Säkat uz' lehtpol':
Hüvä kirjutuz
Karjal (ven .: Карелия , Карьяла ) vai Venäman Karjal , täuz' oficialine nimituz — Karjalan Tazovaldkund (venäkelel : Республика Карелия , ičenaižkarjalan kelel : Karjalan tašavalta , livvinkarjalan kelel: Karjalan tazavaldu , suomen kelel : Karjalan tasavalta ), om Venälaižen Federacijan subjekt , Venäman üks' tazovaldkundoišpäi . Se mülüb Lodehližhe federaližhe ümbrikho .
Karjalan Tazovaldkundal om röunoid Arhangel'skan agjanke päivnouzmal, Vologdan i Leningradan agjoidenke suvel, Suomenmanke päivlaskmal (798 km), Murmanskan agjanke pohjoižel. Karjalan pohjoižpäivnouzmaižed randad lainištab Jävaldmeren Vauged meri .
Tazovaldkundan pälidn da kaikiš suremb lidn om Petroskoi . Eläjiden lugu om 622 484 ristitud (2018. vodel). Pind om 180 520 nellikkilometrad.
Toižed hüväd kirjutused | lugeda enamba…
Päivän foto
Geiranger-žilon tulendan jumalanpertin nägu (
norv .:
Geiranger kyrkje ,
lüteranine Norvegijan jumalankodikund) ümbärdajanke kaumištonke i tetabanke
Geirangerfjordanke tagamal
Norvegijan suvipalan päivlaskmas, 7. sügüz'ku 2019. Puine pühäpert' om saudud kahesasaumaižel stilil vl 1842 Gans Klipe-arhitektoran (
Hans Klipe ) projektan mödhe arni enččiden jumalanpertiden sijha, ezmäine puine karkassauvuz oli pandud mantazole vl 1742, kahtenz' paloi vl 1841.
Kacuhtada
Tedad-ik sinä, miše...
Ngerulmud om kaikiš penemb pälidn mail'mas 391 eläjanke?
Necen Vikipedijan polhe
Nece om Vikipedii vepsän kelel
Vepsän kelel pagištas Venämas — Karjalan Tazovaldkundas , Piteriš , Leningradan da Vologdan agjoiš . Vepsän kel' mülüb Baltijan meren suomalaižiden keliden gruppha. Sil ühthine literaturform da ičeze literatur oma olmas. Opetas vepsän kel't Piteriš — Venäman valdkundaližel pedagogižel universitetal (Pohjoižen rahvahiden institut ) — da Petroskoiš — Petroskoin valdkundaližel universitetal . Opetas kel't mugažo Karjalan , Leningradan i Vologdan agjoiden školoiš.
Informacii toižil kelil... / In other languages...
Kalendar' : heinku
Sündnuded
3. heinku (1883 ) — Franc Kafka , avstriž-mad'jaralaine (čehalaine) kirjutai-absurdist.
10. heinku (1856 ) — Nikola Tesla , AÜV:oiden fizikantedomez', inžener, elektrotehnikantedomez' da melestegii serbiženke augotižlibundanke.
18. heinku (1982 ) — Prijanka Čopra-Džonas , indijalaine Bollivud:an aktris, pajatai, fotomodel' da TV-vedai, «Miss Mail'm 2000».
30. heinku (1922 ) — Nikolai Bistrov , Nevondkundaližen Armijan lendai alapolknikan arvonke, Toižen mail'man sodan ühtnii, Nevondkundaližen Ühtištusen vägimez' (1945).
Völ: Kategorii:Sündnuded heinkus
Kolnuded
Völ: Kategorii:Kolnuded heinkus
Kacuhtada
Kategorijad
Päivän multimedia
Jogavoččen
Tur de Frans -aigtegon baskan velosipedistoiden edestuz
baskankel'žes Ikusgela -openduzsaitaspäi, ližatud subtitroidenke. Videon hätkeližuz om 1 min 22 s, 9. heinku 2024.
Kacuhtada