De kommer att förändra Sverige för alltid.
Liksom alla andra stora invandrargrupper som kommit hit.
Nu är det syriernas tur.
Vi är miljoner svenskar som själva har flyktingbakgrund. Samtliga i landet boende har livslång erfarenhet av att se nya grupper komma. Vi kan, vi vet och vi klarar av det.
Det finns inte heller något alternativ, även om vissa försöker påstå det. Världen ser ut som den gör och Sverige tillhör sedan lång tid med fullkomlig självklarhet de länder som tar ansvar.
Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR är Sveriges asylsystem rättssäkert och ett av världens bästa. Om vi inte var tillräckligt stolta över det för en dryg vecka sen, så är varenda vettig människa det nu. Integrationspolitiken måste debatteras och förbättras, men vårt sätt att ta emot de syrier som behöver skydd är storartat.
Olika kritiker och hatare, från både höger och vänster, har länge påstått att Sveriges flyktingpolitik är katastrofal. I debatten om vilka som inte får stanna, har de som får det glömts bort. På andra sidan växer främlingsfientligheten.
Nu står Stefan Löfven bredvid Angela Merkel och säger: "Tiden har gett Sverige rätt". Ja, och det med besked.
Lördagen den 13 juni, dagen för prinsbröllopet och första dagen på vår semester, var det så fint väder att maken och jag åkte ner till havet vid vårt sommarhus i Skåne. Det blev ett snabbt dopp, bara 15 grader i vattnet.
Då kommer ett par syriska barnfamiljer ner på stranden. Medan männen vaktar hink, spade och UV-tält, springer kvinnorna och barnen, fullt påklädda, ner i vattnet. Lätt huttrande ser vi på hur de leker och stojar, i evigheter, i det svala vattnet, under den juniblå himlen. Den lycka vi ser dem uppleva är helt överväldigande.
Sen såg jag dem, och andra, hela sommaren. Skånetrafikens bussar fullproppade med syrier som skulle in till Rosengård för att handla mat, besöka vänner i en annan liten by på den österlenska landsbygden, eller på väg till närmsta stad för ärenden. På marknadsdagen i vår by gled kvinnorna omkring i grupp, med håret lite nödtorftigt täckt med sjalar av siden. De hölls på plats med solglasögon från Dior eller något annat märke. Eleganta sandaler till det.
"De har mobiltelefon!", utropar en del indignerat när de får syn på en bild av en syrisk flykting med en Iphone i handen. En del verkar tro att en flykting ser ut som den gjorde 1945. Eller så har de fastnat i ett välgörenhetstänk från 1800-talet. Man kan tänka sig att ta hand om den lilla flickan med svavelstickorna, utblottad och klädd i trasor. Men en cool människa med en nyare Iphone än jag själv, går det?
Människorna från Syrien är jämlikar, sådana som du och jag.
I morgon ska vi se till att bygga bostäder, fixa jobb och rusta upp skolor. I dag ska vi glädjas åt att vi svenskar hela tiden har stått för en lösning, inte ett förvärrande av problemen.