”Månggifte bör inte erkännas i Sverige”

DEBATT | FAMILJERÄTT

I en jubileumsbok som kommit ut i dagarna ”Svensk Juristtidning 100 år” (Iustus förlag) har ett antal rättsvetenskapliga författare fått i uppdrag att spekulera om juridikens framtida utveckling. I mitt bidrag "Utmaningar inom familjerätten", tar jag bland annat upp frågan om polygama äktenskap och de problem dessa medför.

Svensk lag erkänner i dag i princip ut­ländska polygama äktenskap om de ingåtts i enlighet med de regler som gäller i det främ­mande landet och makarna vid äktenskapets ingående saknade anknytning till Sverige genom hemvist eller medborgarskap. Erkännande förutsätter vidare att det inte är sannolikt att äkten­skapet till­kom­mit genom tvång. Skatteverket som handhar folkbokföringen har som en följd härav erkänt och registrerat hundratals polygama äktenskap.

Erkännande av polygama äktenskap skapar komplicerade tillämpnings­problem när en sådan familj bo­sätter sig i vårt land. Om exempelvis en irakisk man med tre hustrur avlider upp­kom­mer frågan om alla hans fruar skall tillerkännas giftorätt och arvsrätt i boet och om de i så fall ska tillerkännas endast en tredjedel av vad en monogam hustru får. Frågan inställer sig vidare hur fruarnas anspråk och rät­tigheter förhåller sig till varandra och till utomstående. Ska den av­lidnes barn anses som gemensamma barn eller särkullbarn i de olika relationerna.

Lik­nande tillämpnings­frågor upp­kommer vid äktenskaps­skillnad mellan mannen och någon eller några av fruarna.

För dessa och andra fall finns ingen vägledning i lagen. Lagstiftaren har lämnat åt domsto­lar­na att lösa problemen, vilket framstår som oansvarigt, särskilt som tillämp­ningen kräver ställ­nings­taganden till en rad principiella frågor.

Det finns dock en yttersta möjlighet att, på samma sätt som när det gäller äktenskap med barn under 15 år, göra undantag från lagens regler om erkännande, näm­ligen genom att hävda att polygama äktenskap strider mot svensk ordre public, det vill säga grun­derna för den svenska rätts­ord­ningen. Till dessa hör principen om likabehandling av makar, en princip som i snart hun­dra år legat till grund för svensk äktenskapsrätt. Tre kvinnor som nödgas dela på det som till­kommer en kvinna kan inte anses vara jämställda med mannen.

Till stöd för en svensk ordre public kan även åberopas regeringsformens krav på respekt för alla män­nis­kors lika värde, kravet att ingen får missgynnas på grund av sitt kön och grund­la­gens stöd för jämställd­het mel­lan kvinnor och män, vilket även kommer till ut­tryck i Euro­pa­kon­ven­tionen om de mänskliga rät­tig­he­terna. Utlän­nings­­lagen har även implementerat ett EU-direktiv som i viss mån vänder sig mot polygama äktenskap.

Svenska domstolar och myndigheter rekommenderas därför att inte erkänna utländska polygama äktenskap.

Polygama äktenskap kan i dag inte formellt ingås i Sverige. Däremot möter det inga rättsliga hin­der att flera personer rent fak­tiskt lever i en polygam familj, vari par­ter­na har po­ly­amo­rösa förhållanden. Det lär även för­ekomma att muslim­ska samfund genom­för privata vigs­lar avse­ende polygama äktenskap med rättsverkningar, som vis­ser­ligen inte kan ge­nomdrivas med hjälp av svenska myndigheter, men som parterna likväl känner sig bund­­na av.

Frågan om polygama äktenskap bör kunna ingås i Sverige har blivit allt­mer aktuell i anled­ning av den ökande in­vand­ringen från muslimska länder och det li­be­ra­la intresset av att värna om ett mångkulturellt samhälle. Lagstiftarens neutralitet i för­hållande till olika sam­lev­nads­for­mer och moraluppfattningar har berett marken för re­for­mer i denna rikt­ning. Kristna vär­de­ringar om det mo­nogama äkten­skapets sär­ställ­ning har i vårt sekularisera samhälle fått allt svårare att hävda sig. Det är förvis­so ett tidens tecken att en arbetsgrupp inom Centerpartiet för en tid sedan föreslog att polyga­ma äkten­skap borde kunna ingås i vårt land.

Införandet av en rätt att ingå polygama äktenskap i Sverige kommer att kräva omfattande om­arbetningar av den svenska familjerätten. Behovet av beteende­veten­skaplig forskning rö­rande makars och bar­ns välbefin­nande i polygama rela­tioner är påtagligt. Det gäller inte minst iden­titetsfrågor och riskerna för sociala och psy­kologiska kon­flik­ter inom familjen. In­nan frågan om ingå­ende av polygama äktenskap i Sverige på allvar aktu­aliseras framstår det som nöd­vän­digt att sådan forskning genomförs.

Skulle möjlighet skapas att i Sverige formellt ingå polygama äktenskap är steget inte långt till en upplösning av äktenskapet som rättsinstitut. Tänkbart är då att detta ersätts av någon form av familjebolag med olika antal delägare och avsedda för olika typer av familjebildningar. Lag­­stiftningen skulle då vara neutral i förhållan­de till olika moraliska och re­li­­giösa värde­ring­ar, men innehålla vissa skyddsregler för en svagare part och för utomstående tredje personer.

Även om den nu skisserade utvecklingen inte kan anses önskvärd och inte heller särskilt sannolik på kort sikt, så är den fullt tänkbar i ett framtidsperspektiv.

Göran Lind

professor i familjerätt