Vi måste komma bort från långvarigt excessivt solande för att undvika hudcancer men också sola lagom för bästa hälsa, skriver författarna. Foto: Berit Roald/TT
DEBATT | MELANOM
Svenskar har blivit invaggade i en falsk säkerhet i stället för en sund vetenskapligt förankrad rådgivning.
Är solen farlig? Det beror på vilka glasögon man sätter på. Ser man det ur ett svenskt perspektiv så har riktlinjerna de senaste 40 åren varit tydliga: ”Ju mindre sol, desto bättre.” Budskapet har fått stor spridning och är väl känt av alla. Den allmänna konklusionen har varit att ”så länge man smörjer in sig kan man vara ute länge”, även om krämrekommendationen successivt har försvunnit från svenska riktlinjer.
Sätter man i stället på sig ett par evolutionära bågar tonar en annan bild fram. Vi var alla starkt pigmenterade när vi utvandrade från Afrika för 40 000 år sedan. Vi som bosatte oss i områden med låg solintensitet blev tilltagande bleka, över årtusendena. För att detta skall ske krävs starka evolutionära krafter. Det måste vara en fördel att ha en blek solkänslig hud, annars skulle vi alla fortfarande vara svarta.
Huruvida solen är farlig beror på var man bor. I Darwin, i norra Australien, är solens strålningsintensitet mitt på dagen alltid hög eller mycket hög (UV-index över 6) hela året. I Brisbane i mellersta Australien är UV-index högt åtta månader per år och måttligt (UV-index 3–5) fyra månader per år. I Stockholm är UV-index lågt (under 3) åtta månader per år och når upp till måttligt tre till fyra månader på sommaren. Någon enstaka dag per år blir solintensiteten stark och kan nå UV-index 6.
Vad är det som har gått fel i Sverige? Varför har melanomförekomsten dubblerats på 10–20 år? Politiker och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) föreslår nu att man skall ”UV-säkra” skolgårdarna. Är det för att skolbarnen inte skall exponeras för måttlig sol på lunchrasten i slutet av maj eller de första dagarna i juni? Vi har inte SSM:s bakgrundsanalys, men det verkar osannolikt att det finns en. I Australien, där förslaget är hämtat från, kan det säkert vara ett effektivt förslag (se ovan).
En analys som i betänkandet ”En nationell cancerstrategi för framtiden” (SOU 2009:11) förordas, gärna balanserad, inkluderande även ett bredare utfall av vår hälsa och inte bara cancer. I denna skrift slår man fast att excessiv solning bör undvikas, men också att lagom solning behövs för hälsan. Det är bra med ett reflekterande, analyserande och balanserat synsätt. Vår bedömning är att tolkningen av de svenska riktlinjerna att ”så länge man smörjer in sig kan man vara ute länge i solen” är en olycklig tolkning. Speciellt som det inte finns någon studie som visar att man kan vara ute länge i solen med solkräm (= excessiv solning) utan att riskera melanom. Den allmänna tolkningen stöds dock av en starkt kommersiell krämindustri.
Vi bedömer att denna tolkning med stor säkerhet har bidragit till att solkrämsanvändande i dag är en etablerad riskfaktor för melanom i Sverige. Svenskar har blivit invaggade i en falsk säkerhet i stället för en sund vetenskapligt förankrad rådgivning. I samklang med denna måste vi samtidigt komma bort från långvarigt excessivt solande för att undvika hudcancer men också sola lagom för bästa hälsa.
Även Strålsäkerhetsmyndigheten drog förra året samma slutsats: ”De tidiga förväntningarna på att solskyddsmedel som skyddar mot solbränna, som till stor del orsakas av UVB-strålning, också skulle skydda mot melanom har inte visat sig stämma. Användning av solskyddsmedel för att sedan avsiktligt kunna spendera mer tid i solen har visat sig öka melanomrisken.”
Men i stället för att ta sitt ansvar för man fram en ny åtgärd, att ”UV-säkra” skolgårdar. Man ger ingen vederhäftig analys om förväntat resultat, förutom ett äskande om dubblerade anslag från staten ...
I stället för denna mörkläggning borde man tydligt informera och säga ”Ledsen Sverige, vi har haft fel”. Detta är sannolikt ett betydligt effektivare sätt att minska melanomförekomsten. SSM är ingen intresseorganisation utan en myndighet och en av uppgifterna är att främja hälsa, det vill säga att ge balanserade råd och förslag om sol och inte bara fokuserat på hudcancer.
Vi vet att det måste finnas fördelar med solen (se ovan). Sannolikt finns det en U-formad riskkurva, det vill säga både för mycket och för lite sol är skadligt. Vi har tidigare redovisat ett lägre insjuknande i blodpropp, typ 2-diabetes och livmodercancer hos kvinnor med aktiva solvanor. Dessutom var dödligheten lägre hos kvinnor med aktiva solvanor.
Den stora frågan är vad som är lagom solande.
Vår bedömning är att lunchkaffet i solen är lagom för svenska förhållanden. Då solar man varje dag, det blir inte för långt samt det blir mitt på dagen. Resten av året skall man vara ute så mycket som möjligt.
Pelle Lindqvist
docent, universitetslektor, kvinnokliniken, Karolinska Institutet, Huddinge
Håkan Olsson
professor, onkologen/tumörepidemiologen, Lunds universitet
