Väderåret 2011 inleddes med mycket varierande vinterväder. Kallt och milt turades om under månaden och ordet halka nyttjades flitigt i prognoserna. Halka såväl när töväder och snösmältning gjorde gator glashala som när kylan sedan återkom och allt det blöta frös till is. Månaden inleddes snöigt, men avslutades ganska torrt. Undantaget fjällen, där snö och blåst präglade januaris avslutning.
Klicka här för en kortversion av månadens krönika.
En ofta förekommande syn under januari. Varvat milt och kallt väder gav många hala vägar, gator och trottoarer, som här i Stockholm den 16 januari. Foto: Peter Ström, SVT.
Den vinterkyla som haft Sverige i ett fast grepp från mitten av november och fjolåret ut kom till stor del av sig så fort december blev januari. Istället blev januari en på många sätt normal vintermånad, om än väldigt svängig. Milt och kallt väder avlöste varandra många gånger under månaden. Det är smått fascinerande hur mycket vädret kan variera, men det syns tydligt om man tittar på temperaturavvikelsen dygn för dygn under månaden. Temperaturen åkte jojo och det fick märkbara konsekvenser. Ibland var det milt i söder och kallt i norr, men ibland tvärtom och det svängde nästan dagligen. I mitten av månaden satte snösmältningen full fart i främst Skåne, med många översvämningar som följd. Blidväder gav glashala vägar och gator, och det blev ju inte bättre av att kyla och återfrysning följde. Under månadens avslutning var det främst i norr som blidväder orsakade halka.
Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961-1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Källa: SMHI. Bild: SVT.
Sammanlagt övervägde de milda perioderna. Närapå hela landet fick högre medeltemperatur än normalt, med störst överskott jämfört med normalt i södra och mellersta Norrlands västra delar. Allra störst blev avvikelsen i Gäddede i norra Jämtlandsfjällen med 4,6 grader över normal januaritemperatur. I absoluta tal hade Väderöarna vid norra Bohuskusten varmast i landet med 0,3 grader, en av en handfull platser i landet som noterade en medeltemperatur på plussidan i januari. Kvikkjokk-Årrenjarka i norra Lapplandsfjällen hade lägst medeltemperatur i landet i januari med 16,6 minusgrader.
I norra och mellersta Sverige föll mer nederbörd än normalt i januari. I söder blev däremot månaden något torr. Det mesta av nederbörden föll under månadens första halva. Sedan mest torrt väder, undantaget fjällen som fick mycket snö, delvis även regn, under månadens avslutning. Inga anmärkningsvärda avvikelser mot normal månadsnederbörd finns dock i landet, och gör man ett genomsnitt för hela landet så blev januari en något blöt månad.
Till vänster månadens nederbördsmängder i procent jämfört med referensperioden 1961-1990. Till höger månadens högsta och lägsta nederbördsmängd, både i procent och millimeter räknat. Källa: SMHI. Bild: SVT.
Nyårsraketen drog bort och kalluft följde
Nyårnattens ettriga vädersnurra (som togs upp redan i ) drog snabbt bort österut på nyårsdagen. Kall luft drog de följande dagarna ner över landet. Månadens lägsta temperatur blev 38,7 minusgrader i Nikkaluokta den 5. Så långt var det kallt vinterväder som gällt i landet sedan mitten av november, bara med några få och korta avbrott för mildluft. Nu låg dock mildluften på lur i sydväst och en gradvis övergång till mildare och ostadigare väder skulle följa när väl trettonhelgen stod för dörren.
Sydvästvindar och flera snöfall
Den 6 januari snöade det på många håll i landet. Foto: SVT.
Den 4-16 blev den mest ostadiga perioden i januari. Samtidigt som kylan var sträng i norr så började mildluften dra in i sydväst den 4. Det föregicks av ett snöfall som den 4-5 drog åt nordost över landet, följt av nästa snöfall den 6-7 och ett tredje den 8-9. Det blev allt mildare efterhand när sydvästvindarna tog över och det var inte bara snö som föll, utan i söder även regn på sina håll, främst vid väst- och sydkusten.
Det första snöfallet var mest intensivt i västra Svealand och gav värmländska Kristinehamn 29 cm nynsö den 4. Efter detta första snöfall rapporterade Eringsboda i Blekinge 74 cm djup snö den 5-6. Det blev månadens största snödjup i Götaland.
Halt på E4 vid Tystberga utanför Nyköping i Södermanland den 9 januari. Foto: Pontus Stenberg, SVT.
Nästa snöfall blev mer omfattande och berörde så gott som hela landet den 6-7. Det var nog tur att det var under trettondagen och den påföljande "klämdagen" det snöade. Ändå blev det en besvärlig dag för väg- och tågtrafiken med många trafikolyckor runtom i landet. Inte minst vid södra Norrlandskusten var det besvärligt, för där var snöandet och blåsten som värst. Mest snö föll i Ångermanland och södra Lappland med 15-25 cm. Hattsjöbäcken i norra Ångermanland fick 33 mm i smält form den 6, vilket gav en snödjupsökning på 26 cm. Även i Boksjö i södra Lapplandsfjällen ökade snödjupet med 26 cm. Månadens största snödjup i landet blev 132 cm i Härnösand i södra Ångermanland den 7. Det är nytt januarirekord för Härnösand och det tre största snödjupet där oavsett månad.
Blidväder, halka och översvämningar
Blidväder, regn och snösmältning gav mycket vatten på gator i Göteborg den 9 januari. Foto: SVT.
Ett tredje snöfall passerade åt nordost över landet den 8-9 och vädret blev sedan betydligt mildare. Halka slog till på många håll i söder när mildluften vällde in från sydväst. Inställda stadsbussar (bland annat i Uddevalla, Lidköping och Skövde), glashala gator och trottoarer, fallande istappar och även tak som rasade in när regn föll på snötyngda tak blev påtagliga konsekvenser av blidvädret.
Temperaturen pendlade upp och ner runt 0-gradersstrecket de följande dagarna, med fortsatta problem med halka. Var det inte plusgrader och snösmältning som gav halka så var det återfrysning när temperaturen sjönk till köldgrader igen. Mitt i allt började även de första vårtecknen dyka upp, såsom snödroppar och videknoppar i Visby.
Snödroppar på Södertorg i Visby den 11 januari, årets första vårtecken? Foto: SVT.
Snösmältningen i söder tog fart, och med några dagars eftersläpning även vårfloden. Från den 14 varnades för höga flöden i små och medelstora vattendrag i södra Skåne och den 17-18 till och med mycket höga flöden. Torrare väder senare i januari gjorde att nivåerna sakta men säkert sjönk efter att ha kulminerat den 18. Flera vägar i Skåne fick stängas av när vattenmassorna bredde ut sig. Trots mycket snösmältning under månadens mitt så var det bara vid väst- och sydkusten som snötäcket försvann helt och barmarken visade sig.
Mildluften kulminerade den 17 med månadens högsta temperatur, 6,8 grader i skånska Ängelholm-Barkåkra. En ny portion mildluft i söder den 16-17 föregicks av regn och snö som drog åt nordost över landet den 15-16. Mest nederbörd, till stor del regn, föll i västra Götaland med drygt 20 mm som mest den 15. Även i samband med denna portion mildluft blev extremt halt på många håll i söder
Nordvästvindar och snö i fjällen
Översvämningsläget i Skåne kulminerade den 18 januari. Foto: SVT.
Med början den 19 blev det en viss omläggning i januarivädret. Vädret blev stabilt i söder, medan vädersystem drog österut över norra Sverige istället. Detta läge med väst- och nordvästvindar stod sig månaden ut. Flera regn- och snöväder drog in mot fjällen, som fick mycket nederbörd under månadens avslutning, medan landet i övrigt hade mest uppehåll. Hade temperaturen varierat tidigare under månaden blev det nu än mer svängigt med milt och kallt om vartannat. Regn och snö drog in västerifrån och förde med sig mildluft, men därefter kunde kallare luft tillfälligt smita söderut. Och så höll det på, dag efter dag efter dag. Tidvis föll det dessa dagar också mycket snö i fjällen, främst i de västra delarna. Med tanke på vinden är det svårt att avgöra hur mycket som föll, men den största snödjupsökningen på ett dygn blev 23 cm i Hemavan i södra Lapplandsfjällen den 28. Det dygnet uppmättes 38 mm i smält form, så det var säkerligen mycket blöt snö (eller delvis kanske rent regn?) som till slut gav 23 cm nysnö.
Av och till var det också rejält blåsigt i fjällen. Flera tillfällen med stormstyrka rapporterades, som mest till och med orkanvindar på 35 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen natten mot den 28. Det var också vid det tillfället som byvinden öster om fjällen blev mycket hård i Vajmat i mellersta Lappland med 24 m/s (på morgonen den 28) och på Kiruna flygplats med 23 m/s (natten till den 28). Ett drygt dygn senare var det dags igen för stormvindar i fjällen och mycket hårda vindbyar över inlandet. Lite sydligare denna gång dock, med 22 m/s i jämtländska Föllinge och 22 m/s i Sveg i Härjedalen, bägge sent den 29.
Snöskottning på taket på Skellefteå Kraft Arena den 13 januari. Foto: Patrik Samuelsson, SVT.
Snöandet i fjällen spädde på snödjupet alltmer. Den 23-25 var snödjupet 85 cm i Ulvsjö i norra Dalarna, månadens största snödjup i Svealand. Och månadens sista morgon låg snön 118 cm djup i Katterjåkk i nordligaste Lappland, månadens största snödjup i norra Norrland. Det är också mest i landet när vi nu vänder blad till februari. Härnösands imponerande 132 cm den 7 har efter mildluftsattackerna under månaden sjunkit ihop till "bara" 80 cm den 31. Inte minst 4,0 grader den 27, 6,4 grader den 28 och 5,5 grader den 29 gick hårt åt Härnösands snödjup. Tidigare i månaden var det främst södra Sverige som hade lidigt av halka, nu slog mildvädret till på bred front även i norr med plusgrader i större delen av Norrland.
Skriven av Per Stenborg, 2011-02-01