www.fgks.org   »   [go: up one dir, main page]
Hoppa till innehållet

Hebreiska alfabetet: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
K9re11 (Diskussion | Bidrag)
42 965 redigeringar
källmall
Gjorde redigering 49905733 av Hulkanius (diskussion) ogjord
Märke: Gör ogjord
 
(15 mellanliggande sidversioner av 11 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Heebrea tähestik.gif|miniatyr|Hebreiska alfabetet.]]
{{källor|datum=2015-10}}
'''Hebreiska alfabetet''' har 22 bokstäver och används för att skriva [[hebreiska]], [[jiddisch]], [[judisk arabiska]] och övriga språk som används av den judiska gemenskapen. Ett kännetecken för det hebreiska [[alfabet]]et är att det skrivs från höger till vänster. Det lånades in från det [[feniciska alfabetet]] och var ett eget utvecklat skrivsystem omkring 800-talet f.Kr.<ref>{{Webbref|titel=Hebrew language, alphabet and pronunciation|url=https://omniglot.com/writing/hebrew.htm|verk=omniglot.com|hämtdatum=2021-03-28}}</ref><ref>{{Webbref|titel=ScriptSource – Hebrew|url=https://scriptsource.org/cms/scripts/page.php?item_id=script_detail&key=Hebr|verk=scriptsource.org|hämtdatum=2021-03-28}}</ref>
'''Hebreiska alfabetet''' har 22 bokstäver och används för att skriva [[hebreiska]], [[jiddisch]], och [[judisk arabiska]].


Det hebreiska skrivsystemet är en konsonantskrift eller [[abjad]], det vill säga en skrift som bara använder konsonanter. Vokaler anges som punkter under eller i bokstäverna, så kallad [[niqqud]], och används då uttalet är tvetydigt, eller under inlärning av läskunskaper för barn och vuxna. Dessa punkter anger det vokalljud som följer efter konsonanten under vilken punkterna är utskrivna. Undantaget är viss niqqud i anslutning till bokstaven vav (ו) då en punkt till vänster om den (וּ) anger ett uttal snarlikt "u" utan något konsonantljud, medan en punkt ovan (וֹ) anger ett uttal snarlikt "o" utan något konsonantljud.<ref>{{Webbref|titel=The Hebrew Alphabet (Aleph-Bet)|url=https://www.jewishvirtuallibrary.org/the-hebrew-alphabet-aleph-bet|verk=www.jewishvirtuallibrary.org|hämtdatum=2021-03-28}}</ref> Då vissa ord börjar med vokaler eller har dubbla vokalljud finns två bokstäver som inte har några egna ljud; alef (א) och ayin (ע). Dessa kan omformas till vilket vokalljud som helst med hjälp av niqqud, vilket gör det möjligt att skriva ut ett ord som antingen börjar med ett vokalljud eller som har ett dubbelt vokalljud. Ett exempel är ordet עיר (med niqqud עִיר), vilket betyder "stad" och uttalas ungefär "ir". Ordets första bokstav, ayin, har inget eget ljud men blir till ett i-ljud genom punkten [[hiriq]].
Ett kännetecknen av det hebreiska [[alfabet]]et är att det skrivs från höger till vänster. Det lånades in från [[fenicier]]na, och var ett eget utvecklat skrivsystem omkring 800-talet f. Kr.


Tabellen nedan visar det hebreiska alfabetet i tryckstil. Slutbokstäverna är varianter som används när bokstaven är den sista i ett ord. De härstammar från den tid då skriften skrevs på [[pergament]] som var dyrt och orden skrevs utan mellanrum. För vissa bokstäver var det då tvetydigt om var ordet tog slut. Slutvarianterna användes då för att markera detta och de används än i dag i modern hebreiska.
Det hebreiska skrivsystemet är en konsonantskrift eller [[Abjad]], d.v.s. en skrift som bara använder konsonanter. Vokaler anges som punkter under eller i bokstäverna, så kallad niqqud, och används då uttalet är tvetydigt, eller under inlärning av läskunskaper för barn och vuxna. Dessa punkter anger det vokalljud som följer efter konsonanten under vilken punkterna är utskrivna. Undantaget är viss niqqud i anslutning till bokstaven vav (ו) då en punkt till vänster om den (וּ) anger ett uttal snarlikt "''u''" utan något konsonantljud, medan en punkt ovan (וֹ) anger ett uttal snarlikt "''o''" utan något konsonantljud. Då vissa ord börjar med vokaler eller har dubbla vokalljud finns två bokstäver som inte har några egna ljud; Alef (א) och Ayin (ע). Dessa kan omformas till vilket vokalljud som helst med hjälp av niqqud, vilket gör det möjligt att skriva ut ett ord som antingen börjar med ett vokalljud eller som har ett dubbelt vokalljud. Ett exempel är ordet עיר (med niqqud עִיר), vilket betyder "''stad''" och uttalas ungefär "''ir''". Ordets första bokstav, Ayin, har inget eget ljud men blir till ett i-ljud genom punkten ''hiriq''.


== Tabell ==
Tabellen nedan visar det hebreiska alfabetet i tryckstil. Slutbokstäverna är varianter som används när bokstaven är den sista i ett ord. De härstammar från den tid då skriften skrevs på pergament som var dyrt och orden skrevs utan mellanrum. För vissa bokstäver var det då tvetydigt om var ordet tog slut. Slutvarianterna användes då för att markera detta, och de används än i dag i modern hebreiska.
{| align="center" border="1" cellspacing="0" cellpadding="8" style="text-align:center;"
{| class="wikitable" style="text-align:center;" class="wikitable"
!Namn
!{{transl|he|[[Alef]]}}
!{{transl|he|[[Bet]]}}
!{{transl|he|[[Gimel]]}}
!{{transl|he|[[Dalet]]}}
!{{transl|he|[[He (bokstav)|He]]}}
!{{transl|he|[[Vav]]}}
!{{transl|he|[[Zayin]]}}
!{{transl|he|[[Het]]}}
!{{transl|he|[[Tet]]}}
!{{transl|he|[[Yod]]}}
!{{transl|he|[[Kaf]]}}
!{{transl|he|[[Lamed]]}}
!{{transl|he|[[Mem]]}}
!{{transl|he|[[Nun (bokstav)|Nun]]}}
!{{transl|he|[[Samekh]]}}
!{{transl|he|[[Ayin]]}}
!{{transl|he|[[Pe]]}}
!{{transl|he|[[Tsadi]]}}
!{{transl|he|[[Qof]]}}
!{{transl|he|[[Resh]]}}
!{{transl|he|[[Shin]]}}
!{{transl|he|[[Tav]]}}
|-
|-
|Tryckt bokstav
| Namn
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| א
|'''[[Alef]]'''||'''[[Bet]]'''||'''[[Gimel]]'''||'''[[Dalet]]'''||'''[[He (bokstav)|He]]'''||'''[[Vav]]'''||'''[[Zayin]]'''||'''[[Het]]'''||'''[[Tet (bokstav)|Tet]]'''||'''[[Yod]]'''||'''[[Kaf]]'''
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| ב
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| ג
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| ד
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| ה
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| ו
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| ז
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| ח
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| ט
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| י
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| כ
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| ל
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| מ
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| נ
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| ס
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| ע
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| פ
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| צ
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| ק
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| ר
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| ש
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| ת
|-
|-
|Tryckt slutbokstav
| Normalbokstav
| style="font-size:300%"| א
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"|
|style="font-size:300%"| ב
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"|
|style="font-size:300%"| ג
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"|
|style="font-size:300%"| ד
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"|
|style="font-size:300%"| ה
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"|
|style="font-size:300%"| ו
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"|
|style="font-size:300%"| ז
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"|
|style="font-size:300%"| ח
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"|
|style="font-size:300%"| ט
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"|
|style="font-size:300%"| י
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"|
|style="font-size:300%"| כ
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| ך
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"|
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| ם
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| ן
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"|
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"|
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| ף
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"| ץ
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"|
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"|
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"|
| style="height:40px; font-size:150%; vertical-align:top;"|
|-
|-
|Kursiv bokstav
| Slutbokstav
| [[File:Hebrew letter Alef handwriting.svg|17px]]
| ||||||||||||||||||||style="font-size:300%"|ך
| [[File:Hebrew letter Bet handwriting.svg|17px]]
| [[File:Hebrew letter Gimel handwriting.svg|17px]]
| [[File:Hebrew letter Daled handwriting.svg|17px]]
| [[File:Hebrew letter He handwriting.svg|17px]]
| [[File:Hebrew letter Vav handwriting.svg|17px]]
| [[File:Hebrew letter Zayin handwriting.svg|17px]]
| [[File:Hebrew letter Het handwriting.svg|17px]]
| [[File:Hebrew letter Tet handwriting.svg|17px]]
| [[File:Hebrew letter Yud handwriting.svg|17px]]
| [[File:Hebrew letter Kaf handwriting.svg|17px]]
| [[File:Hebrew letter Lamed handwriting.svg|17px]]
| [[File:Hebrew letter Mem handwriting.svg|17px]]
| [[File:Hebrew letter Nun handwriting.svg|17px]]
| [[File:Hebrew letter Samekh handwriting.svg|17px]]
| [[File:Hebrew letter Ayin handwriting.svg|17px]]
| [[File:Hebrew letter Pe handwriting.svg|17px]]
| [[File:Hebrew letter Tsadik handwriting.svg|17px]]
| [[File:Hebrew letter Kuf handwriting.svg|17px]]
| [[File:Hebrew letter Resh handwriting.svg|17px]]
| [[File:Hebrew letter Shin handwriting.svg|17px]]
| [[File:Hebrew letter Taf handwriting.svg|17px]]
|-
|-
|Kursiv slutbokstav
| Namn
|
|'''[[Lamed]]'''||'''[[Mem (bokstav)|Mem]]'''||'''[[Nun (bokstav)|Nun]]'''||'''[[Samekh]]'''||'''[[Ayin]]'''||'''[[Pe]]'''||'''[[Tsadi]]'''||'''[[Qof]]'''||'''[[Resh]]'''||'''[[Shin (bokstav)|Shin]]'''||'''[[Tav]]'''
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| [[File:Hebrew letter Kaf-final handwriting.svg|17px]]
|
| [[File:Hebrew letter Mem-final handwriting.svg|17px]]
| [[File:Hebrew letter Nun-final handwriting.svg|17px]]
|
|
| [[File:Hebrew letter Pe-final handwriting.svg|17px]]
| [[File:Hebrew letter Tsadik-final handwriting.svg|17px]]
|
|
|
|
|-
|-
|Ljud (modern hebreiska)
| Normalbokstav
|[{{IPA|ʔ}}], ∅
|style="font-size:300%"| ל
|[{{IPA|b}}], [{{IPA|v}}]
|style="font-size:300%"| מ
|[{{IPA|g}}]
|style="font-size:300%"| נ
|[{{IPA|d}}]
|style="font-size:300%"| ס
|[{{IPA|h}}]
|style="font-size:300%"| ע
|[{{IPA|v}}]
|style="font-size:300%"| פ
|[{{IPA|z}}]
|style="font-size:300%"| צ
|[{{IPA|x}}]~[{{IPA|χ}}]
|style="font-size:300%"| ק
|[{{IPA|t}}]
|style="font-size:300%"| ר
|[{{IPA|j}}]
|style="font-size:300%"| ש
|[{{IPA|k}}], [{{IPA|x}}]~[{{IPA|χ}}]
|style="font-size:300%"| ת
|[{{IPA|l}}]
|[{{IPA|m}}]
|[{{IPA|n}}]
|[{{IPA|s}}]
|[{{IPA|ʔ}}], ∅
|[{{IPA|p}}], [{{IPA|f}}]
|[{{IPA|t͡s}}]
|[{{IPA|k}}]
|[{{IPA|ɣ}}]~[{{IPA|ʁ}}]
|[{{IPA|ʃ}}], [{{IPA|s}}]
|[{{IPA|t}}]
|-
|-
|Translitteration
| Slutbokstav
|'
| ||style="font-size:300%"| ם
|b, v
|style="font-size:300%"| ן ||||
|g
|style="font-size:300%"| ף
|d
|style="font-size:300%"| ץ ||||||||
|h
|v
|z
|ch
|t
|y
|k, ch
|l
|m
|n
|s
|'
|p, f
|tz
|k
|r
|sh, s
|t
|-
|Siffervärde
|1
|2
|3
|4
|5
|6
|7
|8
|9
|10
|20
|30
|40
|50
|60
|70
|80
|90
|100
|200
|300
|400
|}
|}

== Källor ==
<references />

== Externa länkar ==
== Externa länkar ==
{{Commons|Hebrew alphabet}}
{{Commons|Hebrew alphabet}}

{{skriftstub}}


[[Kategori:Hebreiska alfabetet| ]]
[[Kategori:Hebreiska alfabetet| ]]

Nuvarande version från 4 december 2021 kl. 20.56

Hebreiska alfabetet.

Hebreiska alfabetet har 22 bokstäver och används för att skriva hebreiska, jiddisch, judisk arabiska och övriga språk som används av den judiska gemenskapen. Ett kännetecken för det hebreiska alfabetet är att det skrivs från höger till vänster. Det lånades in från det feniciska alfabetet och var ett eget utvecklat skrivsystem omkring 800-talet f.Kr.[1][2]

Det hebreiska skrivsystemet är en konsonantskrift eller abjad, det vill säga en skrift som bara använder konsonanter. Vokaler anges som punkter under eller i bokstäverna, så kallad niqqud, och används då uttalet är tvetydigt, eller under inlärning av läskunskaper för barn och vuxna. Dessa punkter anger det vokalljud som följer efter konsonanten under vilken punkterna är utskrivna. Undantaget är viss niqqud i anslutning till bokstaven vav (ו) då en punkt till vänster om den (וּ) anger ett uttal snarlikt "u" utan något konsonantljud, medan en punkt ovan (וֹ) anger ett uttal snarlikt "o" utan något konsonantljud.[3] Då vissa ord börjar med vokaler eller har dubbla vokalljud finns två bokstäver som inte har några egna ljud; alef (א) och ayin (ע). Dessa kan omformas till vilket vokalljud som helst med hjälp av niqqud, vilket gör det möjligt att skriva ut ett ord som antingen börjar med ett vokalljud eller som har ett dubbelt vokalljud. Ett exempel är ordet עיר (med niqqud עִיר), vilket betyder "stad" och uttalas ungefär "ir". Ordets första bokstav, ayin, har inget eget ljud men blir till ett i-ljud genom punkten hiriq.

Tabellen nedan visar det hebreiska alfabetet i tryckstil. Slutbokstäverna är varianter som används när bokstaven är den sista i ett ord. De härstammar från den tid då skriften skrevs på pergament som var dyrt och orden skrevs utan mellanrum. För vissa bokstäver var det då tvetydigt om var ordet tog slut. Slutvarianterna användes då för att markera detta och de används än i dag i modern hebreiska.

Tabell[redigera | redigera wikitext]

Namn Alef Bet Gimel Dalet He Vav Zayin Het Tet Yod Kaf Lamed Mem Nun Samekh Ayin Pe Tsadi Qof Resh Shin Tav
Tryckt bokstav א ב ג ד ה ו ז ח ט י כ ל מ נ ס ע פ צ ק ר ש ת
Tryckt slutbokstav ך ם ן ף ץ
Kursiv bokstav
Kursiv slutbokstav
Ljud (modern hebreiska) [ʔ], ∅ [b], [v] [g] [d] [h] [v] [z] [x]~[χ] [t] [j] [k], [x]~[χ] [l] [m] [n] [s] [ʔ], ∅ [p], [f] [t͡s] [k] [ɣ]~[ʁ] [ʃ], [s] [t]
Translitteration ' b, v g d h v z ch t y k, ch l m n s ' p, f tz k r sh, s t
Siffervärde 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 200 300 400

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Hebrew language, alphabet and pronunciation”. omniglot.com. https://omniglot.com/writing/hebrew.htm. Läst 28 mars 2021. 
  2. ^ ”ScriptSource – Hebrew”. scriptsource.org. https://scriptsource.org/cms/scripts/page.php?item_id=script_detail&key=Hebr. Läst 28 mars 2021. 
  3. ^ ”The Hebrew Alphabet (Aleph-Bet)”. www.jewishvirtuallibrary.org. https://www.jewishvirtuallibrary.org/the-hebrew-alphabet-aleph-bet. Läst 28 mars 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hebreiska_alfabetet&oldid=49906196”