Svenskar

För personer med svenskt medborgarskap, se Svenska medborgare. För personer skrivna i Sverige, se Sveriges befolkning.

Svenskar

Bekanta svenskar
Heliga Birgitta • Anders Celsius • Carl von Linné • Alfred Nobel Selma Lagerlöf • Dag Hammarskjöld • Greta Garbo • Astrid Lindgren Ingmar Bergman • Björn Ulvaeus • Ingvar Kamprad • Annika Sörenstam
Antal sammanlagt
ca 13 000 000
Regioner med betydande antal
Sverige Ca 8 miljoner[1]  USA 4 155 453[2]  Kanada 341 845[3]  Finland 13 000[4]  Spanien 65 000[5]  Norge 36 369[6]  Australien 34 125[7]  Brasilien 32 975[8]  Frankrike 30,000[9]  Storbritannien 22 000[10]  Tyskland 17 000[11]  Argentina 170.000[12]  Estland 300[13] Övriga 100 000[14]
Språk
Svenska Närliggande språk är norska, danska, isländska, färöiska samt på lite längre håll alla germanska och indoeuropeiska språk.
Religion
Traditionellt evangelisk-luthersk kristendom. Svenska kyrkan har 6 820 121 medlemmar.[15] Omkring en tredjedel av svenskarna tror inte på Gud eller någon högre makt.[16] Ungefär en tredjedel av 15-åringarna konfirmeras i Svenska kyrkans ordning.[17] Frikyrkorna i Sverige har 243 000 medlemmar.[18]

Svenskar är en germansk etnisk folkgrupp som också är ett begrepp som utifrån skilda utgångspunkter beskriver olika grupperingar med anknytning till landet Sverige. Begreppet kan beskrivas med hänsyn till till exempel etniska, sociala, kulturella, juridiska, geografiska eller språkliga utgångspunkter.

Vilka och hur många personer som räknas in i de olika definitionerna av begreppet varierar. Även vissa personer som är bosatta i Finland och Estland och som har svenska som modersmål betraktar sig som svenskar och kallas då finlandssvenskar respektive estlandssvenskar. Begreppet svenskar används även av vissa personer med svensk härkomst i USA och andra länder dit det har skett utvandring från Sverige eller svenskbygderna i Finland.

Historia

Sveriges majoritetsbefolkning härstammar huvudsakligen från skandinaviska stammar som var en del av de germanska folken.^[19]

Begreppet svenskar som beteckning för ett folk var en vidareutveckling av folknamnet svear, där ordet svensk var adjektivformen. Egentlig singularform saknades. Istället användes adjektivformen i sammansättningar som svænsk maþær (svensk man) då man talade om enskilda svear.

Svearna omnämns redan i Tacitus verk Germania som skrevs omkring år 98. Namnet åsyftade under vikingatiden och större delen av medeltiden endast invånarna bosatta i Mälarlandskapen. Andra invånare i dåtidens Sverige, såsom götar och gutar omfattades inte i begreppet svensk. I avsnittet om mansböter i den äldre västgötalagen från cirka 1220 görs det således skillnad mellan svenskar, västgötar och smålänningar: "Dræpær maþær svænskan man...".^[20]

I den första svenska historieboken, Erikskrönikan, som skrevs på 1320-talet, förekommer inte begreppet svenskar (däremot benämns Mälarlandskapen som "Swidhido"). Det är först med 1400-talets rimkrönikor som hade ett starkt propagandistiskt budskap riktat mot unionskungar, fogdar och utlänningar i största allmänhet som begreppet svenskar för första gången nämns såsom samlingsnamn för alla människor av nordisk härkomst inom landet Sverige. I medeltida källor användes annars begreppet "inländska män" i de sammanhang där man skulle kunnat förvänta sig att läsa "svenskar".

Begreppet svensk har således vidgats genom historien från att från början endast ha omfattat svearna, varefter det kom att bli ett samlingsbegrepp för alla nordiska folkstammar som inlemmats i Sveariket, från götar och gutar, till smålänningar och hälsingar och slutligen även folk som tidigare hört under Danmark och Norge såsom skåningar, jämtar osv. Folkstammar av annan härkomst än nordgermansk, till exempel samer och finnar, räknades dock inte såsom svenskar.

Utvandring från Sverige

Under 1800- och 1900-talet utvandrade ett stort antal svenskar till Amerika. I Kanada uppger exempelvis 340 000 personer att de har svensk bakgrund^[3] och i USA 4,2 miljoner.^[2] Mindre grupper med svenskt ursprung återfinns också i olika länder i Sydamerika, främst i norra Argentina kring staden Oberá.^[21] Dessa^{[förtydliga]} har dock med få undantag assimilerats och betraktas numera som amerikaner eller kanadensare snarare än svenskar. De kallas även ofta för svenskättlingar. De svenskar som finns i Amerika är oftast senare invandrare.

Utvandringen i slutet av 1900-talet har tack vare förbättrade transportmedel varit av mer tillfällig natur. Svenskar som flyttar till Spanien eller Storbritannien för att arbeta eller pensionera sig behåller oftast sin koppling till Sverige och flyttar inte sällan tillbaka. Denna grupp kallas utlandssvenskar och består av 200 000–400 000 personer.^[22][23]

Se även

• Svear
• Götar
• Gutar
• Samer
• Listor över svenskar

Referenser