Publicerad 29 december 2010 - 08:33

År 2010 blev eurokrisens år i EU, och hela europrojektet var hotat. Skuld- och eurokrisen tvingade fram enorma stödlån till utsatta länder, och grundläggande förändringar för euro- och EU-samarbete är nu att vänta.

Vid sidan av eurokrisen fortsatte EU-maskineriet, och den nya EU-kommissionären Cecilia Malmström lade fram förslag om flyktingpolitik och polissamarbete över gränserna.

Året började med att det visade sig att det fifflats med den grekiska statistiken och Greklands statliga budgetunderskott och utlandsskulder var långt större än väntat. Finansmarknaderna tvivlade på Greklands förmåga att betala och höjde räntorna på Greklands lån, och höjda räntor gjorde det än svårare.

Våldsamma protester

En av många protester mot nedskärningarna i Grekland 2010.Foto: Scanpix Så följde sparpaket från grekiska regeringen med höjda skatter och sänkta löner, och ständiga demonstrationer och protester. Ofta blev det våldsamt mellan vänsterextrema, anarkistiska grupper och den grekiska polisen. I maj dödades tre bankanställda av en brandbomb som kastats in i ett bankkontor i Aten.

Hela EU hotas
Eurokrisen väckte nationalistiska känslor till liv. I tyska tidningar kunde man läsa om grekiska statstjänstemän som pensionerades i 50-årsåldern. Varför ska vi tyskar betala för att grekerna ska kunna gå i pension mycket tidigare än vi gör, frågade sig många tyskar.

Under våren blev krisspiralen allt snabbare. Med oklart ledarskap inom EU och en tysk kansler som tvekade, så höjde finansmarknaderna räntorna inte bara för Grekland utan också för Irland, Portugal och Spanien.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel.Foto: Scanpix -Euron är hotad, och därmed är EU och hela det europeiska samarbetet hotat, sade en allvarlig förbundskansler Angela Merkel i Berlin.

Efter en lång nattmangling i maj i Bryssel presenterades ett stödpaket. Grekland hade då lovats 110 miljarder euro i lån, och därutöver skapades en stödfond på enorma 750 miljarder euro, i beredskap för andra euroländer. Europeiska centralbanken ECB bröt mot tidigare principer och började stödköpa statsobligationer i stor skala från krisande euroländer.

Irland... och sedan?
Men finansmarknaderna tvivlade på betalningsförmågan och fortsatte att höja räntorna för flera euroländer. Under hösten blev det akut kris för Irland.

"Krigsrubriker" i irländska tidningar. Landets ekonomiska problem blev akuta 2010.Foto: Scanpix Sedan en uppblåst fastighetsbubbla spruckit och priserna på lägenheter, villor och affärsfastigheter halverats blev de irländska bankernas förluster så stora att regeringen i november tvingades begära nödlån från EU. Allt kopplat till sparpaket med höjda skatter och sänkta löner för statsanställda.

Inför 2011 är frågan om också Portugal och Spanien, och kanske fler euroländer behöver nödlån. Och frågan är om några länder tvingas att skriva av sina utlandslån och bara kan betala tillbaka delar av lånen. Det skulle betyda förluster för tyska, franska och brittiska banker, som är de största långivarna till krisländerna.

Eurons problem
Om Europa inte haft den gemensamma valutan skulle verkningarna av finanskrisen 2008-2009 antagligen varit än värre, det skulle ha liknat valuta- och devalveringskaoset i början av 1990-talet när mark, franc och lire fanns kvar. Men det gångna året visar på grundläggande problem för euron.

Euron, en valuta under press. Foto: Scanpix Regeringar har kunnat strunta i regler om budgetunderskott och statskuld utan att något hänt. Samma ränta för alla länder kräver att regeringarna dämpar "bubblor", men det har inte fungerat. Man kan också ifrågasätta om det är rätt att alla länder nu ska spara sig ur krisen, blir det inte följden en än värre kris?

Politisk union - eller spricker euron?
Många säger att en valutaunion kräver en politisk union. Där skulle statsbudgetar och skatter beslutas gemensamt. Kontroversiellt förstås, eftersom det betyder att makten över skatter och utgifter flyttas från landets parlament till en gemensam nivå, till exempel euroländernas alla finansministrar.

Under hösten talades i Tyskland om en annan möjlighet, att euron delas i två valutor. En "nord-euro" för de länder som vill ha budgetdisciplin och låg inflation med Tyskland, Nederländerna, Österrike och Finland. Och en "sydeuro" för Medelhavsländerna som godtar större budgetunderskott och inflation, och "sydeuron" kan då flyta och devalveras mot "nord-euron".

Oavsett all osäkerhet kring eurosamarbetet kommer euroländerna att utökas. På nyårsnatten lämnar Estland sin estniska kroona och inför euron, och med Estland blir det 17 länder som har eurovalutan.

Cecilia Malmströms svåra jobb
Även om det mesta av all uppmärksamhet har varit på eurokrisen, så har övriga EU-institutioner fortsatt sitt arbete. EU-parlamentet med nyvalda ledamöter, och en ny EU-kommission som tillträdde i början av året.

Cecilia Malmström, blev ny svensk EU-kommissionär.Foto: Scanpix Svenska kandidaten Cecilia Malmström passerade EU-parlamentets granskning i januari. Sen dess har hon som EU-kommissionär lagt fram kontroversiella förslag, bland annat om utbyte av data om banktransaktioner och flygpassagerare med USA:s säkerhetsmyndigheter, förslag till gemensam standard på asyl- och flyktingmottagning inom EU och hårdare straff för de som bedriver människohandel eller trafficking.

Malmström har med samarbete kring flyktingpolitik och polisfrågor ett svårt ansvarsområde, och under 2011 får vi se vilka frågor hon kan driva igenom och få stöd för från EU-parlament och regeringarna.

Rolf Fredriksson
EU-kommentator
utrikesreporter
rolf.fredriksson@svt.se