobb för de otåliga

Arbetet är tidsdrygt och långsamt och personerna som arbetar med projektet kan hålla på med vitt skilda uppgifter.

- Om det är en svårläst handskrift kan det redan bara ta tid att tyda texten om det är det du ska göra just då. Uppgifterna är så varierande, en kanske håller på och kollationerar, en annan kodar, en tredje sitter och för in personer i persondatabasen, identifierar personer och tar reda på vem de är.

Man arbetar inte bara med Topelius texter utan också med en hel mängd annat. Det kan handla om ärenden som rör 1800-talets historia eller det digitala arbetet.

Just nu håller Katarina Pihlflyckt på och arbetar med boken Finland i 19de seklet som ska ges ut nästa år (2019).

Breven ger mera privat insyn i hur han tänkte

Katarina Pihlflyckt

- För tillfället håller jag på med inledningen tillsammans med två externa skribenter, så just nu handlar det mycket om sådant som en historiker kanske är mest van vid att göra, det vill säga en massa bakgrundsarbete. För några veckor sedan satt jag på Nationalbiblioteket och kollationerade texten och jämförde den med ett annat exemplar för att se om jag hittar tryckvarians i olika exemplar.

Inledningen skall bredda bilden av verket och ge en bakgrund till det. Om ett par månader skall inledningen granskas, först internt och på hösten ännu externt.

Kontrollen är viktig och texten skall hålla akademisk standard.

Topelius skrifter nu också i mobiltelefonen och på plattan

Katarina Pihlflyckt berättar att då man började arbeta med projektet hade ingen gjort en liknande utgåva tidigare.

- Vi blev tvungna att fundera ut lösningar från noll. Det var många verktyg som vi beställde och som vi sedan har utformat så att de ska fungera på bästa sätt. Det är verktyg som kopplar databasposter till textställen, ett verktyg som känner igen person och platsnamn i texten så det kan koda dem automatiskt.

Katarina Pihlflyckt har själv arbetat mycket med personer och platser i Topelius skrifter. Hennes arbete kan till exempel handla om hur man definierar en plats. Skriver man om freden i Åbo är Åbo en plats men inte ifall Åbofreden är det som avses.

Katarina Pihlflyckt och de andra som arbetar med Topelius skrifter använder sig av ett kodningssystem som heter TEI, Text Encoding Initiative, som är en gemensam internationell standard.

Pihlflyckt berättar att man nu kan visa projektet också i telefonen och på plattan.

Då den första delen, Ljungblommor, publicerades 2010 fanns det knappt smarttelefoner.

- En lång tid tänkte vi att folk kanske inte använder en utgåva som denna på sina telefoner och plattor, men då vi ser på besöksstatistiken har den hela tiden ökat så nu anpassar vi oss efter det.

Topelius mycket mer än en sagofarbror

Katarina Pihlflyckt berättar att hon inte var någon stor Topelius-expert då hon började arbeta med den digitala utgåvan 2007, utan att hon hade en ganska allmän bild av honom.

- Det som kanske mest har förändrat bilden av Topelius har varit att läsa hans ungdomsbrev och se en hurudan människa han var som ung. Den bild som de flesta människor kanske i allmänhet har av honom är den lite äldre Topelius, men som ung var han lite roligare och intressantare än man kanske tror. Topelius var mycket annat än en sagofarbror.

Det har varit det mest intressanta, att man har fått en bredare bild av honom som person

Katarina Pihlflyckt

Pihlflyckt berättar att om man läser Topelius almanackor kan man till exempel läsa hur mycket pengar han spelade bort på kortspel före han gifte sig med Emilie Topelius 1845.

- Då han hade gift sig skärpte han sig.

Av Topelius brev har Svenska litteratursällskapet i Finland hittills gett ut korrespondensen mellan honom och förlag och översättare, vilket ger en inblick i hans utgivningshistoria.

Som följande i tur står korrespondensen mellan Topelius och föräldrarna. Pappan dog tidigt, men han korresponderade flitigt med sin mamma.

- Breven ger mera privat insyn i hur han tänkte, förklarar Pihlflyckt.

Också för dem som är allmänt intresserade av hur livet såg ut på 1800-talet kan breven vara intressanta. Breven ger en bild av vad folk gjorde till vardags.

- Beroende på vem det är han korresponderar med diskuterar han ju olika frågor i olika omfattning. I korrespondensen med förlagen är det mycket professionella ärenden som avhandlas, med mamman är det mycket familjeärenden och med systern diskuterade han mycket religion.

Prostituerade i Sörnäs

Genom breven har man också fått insyn i hur den unge studenten Topelius levde sitt liv i 1830- och 1840-talets Helsingfors, då Topelius var ungefär i 20-årsåldern.

- Det fanns nog ett visst umgänge med prostituerade flickor i Sörnäs, som man kan fånga upp små snuttar av i brev. I vilken omfattning det nu var vet jag inte.

När Topelius blev äldre blev han mera konservativ och mera religiös.

Tidigare opublicerat material

Så gott som alla manuskript som finns bevarade har inte varit så lätt tillgängliga för allmänheten tidigare. Topelius föreläsningar på några tusen sidor som kom ut i höstas hade aldrig tidigare publicerats.

Bland de skrifter som antingen redan har getts ut eller som ännu är på kommande finns lyrik, noveller, kortprosa, barnsagor, akademiska skrifter, olika texter från karriären vid universitetet, texter från hans journalistiska arbete, tusentals artiklar, religiösa skrifter och psalmer.

Bland verken finns också kända verk såsom Boken om vårt land, som kom ut hösten 2017, och Fältskärns berättelser, som ges ut hösten 2018.

Bredare bild av Topelius

Arbetet med den digitala utgåvan av Topelius skrifter har breddat bilden av vem Topelius var, berättar Katarina Pihlflyckt.

- Det har varit det mest intressanta, att man har fått en bredare bild av honom som person. Jag hoppas att det kommer att synas i utgåvan då vi får ut mera och mera material.

Topelius har varit en central figur i byggandet av Finlandsbilden, konstaterar Pihlflyckt.

- Men det finns mycket annat också. För den som vill veta hur en student levde i Finland på 1830- och 40-talet är det här materialet ju jätteintressant.

Artikeln har uppdaterats 26.3 kl.10.00 med den korrekta webbadressen topelius.sls.fi