Personer i Sverige födda i Frankrike
 Frankrike ·  Sverige
| |||||||||||||||
| |||||||||||||||
| Franska reformerta kyrkan i Stockholm, omkring sekelskiftet 1900. | |||||||||||||||
| Antal sammanlagt | |||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 10 904 (31 december 2017) varav 10 650 födda i Frankrike och 254 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Frankrike.[1] | |||||||||||||||
| Regioner med betydande antal | |||||||||||||||
| De 5 kommuner med flest antal personer födda i Frankrike (31 december 2022) | |||||||||||||||
| |||||||||||||||
| Språk | |||||||||||||||
Till personer i Sverige födda i Frankrike räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Frankrike. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2023 i Sverige sammanlagt cirka 14 000 personer födda i Frankrike.[1] Stockholm är den svenska kommun med flest franskfödda invånare.
Fransk närvaro i Sverige har varierat i form och omfattning under århundradena. Det franska språket var modespråk på 1700-talet och det franska språket i Sverige utkonkurrerade då det tyska språket som viktigaste främmande språk.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Stormaktstiden och den gustavianska tiden[redigera | redigera wikitext]
Under stormaktstiden kom ett hundratal franska familjer till Sverige, kalvinister, främst på grund av religiöst förtryck, efter konflikter mellan katoliker och protestanter.[2] Bland dem märks Bedoire, en gren adlad de Bedoire;[3] de Flon, adlad Adlercrona; de Laval;[4] Roquette, adlad Hägerstierna; och Toutin.[5] Flera av dem var till yrket handelsmän och hantverkare.[6] Dessa immigranter bevarade sin identitet även i det svenska samhället. Ett flertal av dem lyckades klättra upp i samhällshierarkin, och en del av dem gjorde betydande insatser inom finanssektorn.[2] Detta manifesterades av att de reformerta fransmännen tillsammans med andra grupper ingick i 'skeppsbroadeln',[7] vilket var en benämning på den förmögna köpmannaklassen i Stockholm från 1600-talet och framåt.
År 1687 grundades den Franska lutherska församlingen i Stockholm, som dock egentligen inte var en formell församling utan snarare en serie privata religiösa sammankomster.[8] Det franska språkets ställning stärktes och flera franskspråkiga tidningar gavs ut. Bland dem märks Stockholm Gazette som utkom 1742–1758.[9]
Bernadotte[redigera | redigera wikitext]
Under 1800-talet föddes Karl XIV Johan i Frankrike och valdes år 1810 av Sveriges riksdag till Sveriges tronföljare. Han kom att bli känd som kung Karl XIV Johan av Sverige och Norge och var den mest framstående fransmannen som bosatte sig i Sverige under den tiden.[10]
Modern tid[redigera | redigera wikitext]
I nutiden utgör personer födda i Frankrike en relativt liten andel av Sveriges invandringsbefolkning under 2000-talet. Jämfört med andra europeiska länder, såsom Finland, Polen och Tyskland, har antalet fransmän som flyttat till Sverige varit betydligt färre. Bland framstående personer i Sverige födda i Frankrike märks nobelpristagaren Anne L'Huillier.
Demografi[redigera | redigera wikitext]
Historisk utveckling[redigera | redigera wikitext]
| Personer i Sverige födda i Frankrike 1900–2022[11][12][13] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1900 | 255 | |||
| 1930 | 599 | |||
| 1950 | 1 367 | |||
| 1960 | 1 750 | |||
| 1970 | 2 487 | |||
| 1980 | 3 166 | |||
| 1990 | 3 844 | |||
| 2000 | 5 602 | |||
| 2001 | 5 896 | |||
| 2002 | 6 048 | |||
| 2003 | 6 155 | |||
| 2004 | 6 311 | |||
| 2005 | 6 530 | |||
| 2006 | 6 709 | |||
| 2007 | 6 946 | |||
| 2008 | 7 429 | |||
| 2009 | 7 798 | |||
| 2010 | 7 944 | |||
| 2011 | 8 302 | |||
| 2012 | 8 385 | |||
| 2013 | 8 631 | |||
| 2014 | 9 005 | |||
| 2015 | 9 525 | |||
| 2016 | 10 028 | |||
| 2017 | 10 650 | |||
| 2018 | 11 159 | |||
| 2019 | 11 537 | |||
| 2020 | 11 854 | |||
| 2021 | 12 618 | |||
| 2022 | 13 445 | |||
| 2023 | 14 006 | |||
| Anm.: Befolkning den 31 december respektive år förutom åren 1960 och 1970 som avser förhållandet den 1 november och år 1980 som avser förhållandet den 15 september. | ||||
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 30 mars 2018.
- ^ [a b] Harrison, Dick (28 juni 2021). ”Hugenotterna hade ”fel” religion – förlorade allt”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/Qmn9qP/hugenotterna-hade-fel-religion-forlorade-allt. Läst 3 oktober 2023.
- ^ ”Bedoire, släkt”. Svenskt biografiskt lexikon. 1922. sid. 51. https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/18400. Läst 10 maj 2024. ”Bedoire, släkt, härstammande från en reformert fransk perukmakare Jean B. [...]”
- ^ Hildebrand, Bengt (1945). ”de Laval, släkt”. Svenskt biografiskt lexikon. sid. 23. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17420. Läst 10 maj 2024. ”de Laval, släkt. Till Sverige inkom fransmannen Claude de Laval [...]”
- ^ zenzajannen (28 maj 2019). ”Vilka var hugenotterna, franska kalvinister…?”. Zenzationella Människor Et Facto. https://zenzafacta.wordpress.com/2019/05/28/vilka-var-hugenotterna-franska-kalvinister/. Läst 6 april 2020.
- ^ Crafoord, Febe (2002). "Läter all ting ährligha och skickeliga tilgå": prästerskapet i 1600-talets Sverige. Almqvist & Wiksell International. sid. 30–31. ISBN 978-91-22-01924-4. https://books.google.se/books?id=MIfZAAAAMAAJ&q=kalvinister+stockholm&dq=kalvinister+stockholm&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwifucHcxIOGAxXeHRAIHcM1A10Q6AF6BAgGEAI. Läst 10 maj 2024
- ^ Bedoire, Fredric (2009). Hugenotternas värld. Läst 10 maj 2024
- ^ ”Fransk-Lutherska församlingen i Stockholms stad - ArkivDigital”. www.arkivdigital.se. https://www.arkivdigital.se/sources/3798. Läst 6 april 2020.
- ^ ”Stockholm gazette”. Stockholmskällan. 2 december 2021. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/7955. Läst 10 maj 2024.
- ^ ”Kungafamiljen och Frankrike - Sveriges Kungahus”. www.kungahuset.se. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201025023931/https://www.kungahuset.se/specialwebbsidor/temasidor/statsbesokfrankrike/kungafamiljenochfrankrike.4.67e94750148caf4ad272124.html. Läst 4 november 2020.
- ^ ”Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/FodelselandArK. Läst 30 mars 2018.
- ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland/. Läst 30 mars 2018.
- ^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2022” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2021. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland-19002020/. Läst 28 februari 2021.
| ||||||||||||||||||