Motorvagn

Ett motorvagnståg typ X60 i Stockholm. Detta är ett elektriskt motorvagnståg som används som pendeltåg runt Stockholm

Dieselmotorvagn av typen Y1 som trafikerar Inlandsbanan. Denna modell har varit mycket vanlig på oelektrifierade svenska järnvägar.

Elmotorvagn av typen A25G, en så kallad Mustang, på Djurgårdslinjen i Stockholm.

En motorvagn är ett spårfordon som både har drivning på en eller flera hjulaxlar, och utrymme för passagerare, gods eller bägge delarna. En motorvagn kan kopplas ihop med en eller flera släpvagnar. Motorvagnen kan även köras tillsammans med andra motorvagnar, så kallat multipelköras.

Begreppet motorvagn har inget att göra med om tåget är av gods- eller persontågstyp. I praktiken används dock godståg med motorvagnar ytterst lite. I Frankrike finns godsmotorvagnar för post.

Typer av framdrivning[redigera | redigera wikitext]

De vanligaste kraftkällorna som används för att driva motorvagnar är el- och dieselmotorer (tidigare har även bensinmotorer och batteridrivna motorvagnar använts). För att överföra effekten från den högvarviga dieselmotorn till hjulaxeln krävs någon form av transmission:

• dieselelektrisk (vanlig vid tyngre fordon, minst 500 kW)
• dieselmekanisk (vanlig på senare tid, tillsammans med lastbilsmotorer)
• dieselhydraulisk (vanlig upp till effekten ca 1 MW, mycket vanlig i Tyskland)

Vid elektriskt drivna motorvagnståg, det vill säga då strömmen matas från en kontaktledning med spänningen 11 kV (USA) eller mer, måste strömmen kunna nedtransformeras. I samtliga fall måste även spänning, frekvens och ström kunna regleras steglöst från stillastående till full fart. Vid lägre spänningsnivåer (oftast likspänning i intervallet 650-3000 volt) går inte transformatorer att använda, varför spänningen matas direkt till drivmotorerna (likströmstyp).

Dieselmotorer är dyra att utveckla om man ska uppfylla nya miljökrav, därför använder man ofta färdigutvecklade lastbilsmotorer (max 400-500 kW per motor). Till exempel är Scanias V-8:a från tidigt sjuttiotal än idag i produktion om än utvecklad. Lastbilsmotorer är dock, med undantag för de minsta motorvagnarna, för svaga och därför behövs oftast två stycken även vid envagnståg (till exempel svenska Y1). I vissa motorvagnar finns dieselmotorerna endast i en av vagnarna. Detta minskar störningen för passagerare (vibrationer och buller). I andra motorvagnar finns motorerna spridda i flera vagnar, då utrymmet under golvet är begränsat (golvytan ligger på höjden 125 cm ovan rälsöverkant och lägsta punkten bör ligga minst 2 dm ovan räls, vilket innebär netto endast 95 cm i höjdled).

Begreppet motorvagn avser även de fordon som tidigare kallades rälsbussar. Skillnaden mellan en rälsbuss och en motorvagn är främst tyngden och därmed indirekt antalet sittplatser. Under många år gjordes vid SJ skillnad beroende på vilken typ av koppel som användes; fordon med standardkoppel betecknades motorvagnar medan motorvagnar med små centralkoppel benämndes rälsbussar. Denna definition slopade SJ 1970. En annan definition är att om de har minst en led (såsom de nyare Y2 och Y31 som har centralkoppel) är de motorvagnar, och de med en enda kaross och därmed kortare och lättare är rälsbussar (såsom Y1 som har standardkoppel) men denna definition var inte officiell och gav annat resultat än den officiella, och begreppet rälsbuss har alltså slopats.

Kategorier[redigera | redigera wikitext]

Huvudkategorierna av motorvagnar är följande (med avseende på vikt och framdrivning):

• "Tunga el-motorvagnar"; Den stora, "personvagnsliknande" elmotorvagnen. Exempel är SL:s typ X1 och X10 (pendeltåg i Stockholm). Hit räknas även modernare motorvagnar hos SJ, exempelvis Regina. Vagnarna klarar ett statiskt tryck i bufferthöjd motsvarande 150 ton (äldre krav för krocksäkerhet, säger dock inte så mycket om energiupptagningsförmåga vid högre hastigheter).
• "Tunga dieselmotorvagnar"; Exempelvis Y1-motorvagnen (se bild). Klarar ett statiskt tryck i bufferthöjd motsvarande 150 ton.
• "Lätta el-motorvagnar"; t.ex. X16. Ofta dåliga gångegenskaper och hög bullernivå invändigt.
• "Lätta dieselmotorvagnar"; t.ex. Y7. Ofta dåliga gångegenskaper och hög bullernivå invändigt.

Spårvagnar är inte med i ovanstående översikt, då dessa i regel har utvecklats separat.

Lista över motorvagnstyper i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

• Manövervagn
• Rälsbuss
• Personvagn
• Lokomotiv
• Spårvagn
• Dieselmotorvagn

Referenser[redigera | redigera wikitext]