Anders Ygeman. Foto: Thommy Tengborg/TT
Hotnivån i Sverige avgörs av Säkerhetspolisens generaldirektör på underlag från Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT). För närvarande bedöms hotet som en trea – "förhöjt hot" – på den femgradiga skalan.
Efter attackerna i Paris i november höjde Säpochefen Anders Thornberg hotnivån till en fyra – "högt hot" – men för tre veckor sedan sänktes nivån igen. Varför Säpo höjer och sänker kan vara svårt för en utomstående att förstå, eftersom grunderna inte är kända, särskilt nu mot bakgrund av det som har hänt i Bryssel.
– Det finns naturligtvis en skönsmässighet i hur det sätts upp, säger inrikesminister Anders Ygeman (S) till SvD, innan han går in till ett möte om terrorhotet med oppositionspartierna.
Säpo sänkte nyligen nivå, hur ska man uppfatta det med tanke på dåden i Bryssel?
– Det är chefen för säkerhetspolisen som avgör terrorhotsnivån. Den är så att säga på strategisk nivå. Jag är osäker på om detta kommer att ompröva den bedömningen.
Hur ser du generellt på terrorhotnivåerna, det måste vara väldigt svårt att avgöra vad som är rätt nivå?
– Jag vet att chefen för säkerhetspolisen nu gör en översyn av systemet med terrorhotnivåer för att se om det här systemet är det bästa. Tanken var från början aldrig att det här skulle vara en offentlig terrorhotbedömning som skulle komma allmänheten till del. Tanken var att den skulle vara strategisk för myndigheten, för internt bruk. Chefen för Säkerhetspolisen har beslutat att se över det systemet, säger Ygeman.
Säpo bekräftar för SvD att Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, gör en översyn av dagens system. Det handlar särskilt om att få in en mer operativ del i bedömningarna, dagens system är trubbigt menar Säpo.
– De tittar på om den strategiska hotskalan ska kompletteras med ett operativt verktyg. När man har en snabb händelseutveckling och ett operativt läge där saker sker väldigt snabbt, då är dagens hotnivåskala mer trubbigt. Man tittar på om det här ska kompletteras med något mer rent operativt vid snabba situationer, säger Säpos presschef Sirpa Franzén.
Så i en händelse som den i Belgien, skulle hotnivån för Sverige bedömas på ett annat sätt?
– Jag kan inte spekulera i hur det kommer att se ut, men jag kan bekräfta att de tittar på det här och utvecklar det inom NCT, säger Sirpa Franzén.
Under den tidigare jakten på den eftersökte terroristen Abdeslam, som misstänks vara knuten till Parisattackerna, så dödades en man som bott i Sverige i en insats i den belgiska staden Molenbeek. Det är oklart om det finns någon koppling från de tillslagen och attentaten i Bryssel idag.
– Den information vi kan ha kommunicerar vi med den belgiska utredningen. Det är den belgiske åklagaren och förundersökningsledaren som får besluta om vilken information som kan lämnas, säger Sirpa Franzén.
Attackerna i Bryssel ser inrikesminister Ygeman som "ett attentat på friheten och öppenheten i Europa".
– Tankarna går naturligtvis först och främst till de drabbade och deras familjer och anhöriga som nu svävar i osäkerhet, säger Anders Ygeman.
Vad vet regeringen om den här attacken i Bryssel?
– Vi vet egentligen ytterst lite. Vi vet att det har skett ett antal attacker och rapporternas om antalet dödsoffer stiger. Men vi vet väldigt lite om bakgrunden.
Vad gör regeringen?
– Vi står naturligtvis i kontakt med de belgiska myndigheterna och erbjuder vår hjälp i den mån det behövs, säger Anders Ygeman.
Liberalernas rättspolitiske talesperson i en kommentar till SvD:
– Det är centralt att Säpo har särskild kontroll om det finns eventuella kopplingar till Sverige, eftersom en av de terrorister som sköts i Bryssel i förra veckan under en period vistades i Sverige, säger Roger Haddad (L) efter dagens möte med regeringen.
