Publicerad 9 februari 2011 - 11:02 Uppdaterad 9 februari 2011 - 11:28

Välkända domänerna .se eller .com kan snart få konkurrens då nya webbsajter ska få använda mer specifika och kontroversiella sufix som .eco, .love eller .gay. Men motståndet är stort.

Vem som får basa över de nya domännamnen bestäms av den icke vinstinriktade organisationen Icann (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers).

Redan i juni 2008 beslutade Icann att på sikt tillåta fler så kallade generiska toppdomäner (se faktaruta).

Ett beslut som sågades vid fotknölarna av en rad organisationer som ansåg att Icann inte riktigt tänkt klart i frågan. Och nu har mer än två år gått åt till att beskriva och försöka komma överens om spelreglerna.

Senast i december stoppades det slutgiltiga beslutet om att tillåta fler nya toppdomäner. Icanns rådgivande kommitté GAC, som består av representanter från olika regeringar, ansåg att en rad frågor måste diskuteras vidare.

-Vi som följt det här sedan 2008 är kritiska. Icann tog ett beslut utan att ha tänkt klart och nu har man en organisation som pressar på eftersom de redan satt igång processen. Det är som ett tåg som inte går stoppa, säger Danny Aerts, vd för .SE, en privat stiftelse som ansvarar för internets svenska toppdomän .se.

Ett ja kan komma i vår
I slutet av februari väntas ett nytt möte mellan Icann och GAC och tidigast i juni kan ett slutgiltigt ja klubbas.

Blir det ett ja kan man börja samla in ansökningar från företag och regeringar som vill driva de nya adresserna, som i så fall väntas sjösättas först under 2012.

-Men det finns till och med en chans att det aldrig klubbas igenom, även om jag personligen tror att det gör det. Men troligt är en kompromiss, att man öppnar upp för ett begränsat antal toppdomäner och gör en ordentlig utvärdering, säger Danny Aerts, som menar att Icann misslyckats att övertyga om den positiva effekten med nya domännamn.

Han menar att en rad frågor återstår att lösa.

Till exempel vad den ekonomiska nyttan är, hur man ska säkerställa att det inte kommer att påverka stabiliteten i det nuvarande systemet och hur ser man till att de som äger ett varumärke inte blir kidnappat för att någon annan registrerar ett namn man har rättigheterna till.

-För vem har egentligen rätt till ett domännamn? Hur ska vi skydda geografiska namn? Staden Stockholm finns till exempel i både Sverige och i Wisconsin, USA. Vem ska då ha förtur till .stockholm?

Det är bara en av många stora punkter som måste lösas, säger Danny Aerts och menar att det hade varit bättre om det endast gick att ansöka om nya toppdomäner på sitt eget språk.

-Det är väl roligt om det stannar vid 30-40 nya namn, men vad händer om det blir tusentals, eller hundratusental? Det kan komma att leda till att vi får stabilitetsproblem på internet.

.Småland?
Blir det ett definitivt ja från Icann kommer även den svenska delen av webben att påverkas.

-I första hand är det fritt fram för alla som har idéer i Sverige att ansöka om nya toppdomäner. Kanske kommer vi att få se .gotland eller .småland. De flesta europeiska storstäderna funderar på att ansöka, säger Danny Aerts.

Och Danny Aerts tror att det är bra om svenska städer som Stockholm, Göteborg och Malmö samt stora svenska företag som ABB och Eriksson har en strategi i frågan och tar reda på vilka möjligheter och risker som finns.

-Vi har bland annat kontaktat Stockholms stad. Vi har försökt informera om det här under en längre tid och Post- och telestyrelsen och näringsdepartementet är med på Icann-möten.

Läs mer: Kallt krig om "punkt eco"

Johan Wicklén
johan.wicklen@svt.se