Socialhistoria ~. Historia i Linköping Institutionsn för Tema Avtklningen för historia Unköpings universitet Nrmuner6 Socialhistoria i Linköping -6Linköpings universitet Avd. för historia 581 83 Linköping Tel. 013-28 10 00 Historia i Linköping ©Författarna ISBN 91-7219-487-1 ISSN 1402-9898 Tryck: UniTyck, Linköping 1999 Innehåll Förord ...5 Inledning ... 7 Avdelning för historia ... 9 Forskarskolan CIVITAS - för samhällsstudier i filosofi, historia och sociologi ... 15 Centrum för lokalhistoria ... 17 Handikapphistoria ... 21 Historiska studier av barn och ungdom vid tema Barn ... 23 Tema hälsa och samhälle ... 25 Miljöhistoria vid Tema Vatten i Natur och samhälle ... 31 Socialhistoria i Linköping Forskningsinriktningen vid den historiska avdelningen vid Linköpings universitet har sedan länge en stark socialhistorisk profil. kollektivens vardag studeras på en rad områden, på olika nivåer och över sinsemellan skilda tidsperioder. Det gäller inom såväl agrara som industriella miljöer, på samhällelig liksom på grupp-, familje- och individnivå samt över tid som omspänner senantiken till det sena 1900-talets historia. Hur identiteter skapas, tillägnas och förändras är en alltmer växande inriktning, liksom anknytningen till socialpolitiska ideer, normsystem, attityder, värderingar och mentaliteter. Även den rättshistoriska och ekonomiskhistoriska forskningen ryms inom detta fält. Den historiska demografin utgör också traditionellt en stark del av det socialhistoriska fältet. Studier av arbeta och ohälsa, sjuklighet, dödlighet och hälsopolitik ligger långt framme. Bredden i den socialhistoriska profilen morsvaras av en mångfald melodologiska inslag. Skriftserien Socialhistoria i Linköping uppmärksammar denna profil och vilka uttryck den tar sig i grundutbildningen. I serien publiceras i första hand uppsatser skrivna på C- och D- nivå, men även bidrag från lärare och doktorander vid avdelningen förekommer. Detta nummer av Socialhistoria i Linköping är en specialutgåva till Svenska historikermötet i Linköping 23-25 april 1999 5 6 Inledning Historieintresset i Sverige ökade starkt under 1980-talets andra hälft. Det märktes i form av utställningar, studiecirklar liksom i ett ökat antal sökande till utbildningsplatser i historia vid universiteten. Mer än tio år sedan denna trendvändning är det historiska intresset lika stort och fortfarande är antalet sökande till nybörjarplatserna i historia vid Linköpings universitet mycket stort. Avdelningen för historia tillhör, tillsammans med åtta andra discipliner, sex teman, ett antal centrumbildningar och forskarskolor, Institutionen för Tema - en storinstitution om drygt 400 anställda. Institutionen för Tema har, enligt universitetsbeslut 1995, "ansvar för såväl ämnesbaserad som temaorganiserad och fakultetsövergripande grundutbildning och forskning. " Historia som disciplin, perspektiv och kollegium är mycket väl företrätt vid Linköpings universitet. Här finns Avdelningen för historia vid Institutionen för Tema, liksom de nära anknutna Centrum för lokalhistoria och Forskarskolan CIVITAS. Hist01iska perspektiv och historiker finns vidare företrädda vid bland annat Tema Barn, Tema Hälsa och samhälle, Tema Teknik och social förändring, Tema Vatten i natur och samhälle, och Centrum för handikappvetenskap, samt vid Institutionen för tillämpad lärarutbildning och Forum för kvinnliga forskare. Detsamma är förhållandet vid det Tema Genus som startar under detta år. Vid Campus Norrköping finns på motsvarande sätt historiska perspektiv och historiker verksamma inom Tema Etnicitet och vid Institutionen för tematisk utbildning och forskning (ITUF). Inför det svenska historikermötet i Linköping 23-25 april gick Avdelningen för historia ut med en inbjudan till att presentera historia som disciplin, perspektiv och kollegium i Linköping. Avdelning för historia, Forskarskolan CIVITAS, Centrum för lokalhistoria, Centrum för handikappvetenskap, Tema Barn, Tema Hälsa och samhälle samt Tema Vatten i natur och samhälle har valt att medverka i denna skrift till historikermötets deltagare. Välkomna till historia i Linköping! 7 8 Avdelning för historia av Lasse Kvarnström Avdelningen för historia har under 90-talet genomgått en framgångsrik expansion och tillhör idag en av de största historiska enheterna inom det svenska universitets- och högskolesystemet. Idag ges grundutbildning i ämnet från 1-80 poäng. Utöver de fristående kurserna finns lärarutbildningsprogrammen, det kulturvetenskapliga programmet liksom Det kulturella Arvet. Avdelningen har en lång erfarenhet av distansutbildning och för närvarande ges en IT-baserad Historia B på distans, i samverkan med Växjö, Umeå och Uppsala. Kursverksarnhet visavi teknisk fakultet bedrivs. Avdelningen ger både ämnesspecifika och interdisciplinära kurser. Till ämnet är Centrum för lokalhistoria med den demografiska databasen knutet. Sammantaget läser 1100-1200 studenter 5-40 poäng historia vid avdelningen varje läsår. Avdelningen premierar särskilt goda uppsatser på C- och Dnivåerna genom skriftserien Socialhistoria i Linköping. Avdelningen har 14 lärare, 1 utbildningsadministratör och 3 doktorander anställda. Av lärarna är 1 professor och 6 docenter. Samtliga lärare är aktiva forskare. Ett femtontal timlärare, företrädelsevis från den övriga Temainstititionen, medverkar i grundutbildningen. Forskarutbildning med historisk inriktning kan ras på två olika sätt vid Linköpings universitet; dels inom forskarskolan CIVITAS för samhällsstudier i filosofi, historia och sociologi, där historieämnet har en socialhistorisk profil, dels inom den tvärvetenskapliga forskarutbildningen vid institutionen. Temana Barn, Hälsa och samhälle, Teknik och social förändring, Vatten i natur och samhälle samt Centrum för handikappvetenskap har för närvarande historiker som doktorander. Forskningsprofil Forskningsprofilen vid avdelningen är socialhistorisk, kulturhistorisk och lokalhistorisk. Forskningsprofilens tre "ben" är oftast intimt sammanflätade med varandra. Därför är det relevant att benämna den samlade profilen vid avdelningen i termer av Social and Cultural Studies. Några projekt har vidare en historiedidaktisk prägel, inte minst vad gäller det lokalhistoriska området. Sedan flera år tillbaka domineras dock forskningsinriktningen vid avdelningen av en stark socialhistorisk profilering. Denna profilering har förstärkts ytterligare genom tillkomsten av forskarskolan CIVITAS. "Det goda livet - vision och social praktik" är arbetsnamnet på det övergripande forskningsprogram som verksamheten inom forskarskolan CIVITAS är organiserat ikring. "Det goda livet" utgör en konkretisering av forskarskolans centrala begrepp; identitet, rationalitet, värderingar, välfärd och vardagsliv, och utgör för historie9 ämnet en sentens för dess socialhistoriska profil, samtidigt som det också tydligt vetter åt ett kulturhistoriskt håll - inte minst genom kulturanalytiska ansatser av teoretisk och metodisk art. En stor del av pågående forskning inom avdelningen kan mer eller mindre sorteras in under detta övergripande program. Kollektivens vardag studeras på en rad områden, på olika nivåer och över sinsemellan skilda tidsperioder. Detta gäller inom såväl agrara som industriella miljöer, på samhällelig liksom på familje- och individnivå, samt över en en tid som omspänner sen antik till och med vår egen tid. Hur identiteter skapas, tillägnas och förändras är en alltmer växande inriktning, liksom normsystem, attityder, värderingar och mentaliteter. Även den rättshistoriska och ekonomisk-historiska forskningen ryms inom detta fält. Den relation mellan manligt och kvinnligt som uttrycks med genusperspektivet tillhör också ett växande perspektivval, inte minst genom kopplingen mellan identitet, maskulinitet och kulturella aspekter. Sammantaget anknyter dessa studier starkt till den internationella utvecklingen av det socialhistoriska området. Den historiska demografin utgör också traditionellt en stark del av det socialhistoriska fältet. Studier av arbete och ohälsa, mat och hunger, sjuklighet, dödlighet och hälsopolitik ligger långt framme i den internationella forskningsfronten. Personal från avdelningen anlitas ofta som sessionsledare, kommentatorer och paperförfattare vid internationella konferenser inom det socialhistoriska fältet. Politisk historia har alltid haft en stark ställning vid avdelningen. Under senare år har denna alltmer inriktas på studier av relationerna mellan kollektiv, lokalsamhälle och stat och i allt väsentligt blivit en del av det socialhistoriska fältet. Det gäller inte minst studier av social- och handikappolitik liksom av filantropi, där ideer och frågor om innanförskap-utanförskap, attityder och identiteter i ett aktörsperspektiv ställs i centrum. Bredden i den socialhistoriska profilen har naturligtvis motsvaras av en mångfald metodologiska inslag, där både kvalitativt inriktade metoder och mer kvantitativ behandling av massdata har sin givna roll. Avdelningens nära samarbete med Centrum för lokalhistoria och dess demografiska databas och Tema Hälsa och samhälle är en förklaring till det sistnämnda. Samtidigt måste det understrykas att teoretiska och metodiska "inlån" från näraliggande discipliner, framför allt sociologi, antropologi och etnologi, utgör väsentliga inslag i studierna. Studiet av professionaliseringsprocesser och experternas roll, inom det arbetslivshistoriska fältet, utgör exempel på sådana. Lokalhistoria är en annan profil inom avdelningen. Detta har tagit sig uttryck i en rad studier av Linköping och dess omnejd, och under senare år även av Åtvidaberg och Norrköping. Projekt kring Linköpings och Norrköpings moderna historia bedrivs i samarbete med Centrum för lokalhistoria för närvarande vid avdelningen liksom studier av bruksmiljön kring Åtvidaberg. Den lokalhis- 10 toriska inriktningen kan dock inte betraktas som lokalistisk. Lokalsamhället utgör snarare det historiska laboratoriet där problem prövas och relateras till en större historisk kontext. Den lokalhistoriska forskningsprofilen ligger nära ett alltmer växande intresse för det kulturhistoriska området, med en inriktning mot bland annat kulturarvsfrågor, kulturturism och lokal politisk kultur. Detta har tagit sig uttryck i arbetet för skapandet av en kulturvetenskaplig forskarutbildning vid institutionen och en ökad användning av kulturanalytisk metod i forskningsprocessen. Åtvidabergsprojektet och arbetet för en kulturarvsdatabas Östergötland, som en profilfråga för hela universitetet och regionen, är ytterligare ett exempel på denna profil. Den lokalhistoriska profilen är nära förbunden med både socialoch kulturhistoria. I samma skärningspunkt ryms även den tidigmoderna och äldrehistoriska forskningen, som starkt förstärkts det senaste året, genom studier av bland annat kultur, normer och genus. Inom framför allt de kultur- och lokalhistoriska fälten utgör de historiedidaktiska aspekterna ett väsentligt inslag i forskningen. Inom etnicitetsområdet har studier av främlingsskap, attityder och identiteter genomförts, med en profil som ligger nära både det socialhistoriska och kulturhistoriska fältet. Intresset för miljöhistoria med en liknande profilering är också av betydelse. Den teknikhistoriska inriktningen har framför allt centrerats på frågor om tekniköverföring, men hur teknik kan studeras ur perspektiv av meningsskapande identiteter har börjat diskuterats. Studier av teknik som organisation och som en av byggstenarna i identitetsskapande processer har även genomförts. Frågor om makt och omakt, mellan kollektiv på olika nivåer och inom olika kollektiv, utgör en central frågeställning i många av de ovannämnda studierna, och har också uppmärksammats i en specialutgåva av skriftserien Socialhistoria i Linköping. Relationen mellan aktör och struktur är också av central betydelse. Att komparation i tid och rum tillhör historieämnets karakteristika behöver knappast påpekas. För mer utförlig information om pågående projekt, publikationer m.m. se avdelningens hemsida http://www.tema.liu. se/historyI Publikationer 1998 (populärvetenskapliga artiklar i dags- och studentpress ej medtagna) Andersson, Sten. "Kommunisternas makt inom svensk politik och fackjOreningsrörelse - en problematisering av ett spännandeforskningsfiilt", Blomberg, E, Horgby, B och Kvarnström,L (red) Makt och moral - en vänbok till och med Klas Åinark, Socialhistoria i Linköping nr 2, 1998 Förhammar, Staffan. "Dövas utbildning" (rec av Anita Pärssons avh), Historisk tidskrift 3/98. Il Förhammar, Staffan. "Disability ldentification and Disability Politics. a Scandinavian Comparision ". Paper to Social Science History Association annual conference, Chicago 1998. Harrison, Dick. "Skapelsens geografi. Föreställningar om rymd och rum i medeltidens Europa". Stockholm 1998. Harrison,Dick. "Generalernas intåg" i Bkömsson,A & Luthersson,P (red) Eliterna som abdikerade. Stockholm 1998. Harrison, Dick. "Propagandans ansikten. Politiska kampanjer i Sverige från medeltiden till 1900-talet" i Populär historia 4/ 1998. Harrison, Dick. "The BlackDeath and the Transformation ofthe West" (rec av David Herlithy),SvD 619 1998. Harrison, Dick. "Byzantine Cour Culture from 829 to 1204" (rec av Henry Maguire (red)), SvD 1/10 1998. Harrison, Dick. "The Roman Cultural Revolution " (rec av Habinek & Schiesaro (red)), SvD 17/10 1998. Harrison, Dick. The Age ofAbbesses and Queens. Gender and Political Culture in the Early Middle Ages ". Lund 1998. Horgby, Björn. "Hotfulla främlingar! norrköpingsarbetarnas reaktioner på invandringen 1890-1960" i Lars Nilsson (red) Föredrag inför åttonde nordiska lokalhistoriska seminariet i Stockholm 15-18 augusti 1995. Stockholm 1998. Horgby, Björn. "Rädslans regim. Kulturella mekanismers spel i maktrelationer" i Blomberg,E, Horgby,B och Kvamström,L (red) Makt och moral. En vänbok till och med Klas Åmark. Linköping 1998. Horgby, Björn (tillsammans med Eva Blomberg & Lasse Kvarnström) (red). Makt och moral. En vänbok till och med Klas Ämarlc. Linköping 1998. Horgby, Björn. "Den kommunala politiken i Linköping under 1900-talet" - under publicering. Horgby, Björn. "Från jämlikhet till marknad. En diskursanalys av kommunalpolitiken i Linköping efter 1970" i Historisk tidskrift 1998.3. Horgby, Björn. "Konstruktionen av en imperialistisk världsbild under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal" - under publicerring. Kolsgård, Svante. "Stångån och industrin", i Nilsson,H (red) Stångebro - händelser kring vattnet. Linköping 1998. 12 Kolsgård, Svante (tillsanunans med Lasse Kvarnström). "Historia for teknologer?" i Mårdsjö, K(red) Människa teknik samhälle i högre teknisk utbildning. Linköping 1998. Kvarnström, Lasse. "Underdånigheten som maktresurs" i Blomberg, E, Horgby, B och Kvarnström, L Makt och moral. En vänbok till och med Klas Ålnark. Linköping 1998. Kvarnström, Lasse (tillsammans med Eva Blomberg och Björn Horgby). Makt och moral. En vänbok till och med Klas Amark. Linköping 1998. Kvamström, Lasse. Män i staten. Stationskarlar och brevbärare i statens tjänst 1897-193 7. Stockholm 1998. Kvarnström, Lasse. "Ordinarieanställd, uniformerad och man - staten och konstruktionen av manlighet". Paper till FRNs konferens Manligt och omanligt i ett historiskt perspektiv. 1998. Kvarnström, Lasse (tillsamans med Svante Kolsgård). "Historia för teknologer?" i Mårdsjö, K(red) Människa teknik samhälle i högre teknisk utbildning. Linköping 1998. Lindström, Dag. "Det maktpolitiska perspektivet" i Nilsson, H (red) Stångebro - händelser kring vattnet. Linköping 1998 Nelson, Marie C (tillsammans med Jan-OlofDrangert & Hans Nilsson). "Why did they become pipe-bound cities? A first survey of the altematives chosen by a number of Swedish cities when they beagn to work on their water and sewerage systems". Paper till the Second European Social Science History Conference. Amsterdam 1998. Nelson, Marie C. "Viewing Childhood Diseases in 19th Centruy Sweden ". Paper presented to the Second European Social Science History Conference, Amsterdam 1998. Nelson, Marie C. "Scarlet Fever in Nineteenth Centry Sweden ". Paper presented to the Fourth Nordic Conference for Humanistic Health Research, Copenahagen 1998. Nelson, Marie C (tillsammans med John Rogers). "Paying for Prevention.Local health Boards in Late Nineteenth Centruy Sweden" i Lee, R & Nelson, MC(eds) Jmproving the Public Health - under utgivning. Nelson, Marie C (tillsammans med Robert Lee) (eds). Improving the Public Health - under utgivning. Nilsson, Hans. "Stångebro och området kring Stånggäns nedre lopp " i Nilsson, H (red) Stångebro - händelser kring vattnet. Linköping 1998. Nilsson, Hans. "Det farliga och det hälsosamma vattnet" i Nilsson, H (red) Stångebro - händelser kring vattnet. Linköping 1998. Nilsson, Hans (red). Stångebro - händelser kring vattnet. Linköping 1998. 13 Nilsson, Hans (tillsammans med Lars-Göran Tedebrand). "Marriage <luring industrialization. Immigrant to Swedish cities 1840-1900" Paper till European Social Science History Conferens in Amsterdam 1998. Nilsson, Hans (tillsammans med Jan-OlofDrangert & Marie C.Nelson). "Why did they become pipe-bound cities? A first survey of the alternatives chosen by a nurnber of Swedish cities when they began to work on their water and sweerage systems". Paper till European Social Science History Conferens in Amsterdam 1998. Nilsson, Hans (tillsammans med Sören Edvinsson). Migration and mortality. Swedish towns during industrialization. - under utgivning. Nilsson, Hans. Elever forskar i toka/historia. Linköping 1998. Socialhistoria nr 2, 1998. Eva Blomberg, Björn Horgby och Lars Kvarnström (red). Makt och moral. En vänbok till och med Klas Ämark. Socialhistoria nr 3 1998. - Anita Andersson. "Far gifter sig" - Stina Backman. "Från svartvitt allvar till färgglad folklighet". Socialhistoria nr 4 1998. - Staffan Bengtsson. "Den identitetsskapande representations.frågan" - Cecilia Åsberg. "Från kvinnohistoria till genushistoria" Sundin, Jan. "Worlds we have lost - and worlds we got back?", i The History ofthe Family . An intemational Quartely, Spring 1999 (under publicering). Waltersson, Kent. "Ingen negerdricka åt barnen". Arena 1998. Waltersson, Kent. "Lärarna och välfärdssamhället". Lärarnas tidning 1998. 14 Forskarskolan CIVITAS - för samhällsstudier i filosofi, historia och sociologi av Dag Lindström Institutionen för Tema har sedan 1980 bedrivit tvärvetenskaplig forskarutbildning inom olika teman. Institutionens forskarutbildningsverksamhet har nu utökats och förstärkts med forskarskolan CIVITAS där avdelningarna för filosofi, historia och sociologi samverkar kring forskning och forskarutbildning. Verksamheten bedrivs i nära samarbete med tema Hälsa. På sikt kan ytterligare avdelningar komma att anslutas till detta samarbete. Verksamheten startade 1997 då de första sju doktoranderna antogs till forskarskolan. Forskarutbildningen är organiserad i form av en sammanhållen forskarskola, med gemensamma kurser och gemensamma ärnnesövergripande seminarier. Doktorander och lärare från olika discipliner verkar inom samma forskningsmiljö och utbildningen kombinerar ett tvärvetenskapligt samarbete med en tydlig ämnesfördjupning och ärnnesförankring för doktoranderna. CIVITAS är inte enbart en forskarutbildningsorganisation, utan fungerar även som forskningsmiljö för ärnnesavdelningamas disputerade personal. En central tanke är att CIVITAS ska bidra till att öka samarbetet och integrationen mellan grundutbildning och forskarutbildning. Detta sker bl.a. genom att lärare som arbetar med grundutbildning engageras som handledare och forskare inom CIVITAS, genom samordning av kurser mellan magisternivå och forskarutbildning, samt att doktoranderna lotsas in i undervisning och handledning på ämnenas grundnivå. Verksamheten är inriktad på samhällsstudier och socialvetenskapliga frågor i vid mening. Detta innebär för filosofi- och historieämnets del en inriktning mot socialfilosofi respektive socialhistoria. De centrala socialvetenskapliga begreppen välfärd, värderingar, rationalitet, identitet och vardagsliv ringar tillsammans in ett gemensamt intresseområde. Inom denna ram har även ett forskningsprogram med titel Det goda livet - vision och social praktik utvecklats. Forskningsprogrammet är konstruerat som ett övergripande ramprogram inom vilket mer avgränsade forskningsinsatser formuleras och preciseras. Begreppet det goda livet ges här en vid innebörd. Studier och problemställningar knyts såväl till individers och kollektivs föreställningar (vision) som till hur dessa omsätts i praktiskt handlande (social praktik). Forskningsprogrammets övergripande målsättningar är att öka kunskaperna om: 15 De grundläggande föreställningarna laing vad ett värdigt och gott liv är, samt hur dessa uppfattningar kan skilja sig år i tid och rum, liksom mellan olika individer och kollektiv. De handlingsmönster, handlingsalternativ och handlingsstrategier som utvecklas i en strävan att uppnå eller upprätthålla positiva värden och ett gott liv, samt hur sådana förhållningssätt relaterar sig till övergripande världs-; människo- och samhällsuppfattningar. Föreståndare för CIVITAS är docent Dag Lindström. Ordförande i CIVITAS ledningsgrupp är professor Jan Sundin 16 Centrum för lokalhistoria av Hans Nilsson Centrum för lokalhistoria inrättades i mars 1988 och har till uppgift att stödja och utveckla lokalhistorisk forskning och utbildning genom att åstadkomma en samverkan mellan å ena sidan forskare och å andra sidan lärare vid universitetet och skola samt allmänheten. Centrets särskilda uppgifter kan i punktform formuleras så här: • att för forskning och lokal användning i Östergötland ta hand om och iordningställa det demografiska materialet från Demografiska databasen i Umeå om 1800-talets östgötar, • att underlätta och främja detta materials utnyttjande i kulturliv, skolundervisning, högre utbildning och forskning, • att samordna och stödja forskningsprojekt av lokalhistorisk karaktär inom Östergötlands län, • att stödja och utveckla samspelet mellan långsiktig kunskapsuppbyggnad och metodutveckling på de lokalhistoriska och demografiska fälten och därvid särskilt beakta områdenas tvärvetenskapliga karaktär, • att informera om forskning inom det lokalhistoriska området, • att ta initiativ till och samordna utbildning i lokalhistoria och • att ge råd till studiegrupper och fritidsforskare inom det lokalhistoriska området. Organisation Centrum för lokalhistoria leds av en styrelse och under styrelsen av en föreståndare. Styrelsen består av fem ledamöter, av vilka två företräder verksamheten vid universitetet och tre företräder verksamheter utanför universitetet. Pågående projekt Inom Centrum för lokalhistoria pågår flera projekt: J) Kulturarvsdatabas Östergötland Som ett samverkansprojekt mellan Centrum för lokalhistoria och Östergötlands länsmuseum startar nu uppbyggandet av en kulturhistorisk databas i Linköping. Iden om denna har vuxit fram det senaste året bland annat genom 17 länsvisa kontakter mellan olika kulturaktörer. I sin första form ska databasen byggas upp av material som redan är digitaliserat såsom: kartor, fornminnesregister, Linköpings historiska databas, ortnamnsregister etc. I en andra fas kommer faktamaterial, bilder m m från de olika länsdelama att kopplas samman till databasen. I den tredje fasen knytes nytt digitaliserat källmaterial till databasen. Till kulturarvsdatabasen kan med fördel också allehanda information om natur, fritid (tex vandringsleder) etc länkas. 2)Land och stad i ljud och bild Projektet består av två delprojekt. Den ena delen avser skapande av en databas för Linköpingsområdets ljudande traditionsmaterial (dialektprover). I databasen ska ljud och text sammanlänkas. Den andra delen avser skapandet av en bilddatabas för Linköpings stad. Användaren av denna ska kunna företa en resa i tid och rum utifrån digitaliserade stadskartor. Till dessa skall ett omfattande bildmaterial länkas. 3) Linköping inför 2000 Från Westman-Wernerska fonden i Linköping har Centrum för lokalhistoria fått uppdraget att fortsätta skriva Linköpings historia. Denna gång gäller det 1900-talets historia inför det stundande sekelskiftet och boken ska behandla Linköping i ett 100-års-perspektiv. 4) Norrköpings historia Arbete har också påbörjats med att skriva en bok om Norrköpings 1900talshistoria. Projektet som beräknas vara avslutat omkring år 2000 ska sysselsätta fyra yrkeshistoriker som tematiskt ska skildra de stora förändringarna under 1900-talet. Arbetet sker i nära samarbete med representanter från kommunen. 5) Lokalhistoria i skolan Centrum värnar om samarbetet med skolan. Varje år träffar vi hundratals lärarkandidater och deltar i olika former av lärarfortbildning i vårt ornland. Vi har också initierat och anordnat flera större konferenser på temat lokalhistoria i skolan. 6) Fritidsforskningen Centrum för lokalhistoria prioriterar kontakterna med hernbygdsföreningar och fritidsforskare högt. Efter förmåga försöker vi hålla kontakt med vad som sker runt om i Östergötland. Vårt mål är att skapa en brygga mellan den forskning som sker vid universitetet och den som fritidsforskare på olika håll i länet utför. 18 7) Den historiska databasen Centrum har en historisk databas (Linköpings historiska databas) med datoriserat befolkningsmaterial, främst kyrkböcker, för Linköping med omland. Data har levererats till universitetet från Demografiska Databasen vid Umeå universitet (DDB). Från dessa data har Centrum sedan utvecklat en egen databas som främst riktar sig till forskare, lärare och studenter vid universitetet men även till skolor, museer, arkiv och fritidsforskare. För närvarande består databasen av Linköpings domkyrkoförsamling (stadsförsamlingen) och fjorton landsbygdsförsamlingar: Askeby, Björsäter, Grebo, Ljung, Skeda, S:t Lars, Stjämorp, Svinstad (Bankekind), Vist, Vreta Kloster, Vårdsberg, Värna, Åtvid och Örtomta. I databasen ingår även Tabellverkets sockenstatistik för hela Östergötland för perioden 1749-1859. Lärare och forskare har tillgång till databasen via ett lokalt datanät inom universitetet. För allmänheten finns Linköpings historiska databas tillgänglig vid Linköpings stadsbibliotek, Lands-arkivet i Vadstena samt biblioteket i Åtvidaberg. Kopior av databasen finns även vid Länsmuseet och Gamla Linköping samt vid skolor i Linköping och i Åtvidaberg. Centrums Skriftserie "Lokalhistorisk forskning. Konferens i Linköping den 10-11mars1988". Maj 1989. Rapport 1. Elam, Lars. "Ett års lokalhistoria. Från Fritidsforskama." Oktober 1989. Rapport nr 2. Elam, Lars. "Närheten i historia." Januari 1992. Rapport nr 3. Elam, Lars. "Hungrarnas skog". Augusti 1992. Rapport nr 4. Nilsson, Hans (red.). "Lokalhistoria i skolan, Exempelsamling". 1994. Rapport nr 5. Nilsson, Hans och Willner, Sam. "Inflyttare till Linköping under 1800-talet". April 1994. Rapport nr 6. Elam, Lars. "Barn lär om Linköping". Januari 1995. Rapport nr 7. Hellström, Sven. "Lokalhistoria i centrum. Promotionsföreläsning 1 juni 1995". Rapport nr 8. Nilsson, Hans (red.). "Att använda lokalhistoria i undervisningen. Konferensrapport'', juni 1995. Rapport nr 9. Mellström, Ulf. "Tanneforsprojektet. En guide för forskning och studier". Rapport nr 10. Nilsson, Hans (red). "Elever forskar i lokalhistoria. Konferensrapport, oktober 1997". Juni 1998. Rapport nr 11. Adress och telefon Centrum för lokalhistoria, Linköpings universitet, 581 83 LINKÖPING. 19 Tel: 013-28 10 00 (vx) Mobil: 0708-88 21 36 Fax: 013-28 29 45 Internet: www.tema.liu.se/cfl/ Personal Hans Nilsson, föreståndare Peter Berkesand, systemansvarig 20 Handikapphistoria av Lotta Holme Handikapphistorisk forskning bedrivs av flera forskare och doktorander vid Institutionen för Tema, främst inom avdelningen för historia, Tema Barn, Tema Hälsa och samhälle samt Tema Kommunikation. Det finns även handikapphistorisk forskning vid Centrum för handikappvetenskap (CHV). CHV är en tvärvetenskaplig enhet för handikappvetenskaplig forskning och forskarutbildning. Inom enheten bedrivs främst samhällsvetenskaplig, humanistisk och beteendevetenskaplig forskning om människor med funktionshinder. Den historiska forskningen vid CHV leds av professor Bengt Erik Eriksson. Eriksson har i sin forskning studerat handikapp i ett kulturellt komparativt och historiskt perspektiv. Han har även intresserat sig för integreringens former (funktionshindrade och samhälle), kropp och politik, hygienism, medicinsk vetenskapshistoria och forskningsetik. Fil dr Lotta Holme skrev sin avhandling om ortopedins införande i Sverige och den därmed sammanhängande framväxten av vanförevård. För närvarande arbetar hon med handikappolitik och frivilligt socialt arbete vad avser funktionshindrade under 1960- och 70-talen. Weronica Fredriksson, doktorand, arbetar med en avhandling om epilepsin historia. Syftet är att studera epilepsins olika kulturella och sociala former och uttryck i ett historiskt perspektiv. Till CHV är även Staffan Förhammar, avdelningen för historia, Ingrid Olsson och Roger Qvarsell, Tema Hälsa och samhälle, knutna. 21 22 Historiska studier av barn och ungdom vid tema Barn av Mats Sjöberg Vid sekelskiftet 1900 stod barn och ungdomar i centrum för en livlig offentlig debatt. Kyrkan, välgörenhetsorganisationer, folkrörelserna och enskilda "barnaräddare" riktade sitt intresse mot barnen och ungdomarna. Intresset bars upp av en opinion bland borgerligheten och andra etablerade grupper som på frivillig grund, genom etablerade grupper och via statsapparaten engagerade sig i barnens villkor. Det kunde gälla barnen som orosmoment på gator och torg, ifrågasättandet av familjernas förmåga att ta hand om barnen, utdelandet av mjölk till fattiga barn, sommarkolonivistelser, fosterbarnens villkor eller barnens arbete inom industrin och på landsbygden. Skilda yrkesintressen - läkare, lärare, präster, psykologer - förklarade sig speciellt lämpade att ge föräldrarna råd och anvisningar om barnens fostran. De olika yrkesgrupperna utkämpade inbördes en strid om vem som var bäst lämpad uppgiften att rädda barnen från de olämpliga miljöerna - gatan, hemmen, arbetet. Denna problematik har studerats i projektet "Rädda barnen" och har resulterat i två avhandlingar: Maria Sundkvist "De vanartade barnen. Mötet mellan barn, foräldrar och Norrköpings barnavårdsnämnd 1903-1925" (Hjelms; 1994) och Gena Weiner "De räddade barnen. Omfattiga barn, mödrar och fäder och deras möte med filantropin i Hagalund 1900-1940" (Hjelms; 1995). Från detta projekt har också utkommit en forskningsrapport av Per Bolin-Hort "En tråkig historia. Ogifta mödrar, deras barn och fattigvården i Simrishamn, 1870-1917' (Linköpings Univ.; 1998). 1900-talet har i många sammanhang presenterats som det århundrade som skulle bli "barnets århundrade". Alldeles oavsett vilken innebörd man ger detta begrepp så är det uppenbart att barndomen fått nya innebörder under seklet. Barndomens och föräldraskapets villkor och innebörder har drastiskt förändrats. Detta är intimt knutet till statsmaktens ökande åtaganden och professionaliseringen av barnavården. Den ekonomiska tillväxten, välfärdsamhället och statens socialpolitiska interventioner har inneburit att barnen och deras rättigheter på ett nytt sätt ställts i fokus. "Barnens bästa" har lyfts fram som en utgångspunkt för dessa förändringar. Barnen har givits särskilda rättigheter visavi föräldrarna. Välfärdsstaten har tagit över vissa av familjens ansvarsområden och framstår som den goda barndomens garant inom såväl skola, barnomsorg, socialtjänst som familj. De förändrade villkoren för och idealen kring barndomens förändring under 1900-talet har studerats inom projektet "Barnets århundrade". Detta har hittills resulterat i tre färdiga avhandlingar: Mats Sjöberg "Att säkra framtidens skördar. Barndom, skola och arbete i agrar miljö: Bolstadpastorat 1860-1930" (Linköpings Univ.; 1996) samt Ulf Jönsson "Bråkiga, lösaktiga och nagelbitan23 de barn: Om barn och barnproblem vid en rådgivningsbyrå i Stockholm 19331950" (Linköpings Univ.; 1997); Ingrid Söderlind "Barnhem för flickor. Barn, familj och institutionsliv. Stockholm 1870-1920" (mars 1999; Stockholmia förlag). Ytterligare två avhandlingar är på väg att slutföras och kommer att publiceras under 1999: Ann-Charlotte Munger "Det goda sommarlovet. Stockholms sommarkoloniverksamhet 1883-1963" (prel. titel; hösten 1999) samt Anne-Li Lindgren "Föreställningar om nationalitet, medborgarskap och barndom. Kvalitativ analys av sko/radions program och Folkskolans barntidning år 1935" (prel. titel; hösten 1999). Pågående avhandlingsarbeten inom "Barnets århundrade" behandlar synen på fadern/pappan och hans betydelse för barnens uppfostran (Roger Klinth) samt framväxten av ett säkerhetstänkande kring fysiska risker i barns omvärld (Thomas Dahl). Historiska studier finns också med i ett nyligen påbörjat projekt: "Välfardsstatens forändring och en ny barndom". Projektet uppmärksammar dels ett antal centrala frågor kring barns roll i välfärdssamhällets uppbyggnad och dels problem kring barns förändrade villkor i samband med välfärdssamhällets omvandling. I fokus står frågor kring de förändrade relationerna mellan föräldrar, institutioner, stat och marknad. Tidsmässigt ligger betoningen i dessa studier på efterkrigstiden och det sena 1900-talet. En av historiska studierna "Barndom mellan privat och offentligt" (Mats Sjöberg) - berör frågan hur synen på barnen har förändrats i samband med välfärdsstatens etablering och förändring. I fokus för studien står den obligatoriska skolans expansion (grundskolan) och dess betydelse för synen på barnen såsom "tillhöriga det privata eller det offentliga". En annan studie tar sig an synen på barn och barndom såsom den kommer till uttryck och framträder i 1900-talets abortdiskussioner (Bengt Sandin). En tredje studie jämförs hur bilden av barn och barndom har förändrats under det sena 1900-talet med utgångspunkt i bl.a. reklam- samt radio- och TV-material (Anne-Li Lindgren). I projektet ingår också tre andra studier bl.a. kring familj-socialtjänst, skolans specialundervisning samt barns juridiska ställning. Ansvarig forskningsledare för projekten är professor Bengt Sandin. 24 Tema Hälsa och samhälle Av Jan Sundin & Roger Qvarsell Vid temat studeras samspelet mellan hälsa och samhälle från ett samhällsvetenskapligt och humanistiskt perspektiv. För närvarande finns några huvudområden definierade: Samhällsförändring - kollektiv, individ och hälsa Hälsa och kultur Möten och livsvär/dar Hälso- och sjukvårdens mål och prioriteringar Av dessa är det framför allt de två förstnämnda som rymmer projekt med historiska inslag. Här följer en kort presentation av inriktning och pågående forskmng. Samhällsförändring - kollektiv, individ och hälsa Varje samhälle har sina egna hälsoproblem och sitt eget sjukdomspanorama. Detta forskningsområde, där ett nytt program har formulerats, handlar om hälsa och sjukdom i relation till samhällets struktur och förändringar. Hur dessa förhållanden påverkar kollektiv och individer, hur individer uppfattar och tolkar sina situationer och deras känslor av att vara herrar över sina egna liv och att förverkliga vitala livsmål, nu och i framtiden, är centrala problem. Forskningsprogrammet är mångvetenskapligt med ett långt tidsperspektiv, men med fokus på dagens hälsoproblem från historiska, epidemiologiska och sociologiska utgångspunkter. Studierna vänder sig också mot biomedicinska och socialmedicinska tolkningar i sökandet efter sambanden mellan samhälle, kropp och psyke. Detta program är ett resultat av perspektiv som utvecklats inom tidigare och pågående forskningstraditioner vid tema H, till exempel: • En av traditionerna består av studier av samspelet mellan social förändring och de första faserna av den epidemiologiska transitionen i Västvärlden, omkring 1750-1900. Här har intresset på senare tid bland annat riktats mot mikrostudier, till exempel hur livet gestaltat sig för handikappade, ensamstående och andra grupper i lokala kontexter under 1800-talet. •En annan tradition grundar sig på kvantitativa och kvalitativa analyser av nutida generationers upplevelser och föreställningar om hälsa, sjukdom och hälsovård i ljuset av rådande sociala värderingar, normer och förväntningar. 25 • Studier av cancerdödlighetens utveckling under 1900-talet har lett till ett intresse av att rekonstruera den långsiktiga utvecklingen av andra typer av dödsorsaker under det senaste århundradet i Sverige. Det nya forskningsprogrammet kommer bland annat att riktas mot följande områden: • en sammanfattning av det nuvarande kunskapsläget rörande dödlighetens utveckling på kön, ålder, civilstånd och dödsorsaker i Sverige för perioden 17501900 och en rekonstruktion av basala data och en analys av samma utveckling under 1900-talet • en analys av individuella livshistorier och relationen mellan social grupp, arbete, familj, ålder, kön och hälsa/ohälsa för utvalda grupper i lokala kontexter i 1800-talets Sverige, baserat på befolkningsregister och folkminnesmaterial • studier av livsupplevelser (familj, arbete, hälsa/ohälsa, osv.), föreställningar och förväntningar bland nu levande människor i olika generationer med hjälp av enkäter och djupintervjuer Forskningen sker i mer eller mindre tät samverkan (gemensamma projekt, utbyte av teorier, perspektiv och resultat, osv.) med forskare och forskargrupper från andra discipliner och institutioner. Internationellt har projektet anknytning till aktiviteter inom ramen för European Association for the History of Medicine and Health (EAHMH), International Network for the History of Public Health (INHPH), administrerat av tema H, och International Network for the History of Occupational and Environmental Prevention (INHOEP). Hälsa och kultur Frågor som gäller liv och död, hälsa och sjukdom, styrka och svaghet, smärta och välbefinnande har alltid haft stor betydelse för människans sätt att organisera sitt sociala och kulturella liv. Några entydiga svar på dessa frågor har aldrig funnits, men på en rad olika sätt har människan gestaltat sina erfarenheter av det liv hon lever och skapat de komplex av kunskaper och föreställningar om människan som inryms i de biologiska, psykologiska, sociala, historiska, estetiska och teologiska kunskapsområdena. Ett kulturvetenskapligt, kulturanalytiskt och kulturhistoriskt studium av de uttryck som föreställningarna om och kring kropp, medicin, vård, hälsa, sjukdom, handikapp m.m. tagit sig i skilda tider och sammanhang kan därför lämna ett bidrag till förståelsen av det komplexa samspelet mellan människans livssituation och hennes föreställnings- och kunskapsvärldar. Människans biologiska livsvillkor har också alltid varit nära för- 26 bundna med grundläggande existentiella frågor kring livets, glädjens och lidandets mening. Inom olika religiösa traditioner, livsåskådningar och teologiska system har man därför tvingats försöka ge svar på tidlösa frågor om sjukdomarnas mening och orsaker och ge anvisningar för hur hon skall leva för att bevara sin hälsa. En inte oväsentlig del av den sociala organisationen av samhällslivet har sin grund i den betydelse som sjukdomar och sjuklighet, samt behovet av vård och omsorg har haft för människor genom alla tider. Relationerna mellan skilda generationer av människor inom en familj eller släkt har till betydande del formats av barnens och de gamlas behov av omsorg. I den lokala sociala organisationen har allt som rör fattigdom och olika former av omhändertagande spelat en viktig roll för uppbyggandet och utvecklingen av den kommunala verksamheten och legat till grund för ett stort antal sociala rörelser. Och för statsmakten har det vård- och socialpolitiska ansvaret varit både ideologiskt problematiskt och kostnadskrävande. Men människors erfarenheter av hälsa och sjukdom, liksom av behandling och sjukvård, har också format en viktig del av det kulturella livet. I alla tider har människor formulerat och gestaltat föreställningar om sjukdomar och deras konsekvenser och behandling, liksom sin uppfattning om hur livsstilar och livsideal kan vara förbundna med hälsa och förebyggande av sjukdom. Dessa föreställningar har fått en kulturell gestaltning i bland annat konst och litteratur och vad man kanske kan kalla en intellektuell gestaltning i den vetenskapliga och allmänna debatten. Genom utvecklingen på medieområdet och mångfalden av kulturella uttrycksformer i det moderna samhället har formerna för denna kulturella gestaltning blivit allt mer komplexa och mångfasetterade på samma sätt som framväxten av en rad vetenskapliga discipliner på människokunskapens område skapat skilda och ibland motsägelsefulla teoretiska traditioner och förståelseramar. En uppdelning av människans liv i en biologisk, social, kulturell och existentiell sfär visar sig i detta sammanhang vara djupt problematiskt. Central i all forskning inom området är försöken att påvisa att en sådan strukturering av kunskapen om människan och hennes liv inte är möjlig. Den biologiska och medicinska kunskapen är för sin gestaltning och sina uttryck beroende av de sociala och kulturella förutsättningarna i samtiden. Och på motsvarande sätt har många politiska ideologier och kulturella traditioner tagit sin utgångspunkt i föreställningar om biologiska sammanhang och villkor för människan och samhällslivet. 27 Avhandlingar med historisk inriktning: Hans Nilsson, Mot bättre hälsa. Dödlighet och hälsovårdsarbete i Linköping 1860-1894 (Linköping, 1994). Magdalena Bengtsson, Det hotade barnet. Tre generationers spädbarns- och barnadödlighet i 1800-talets Linköping (Linköping, 1996). Ulrika Graninger, Från osynligt till synligt. Bakteriologins etablering i sekelskiftets svenska medicin (Stockholm: Carlssons, 1997). Ingrid Olsson, Att leva som lytt. Handikappades levnadsvillkor i 1800-talets Linköping (Linköping, 1999). Pågående doktorandprojekt med historisk inrikting: Anita Andersson, Kvinnors hälsa och samhällsförändring under 1900-talet. Maria Arvidsson, Arbete och ohälsa i sekelskiftets Norrköping - en aktörsstudie. Stina Backman, Den sjuke mannen. Om mansideal, sjukdomsforeställningar och identitet i efterkrigstidens Sverige. Motzi Eklöf, Läkarens röst. Studier i den svenska läkarkårens identitet, ideal och ideologi 1890-1960. Rikard Eriksson, Psykoteknik. Kulturell fabricering av personlig identitet. Christer Lindblom, Hål i välfärden. Tandvård som politiskt falt. Samspelet mellan politik, tandläkarprofessionen, odontologisk vetenskap under 1900-talet. Ulrika Torell, Bilden av den rökande människan. Ett beteendes gestaltning i Sverige mellan 1950- och 1990-tal. Sam Willner, Kön och dödlighet i 1800-talets Sverige. Eva Åhren Snickare, Döden. En idehistorisk studie av hur föreställningar om döden förändrades kring sekelskiftet 1900. Övriga projekt: Magdalena Bengtsson, Mot ett bättre samhälle. Orsakerna till regionala skillnader i spädbarns- och barnadödligheten i Sverige efter 1750. Samarbetsprojekt med forskare vid Uppsala och Umeå universitet. Projektansvarig: Docent John Rogers, Historiska institutionen, Uppsala universitet. Finasiär: Riksbankens jubileumsfond, Kulturvetenskapliga donationen. Startår 1998. Projektet syftar till att studera nedgången i spädbarnsdödlighet från 1700-talets mitt fram till våra dagar. Analyserna bedrivs på såväl regional som lokal nivå, varför tabellverksmaterial för Sveriges samtliga församlingar samt kyrkböcker utgör betydelsefullt källmaterial. Spädbarnsdödlighetens trender och variationer analyseras i relation till faktorer såsom näringsstruktur, medicinsk teknologi, hälsovård, miljöförhållanden, barnavård och kvinnligt arbete. På den lokala nivån studeras utvecklingen med utgångspunkt från familjen/hushållet. 28 Magdalena Bengtsson, I familjens och samhällets sköte. Spädbarnsdödlighetens variation och förändring under tidigt 1900-tal. Projektansvarig: Magdalena Bengtsson Finansiär: FRN, Individ, samhälle, hälsa. Startår: 1999 Projektets huvudsyfte är att analysera variationen och förändringen i spädbamsdödlighet i Norrköping under perioden 1900-1920. Under denna tid var barns och ungdomars situation föremål för en offentlig debatt och föräldrarnas ansvar att vårda och uppfostra sina barn betonades. Spädbarnens överlevnadschanser kommer i projektet att relateras till familjers beteenden och levnadsvillkor. Hans Nilsson i samarbete med Lars-Göran Tedebrand, Individ, familj och hushåll: Dynamiska processer i svensk stadsmiljö 1840-1930. Projektet har som mål att i detalj blottlägga familjedemografin i Linköping och Sundsvall under hela den demografiska transitionen med hjälp av datoriserade familjerekonstruktioner och livsförloppsanalyser. Särskilda familjekohorter bildas för åren 1840-49, 1870-79 och 1900-04. Dessa följs sedan så länge som möjligt dock längst i 30 år. Främst analyseras familjernas och hushållens storlek, sammansättning och släktskapsmönster, skilsmässor, migration osv. 29 30 Miljöhistoria vid Tema Vatten i Natur och samhälle av John Sviden Miljöhistoria är ett tvärvetenskapligt forskningsfält där forskare från en rad olika discipliner är verksamma. En gemensam nämnare är ett intresse för hur samspelet mellan människan, samhället och naturmiljön förändrats över tid. Alltså hur människor format sin omgivning såväl som hur naturmiljön påverkat den historiska utvecklingen. Miljöhistoria kan exempelvis handla om hur synen på naturen förändrats, landskapets eller en biotops historia, miljörörelsens utveckling eller föroreningsproblemens framväxt och hantering. Vid Tema V. bedrivs tvärvetenskaplig rniljöforskning, både laborativt inriktad naturvetenskaplig såväl som samhällsvetenskaplig och humanistisk miljöforskning. I tema V.s senaste programskrift beskrivs naturen som ett dynamiskt system som sällan befinner sig i jämvikt. Förändring över tid är därför ofta central vid miljöforskning och miljöhistoria utgör därför en naturlig del av temats verksamhet. Nedan följer en kortfattad sammanfattning av de miljöhistoriskt inriktade avhandlingarna från tema V samt en kort redogörelse av pågående miljöhistoriska forskningsprojekt. Avhandlingar med miljöhistorisk inriktning Thomas Hillmo har i sin avhandling Arsenikprocessen Debatt och problemperspektiv kring ett hälso- och miljöfarligt ämne i Sverige 1850-1919 visat hur en kriminellt orienterad problembild drev fram förbättrade analysmetoder vilket gjorde att nya potentiella hälsorisker uppmärksammades och problembildens förändring. Detta ledde till en debatt om gränsvärden som härJgde samman med olika experters och vetenskapliga discipliners genomslagskraft, det medicinska I toxikologiska perspektivet kontra det kemiska I biokemiska. Arsenikdebatten har många likheter med dagens miljödebatt med bla katastroflarm, debatt om gränsvärden och förändrad problemformulering samt oeniga experter och uppblossande opinionsyttringar. Under den studerade tidsperioden konstruerades det giftregelverk som dagens miljölagstiftning bygger vidare på. Thomas Hillmo skrev också många artiklar. Som exempel kan nämnas Naturens ombudsmän som han skrev tillsammans med Ulrik Lohm. I denna artikel skildras det svenska naturskyddets historia. Fokus var här på de intressenter som fört naturens talan och som var tongivande för naturskyddet utformning under olika epoker. I artikeln Water Pollution Perspectives: Problem Conceptualisation and Abatment Strategies in Sweden During the 20th Century av 31 Marianne Löwgren, Thomas Hillmo och Ulrik Lohm beskrivs hela policyprocessen från problemformulering till åtgärder och hur detta förändrats från ett lokalt hälsoproblem till diffust närsaltläckage och övergödning inom Östersjöns avrinningsområde. Bo Bergbäck har som kemist närmat sig det miljöhistoriska forskningsfältet i sin avhandling Industrial Metabolism The Emerging Landscape of Heary Meta/ Immission in Sweden. Genom arkivstudier rekonstruerades den svenska användningen av tungmetallerna bly, kadmium och krom under 1900-talet. Därefter har utsläppen uppskattats från både svensk industriproduktion såväl som vår konsumtion av prylar med tungmetallinnehåll. Forslmingen visar att industriutsläppen ökat fram till 1970-talet och därefter minskat i rask takt, detta skulle kunna vara en effekt av miljöskyddslagens introduktion. Konsumtionsutsläppen uppvisar inte någon drastisk minskning under senare år utan ökar tom när det gäller krom. Konsumtionsutsläppen har varit den i särklass största utsläppskällan för bly under hela 1900-talet medan konsumtionsutsläppen av krom och kadmium blev dominerande från 70-talet. Eftersom utsläpp av tungmetaller från långt tillbaks kan bindas relativt hårt och varaktigt i mark, sediment och näringskedjor så kan metallernas miljöhistoria utgöra ett viktigt bidrag i diskussionen av den framtida miljöproblematiken. I sin avhandling Den attraktiva kusten har Björn Segrell analyserat hur olika intressen fokuserats på kustlandskapet och vilka aktörer och synsätt som dominerat under 1900-talet samt hur intressekonflikter vuxit fram och hanterats. Under detta sekel har kustlandskapet blivit mer attraktivt som ett rekreationslandskap. Urbant anknutna perspektiv på kustlandskapet manifesterats bla i fritidshusbyggnationer och ett tilltagande rörligt friluftsliv. Detta rekreationslandskap kontrasterar mot de åretruntboendes traditionella resursutnyttjande i ett produktionslandskap. Från centralt håll har allmänhetens rörliga friluftsliv gynnats genom inskränlmingar i äganderätten, framförallt genom strandskyddslagstiftningens framväxt från och med 1930-talet. Avhandlingen kan sägas vara ett exempel på miljöhistoria där begrepp från kulturgeografin använts, exempelvis (kust)landskap, centralt-lokalt. Samtidigt har den historiska metoden kompletterats med intervju- och enkätundersölmingar för att utröna olika aktörers syn på kustlandskapet och bevarandevärdena. Mats Eklund har utifrån en naturvetenskaplig perspektiv skrivit en form av miljöhistoria i avhandlingen Reconstructions of historical meta/ emissions and their dispersion in the environment. Syftet var att undersöka tidsdynamiken när det gäller tungmetallförorening och hur pass långvariga dessa problem kan vara. Miljöpåverkan från tre stycken företag: Lovers alunbruk 1723-1840, Åtvi- 32 dabergs kopparbruk 1760-1902 och NIFE-Jungner ackumulatorfabrik 19101974 rekonsturerades med hjälp av en rad olika metoder, bla arkivstudier och trädringsanalyser. Genom provtagning i närliggande vatten, jord och sediment har sedan de kvarvarande metallmängderna beräknas. Eklund visar bland annat att kadmiumhalterna kring alunbruket i översta marknivån hunnit återgå till bakgrundsnivån på 150 år. Men när det gäller bly så uppvisar trädringsanalyser en topp först 90 år efter det att verksamheten upphört samtidigt som förhöjda halter fortfarande återfinns i jord i närområdet. Undersölrningen indikerar att bly kan urlakas ur jord så snabbt som 0,5-1,5% per år. När det gäller de yngre företagen har metalltransporten från jord till vatten och sediment bara börjat. Som ett exempel kan nämnas att 10% av det kadmium som släppts ut från Åtvidabergs kopparbruk hunnit lakas ut från de översta 10 cm av jorden. John Sviden har i sin avhandling Industrialisering och förändrad miljöpåverkan Råvaruflöden samt svavel och kvicksilverutsläpp vid bruk i norra Kalmar län 1655-1920 studerat hur bruksetableringen på 1600-talet och 1700talet resulterade i konkurrens om skogsråvaran mellan olika näringar. I kombination med transportsvårigheter ledde detta till träkolsbrist vid bruken och en lokal skogsbrist. Under 1800-talet industrialiserades tre av bruken i regionen medan fyra andra bruk fortsatte med den hantverksmässiga järntillverkningen. Industrialiseringen medförde att användningen av importerade råvaror ökade kraftigt i takt med att kommunikationerna blev effektivare. Till följd av industrialiseringen ökade produktionsutsläppen av svavel och kvicksilver kraftigt samtidigt som transportutsläppen tilltog. Övergången till fossila bränslen såsom koks och stenkol var omfattande och innebar en principiellt ny typ av miljöpåverkan. Nyligen disputerade Björn-Ola Linner med avhandlingen The World Household Georg Borgström and the Postwar Population-Resource Crisis. Boken handlar om hur befollrningsfrågan och naturresursproblematiken blev till en central politisk fråga på internationell nivå i och med den nya världsordningen och moderniseringen av världsekonomin efter andra världskriget. Dessa frågor presenterades som vetenskapliga frågor mer än politiska och vetenskapsmän som Georg Borgström fick en stor betydelse som förmedlare av en ny ideologi angående hur naturen skulle bevaras (conservation). Befolkningsexplosionen och ödeläggelse av naturtillgångarna sågs inte längre som enbart ett hot mot naturens balans utan även som ett hot mot mänsklighetens fortlevnad. Borgström argumenterade för en mer solidarisk världsordning mellan I- och Uländer men hans civilisationskritik var inte så långtgående att modernitetens tro 33 på utveckling och vetenskaplighet ifrågasattes, något som ibland utmärkt senare tiders miljörörelser. Pågående forskningsprojekt med miljöhistorisk inriktning I några av avhandlingarna har materialflödesperspektivet anlagts på landet Sverige som system, och enskilda företag samt en region. Idag fokuserar vi på staden i det pågående projektet urban metallmetabolism. De högsta halterna av tungmetaller i jord, sediment och grundvatten återfinns ofta i städer och utsläpp från långt tillbaks i tiden bidrager till dagens metallbelastning. Kemisk analyser och provtagning är ofta mindre givande när det gäller studier med långa tidsperspektiv och vid provtagning av tex sediment och jord med en lång historia av omfattande mänsklig påverkan. Just detta är ju utmärkande för stadsmiljön! Här har arkivstudier visat sig vara mycket användbar metod. Som ett exempel från projektet kan nämnas en uppskattning av kvicksilveranvändningen samt utsläppen i Stockholms stad 1795-1995. I ett historiskt perspektiv är de kvicksilvermängder som finns kvar i användning eller återvunnits helt försumbara jämfört med de mängder som släppts ut från olika verksamheter. Vi kommer nu att studera kopplingen mellan förändringar i materialflödena och problembildens omformulering samt de olika miljöåtgärder som vidtagits i ett långt tidsperspektiv. Inom projektet urban metallmetabolism har även energissystemens utveckling studerats när det gäller den andra energitransitionen, dvs övergången från fasta fossila bränslen till olja och bensin, och betydelsen av detta för utsläppen av olika tungmetaller i olika stadsmiljöer. Projektet "Den rörbundna staden. Kretslopp och sanitetsuppfattningar under ett och ett halvt sekel" syftar till att analysera och tolka hur skiftande tankar om kretslopp och valda handlingsmönster påverkat och påverkats av rådande förhållanden i den rörbundna staden då man mellan 1860- och 1990-talen byggde ut vatten- och avloppssystemen. Projektet drivs av forskare från tema Vatten tema Hälsa och avdelningen för historia. Studien är tvärvetenskapligt upplagd och innefattar jämförande lokalstudier av två svenska städer med mycket skilda näringsliv; industristaden Norrköping och skolstaden Linköping. Studien består av tre delprojekt som samordnas för att belysa samspelet mellan människans aktiviteter och naturens kretslopp i förändring. Hushållens konsumtionsmönster påverkar sammansättningen av dagvatten och avlopp. Livsstilar återspeglar därmed indirekt den internationella industri- och jordbruksproduktionen. De lokala industrierna påverkar kretsloppet direkt genom sina vatten- och kvittblivningsbehov. Vattnets och näringsämnens kretslopp studeras i delprojektet "urban vatten-metabolism", medan normer och värderingar rörande 34 vatten och avlopp/sanitet hos professionella, beslutsfattare och vanliga hushållsmedlernmar studeras i delprojektet om "mentalitetsaspekter". Tankemönstren skiftar från det tidiga kretsloppet till linjära flöden och åter till slutna kretslopp. Hushållens och det offentligas roll studeras var för sig och i relation till varandra. Det tredje delprojektet analyserar genusaspekter som arbetsuppdelning, inflytande, normer och maktfördelning. Genom de tre delprojekten kan vi vinna ny förståelse av vilka pådrivande och hindrande faktorer som spelat in i de långsamma förändringar som skett. Analys och tolkning bl a utifrån den internationella diskussionen om de växande storstäderna i världen bidrar också till en ökad förståelse av den svenska utvecklingen som hittills blivit föga belyst. I projektet kustland analyseras natur- och kulturarv i norra Götalands kustområde. Ett systemperspektiv på anläggs på landskapet för att kunna integrera den historiska skildringen av natur och kultur, d.v.s hur ekologi, samhälle och medvetande formats i en växelverkan process. Det fysiska landskapet, de ekonomiska näringarna och den kulturella självförståelsen har utvecklats i en ömsesidig påverkan. Centralt för projektet är förhållandet mellan den fysiska världen, som ekonomisk produktion och natur och meningsvärlden, som kulturell identitet, seder, natursyn. Östersjökustens sammansatta ekonomi med fiske, jakt, boskapsskötsel, jordbruk, fraktfart, järnbruk och fysiska landskapets förändringar relateras till de upplevelser och innebörder som förknippas med landskapet av de som befolkar det. I projektet analyseras den historiska gestaltningen av landskapet, där spänningen mellan det representativa skärgårdsområdet och det särpräglade, det unika, framträder. Detta relateras till nutida beskrivningar av området, för pedagogiska regionalpolitiska och turistnäringens syften. Parallellt med projektet kustland löper vid Tema V. en miljöhistorisk studie som dokumenterar livet på Bokö. 35 36 Socialhistoria i Linköping Publicerad av Institutionen för Tema Avdelningen för Historia Linköpings universitet Ansvarig utgivare: Lars Kvarnström Redaktör: Staffan Förhammar Layout: Annika Sanden För beställning: Eva Johansson, Institutionen för Tema, avdelningen för historia, Linköpings universitet, 013-28 18 16 eller evajo@tema.liu.se 1. Annika Sanden, Handlingsnormer och rättskipning i det tidigmoderna Vadstena, Kent Waltersson, Från mammas husmanskost till social ingenjörskonst. Debatten om fria sko/måltider under 1930- och 1940-talet i Sverige 2. Eva Blomberg, Björn Horgby, Lars Kvarnström (red), Makt och moral. En vänbok till och med Klas Åmark 3. Anita Andersson, Far gifter sig. Individ, struktur ochforäldradeprivation i Åtvids och Skeda socken 1848-1864, Stina Backman, Från svartvitt allvar till fargglad folklighet 4. Staffan Bengtsson, Den identitetsskapande represantationsfrågan. En studie av 1900-talets representationsforskning samt resonemang kring en ny möjlig ansats, Cecilia Åsberg, Från kvinnohistoria till genushistoria? En undersökning av begrepp och teori inom feministisk vetenskapsdiskurs från 1985-1995 5. Lasse Kvarnström & Svante Kolsgård, Att skriva uppsats - handbokför uppsatsskrivande i historia 6. Lasse Kvarnström (red), Historia i Linköping 37